MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 15 september 2025

måndag 15 september 2025

 

Allvarligt att hota i sociala medier

publicerad 2 oktober 2017

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Just nu är en skolelev misstänkt för grovt olaga hot mot grupp efter att ha skickat ett hot i sociala medier riktat mot elever på en utpekad skola. Att skriva och lägga ut något som kan uppfattas som ett hot kan få stora konsekvenser.

Måndagen den 25 september fick polisen i södra Stockholm in en anmälan om ett hot via ett meddelande i sociala medier mot en skola. Polisen startade en insats och fick med skolans hjälp reda på vem som kunde vara avsändare. Den misstänkte skoleleven greps och är nu misstänkt för grovt olaga hot mot grupp. Själv hävdar eleven att det var ett skämt.

– Att hota sina skolkamrater är inte okej. Polisen kan inte avgöra om det är ett skämt och måste alltid utgå från att det är på allvar och startar därför upp en insats vilket kräver stora resurser. Så tänk till innan ni trycker på skicka-knappen, säger Johan Kust, kommunpolis i Nacka.

Hot tas på största allvar
Att hota att skada en annan person är ett brott som kallas olaga hot. Att skriva att man tänker slå ihjäl någon är alltså typiskt sett ett brott.

– Hotar man flera personer i en skola kallas det olaga hot mot grupp. Det handlar det om när man till exempel skriver att man ska skjuta i skolan. Den här typen av hot tas alltid på största allvar av polisen, som gör allt för att spåra den som hotat, säger IT-brottsspecialisten Anders Ahlqvist vid polisens nationella operativa avdelning.

När den här typen av brott utreds tar man vanligen telefonen, surfplattan eller datorn i beslag för att säkra bevis. En sådan undersökning tar relativt lång tid, och under den tiden är man alltså utan sin utrustning. Är man under 15 år kan man inte åtalas för brott. Däremot informeras de sociala myndigheterna om vad som hänt och den som begått brott kallas tillsammans med sina föräldrar till samtal.

Viktigt att polisanmäla
Ett råd är att agera på samma sätt på nätet som du gör när du träffar folk på skolan, på träningen eller på gatan. Skriv aldrig något hotfullt, elakt eller kränkande. Även om du skojar kan det vara ett brott om andra missförstår dig.

Om man är utsatt för något som känns riktigt jobbigt, till exempel en bild i en privat situation som man inte vill att andra ska se eller att någon sprider allvarliga rykten, ska man polisanmäla det.

– Det kan vara svårt att själv veta om det som hänt är ett brott. Då kan man kontakta polisen och fråga dem eller anmäla för säkerhets skull, säger Johan Kust.


 

Var går gränsen i sociala medier?
Vet du om att det kan vara ett brott att publicera filmer och bilder på nätet? Det beror såklart på vad de föreställer. Om du sprider allvarligt kränkande bilder eller filmer om någon, eller sprider ett rykte, kan det vara ett brott som kallas förtal. Det gäller oavsett om det är sant eller inte. Man får heller inte ta andras bilder eller filmer och publicera hur som helst utan tillstånd.

Vad som är brottsligt och inte brottsligt är inte alltid så enkelt.

  • Om man skriver något hotfullt till någon som tror att det är allvarligt menat, blir rädd och polisanmäler kan det vara ett olaga hot. Om man skriver på nätet att någon är en hora kan det vara förtal, eftersom det är något man skriver för att få andra att tycka illa om någon.
  • Om man skriver att någon från skolan är tjock och ful är det förmodligen inget brott, eftersom lagstiftaren har bestämt att det är viktigt att folk får säga vad de tycker. Det kallas yttrandefrihet. Men om man gör det flera gånger eller om man skriver att han är äcklig för att han är bög kan det vara förolämpning eller förtal. Det gäller särskilt om man skriver något dumt om någons hudfärg, kön eller sexuella läggning.
  • Om man fotar någon i duschen kan det vara kränkande fotografering. Då behöver man inte ens lägga ut bilden på nätet för att det ska vara brottsligt. Om man gör det också kan det också vara ett brott. Om man lägger ut en bild på någon som har tyckt att det var okej att man tog bilden men inte vill ha den ute på nätet kan det vara ett brott mot personuppgiftslagen.
  • Om man bombarderar någon med sms när personen har sagt att de inte vill ha någon kontakt kan trakasseriet vara ett ofredande. Det gäller oavsett vad man skriver i sms:en – de behöver inte ens vara otrevliga.

 

Källa: polisen.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill vaccinera alla barn mot vattkoppor

publicerad Idag 8:28
– av Redaktionen
Målsättningen är att alla svenska barn ska ha "erbjudits" vaccin mot vattkoppor år 2033.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen vill införa vaccin mot vattkoppor i vaccinationsprogrammet för barn. Syftet uppges främst vara att minska ”vattkoppsbördan” för föräldrarna.

I budgeten för 2026 föreslår regeringen att man inför ett vaccin mot vattkoppor i det nationella vaccinationsprogrammet för barn från och med 2027. Vidare vill man komplettera det med en så kallad ”ikappvaccinering” för barn upp till 18 år som ännu inte haft sjukdomen.

Vattkoppor kan för många barn innebära långa sjukdagar, svår klåda och ibland allvarliga komplikationer. Genom att nu göra vaccinet tillgängligt för alla barn stärker vi barnhälsan, minskar pressen på skola och vård och underlättar för föräldrar i vardagen. Det är en satsning som både ökar tryggheten för familjer och bidrar till ett mer jämlikt samhälle, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall under en presskonferens.

Vattkoppor är en smittsam och vanlig virussjukdom som hos barn ofta orsakar milda symptom, dock med en relativt lång sjukdomstid. Har man haft sjukdomen en gång blir man nästan alltid immun. Hos vuxna kan symptomen dock vara värre än för barn, enligt 1177.

Nu lyfter vi av vattkoppsbördan från barn och föräldrar. Genom att införa vaccinet i det nationella vaccinationsprogrammet skyddar vi barn, avlastar vården och minskar kostnader för VAB. Detta kommer göra stor skillnad för svenska familjer, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Regeringen avser att satsa 43 miljoner kronor från 2027 och framåt på barnvaccineringen, samt ytterligare 49 miljoner avsätts år 2027 och 51 miljoner kronor år 2028 för ”ikappvaccineringen”, där alla barn under 18 år kommer att ha erbjudits vaccin mot vattkoppor år 2033.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fackförbund varnar: Hot och våld normaliseras i skolan

publicerad Igår 9:49
– av Jan Sundstedt

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler lärare utsätts för hot och våld i sin yrkesroll, visar en rapport från fackförbundet Sveriges Lärare. Värst drabbade är personal som arbetar på fritids.

Var tredje lärare har utsatts för hot eller våld det senaste året. Samtidigt har fyra av tio sett en kollega utsättas för detsamma.

Rapporten visar också att våldet normaliseras alltmer – många lärare har slutat anmäla incidenter på grund av bristande stöd från skolledningen och otydliga rutiner.

Hot och våld i skolan är inte längre enstaka händelser – det är ett systemfel. Att vi lärare inte kan känna oss trygga på jobbet är oacceptabelt och det får aldrig normaliseras. Gränsen för vad vi lärare kan stå ut med är passerad, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.

Problemet störst inom fritidsverksamhet

Lärare på fritids är värst utsatta – sex av tio har utsatts för kränkningar, hot eller våld. Hälften av alla lärare upplever hög stress, var tredje lider av nedstämdhet och var femte överväger att lämna yrket. Rapporten visar även ett tydligt samband mellan ökad utsatthet och personalbrist.

Sveriges Lärare kräver nolltolerans mot hot och våld från skolledningar och att myndigheter tar tag i problematiken.

Hot och våld i skolan är inte bara en skolfråga, det är en samhällsfråga. När lärare tvekar att anmäla incidenter och när kollegor lämnar yrket, då förlorar vi både kvalitet och trygghet i skolan. Vi har länge krävt en nationell kraftsamling – från staten, från skolledningar och från hela samhället – för att vända utvecklingen, säger Olskog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler vuxna oroar sig för barnens psykiska hälsa

publicerad 12 september 2025
– av Redaktionen
Psykisk ohälsa bland barn har blivit ett omfattande samhällsproblem, varnar experter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nära hälften av de vuxna svenskarna har känt oro för ett barns psykiska mående, enligt en undersökning som Verian gjort på uppdrag av Bris. Samtidigt är det många som inte vet hur de ska göra för att barnet ska få hjälp.

En stor del av samtalen från barn som kontaktar Bris handlar om psykisk ohälsa. Under sommaren handlade exempelvis 46 procent av samtalen om detta tema, vilket visar på en stabil trend. Förra året låg andelen samtal om psykisk ohälsa på 44 procent, vilket bekräftar att dessa frågor varit framträdande under flera år.

Undersökningen visar att fem av tio vuxna någon gång känt oro kring ett barns psykiska mående. Av dessa personer som känt oro svarar 64 procent att de vet hur de ska göra för att barnet ska få hjälp. Samtidigt är 22 procent tveksamma och 14 procent svarar att de inte vet.

Vi vet att många vuxna vill agera, men rädslan för att göra fel kan ibland bli ett hinder. Vi brukar ofta ge rådet att man som vuxen inte behöver vara expert på allt. Det viktigaste är att man fångar upp barnet, säger Sara André i ett pressmeddelande.

Under de senaste åren har psykisk ohälsa ökat bland barn och unga. Bland annat har antalet unga som sökt hjälp för depression och ångest ökat, enligt Socialstyrelsen. Även andelen adhd-diagnoser har ökat markant bland barn, där det exempelvis ökade med 50 procent endast mellan 2019 och 2022.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Åkesson om Bohlin-hysterin: ”Precis det här ni bad om”

Migrationskrisen i Europa

publicerad 10 september 2025
– av Redaktionen
Jimmie Åkesson tycker att det är märkligt att journalister och politiker förfasar sig över det Sverige de själva har skapat.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter att civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) konfronterats av högljudda pro-palestinska demonstranter utanför riksdagen har det politiska och massmediala etablissemanget närmast unisont fördömt demonstranterna och utmålat incidenten som ett allvarligt och mycket akut hot mot demokratin.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är förundrad över den enorma uppståndelsen och pekar på att många av de som nu skriker högst själva har drivit på för utomeuropeisk massinvandring till Sverige och ignorerat dess konsekvenser under många års tid.

Åkesson beskriver förvisso demonstranternas agerande som ”hotfullt”, ”ofredande” och ”förföljelse” men riktar samtidigt mycket skarp kritik mot politikers och mediers hyckleri.

”Jag kan inte låta bli att undra hur det plötsligt blev så självklart att stå upp mot dessa hitresta krafter”, skriver SD-ledaren och menar att det ministern fått uppleva under en kort stund är vardag för många svenskar – utan att detta någonsin uppmärksammas någonstans.

”Den här typen av obehagligt, hotfullt och direkt osvenskt dominansbeteende har varit vardag för många, inte minst unga svenskar, i decennier”, argumenterar han.

Åkesson frågar sig vidare på vilket sätt en tioårig flicka på en skolgård skulle vara bättre rustad mot hotfulla trakasserier än en ”fullvuxen karl utanför riksdagen” och frågar sig varför vanliga svenskar utan makt och inflytande på något sätt skulle vara mindre skyddsvärda än en moderat minister.

”Samma människor –  samma partier”

SD-ledaren konstaterar att de som idag fördömer de pro-palestinska demonstranternas agerande själva bär ansvaret för hur Sverige ser ut idag, genom den migrationspolitik de själva lobbat för eller drivit igenom.

”Faktum är, som sagt, att detta har varit väldigt många svenskars vardag, under mycket lång tid. Skillnaden är att vi som tidigare sa ifrån fick veta att vi var ”rasister” och en massa andra liknande fula epitet”, skriver han, och fortsätter:

”Själva grundproblemet, att det kommit så många migranter med asocialt, osvenskt och allmänt hotfullt beteende – kort och gott mellanösternbeteende – är skapat av precis samma människor, samma partier, samma medier som för inte så länge sedan gapade sig hesa av upprördhet så fort någon ifrågasatte den rådande massinvandringen och den kravlösa så kallade ’integrationen’”.

Åkesson avslutar med en retorisk fråga till sina politiska motståndare:

”Är det inte lite förmätet att nu sluta upp mot resultatet av sin egen, överlagda och under lång tid konsekventa, politiska och opinionsbildande gärning? Det var ju precis det här ni bad om”, slår han fast.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.