MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 27 augusti 2025

onsdag 27 augusti 2025

 

Varning för förtjockningsmedlet karragenan

publicerad 18 augusti 2020
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det vanligt förekommande förtjockningsmedlet karragenan kan orsaka skada på din tarmflora.

Livsmedelstillsatsen karragenan kommer från en rödalg som kallas Chondrus crispus (karragentång). Den blev införd i livsmedelsindustrin på 1930-talet och är en populär ingrediens att tillsätta i livsmedel som ett förtjockningsmedel. Syftet är då att förbättra strukturen och lösligheten av andra ingredienser. Den här produkten har dock visat sig påverka tarmfloran negativt och i sin tur försvaga kroppens immunförsvar.

Den kemiska strukturen av karragenan kan innehålla upp till 40 procent svavelföreningar. På grund av detta är den nedbrutna formen av tillsatsen inte tillåten för användning inom livsmedelsindustrin eftersom den har kända inflammatoriska effekter i djurförsök. När den naturliga formen bryts ned, till exempel genom kontakt med syra, blir svavelkomponenten av tillsatsen instabil och reaktiv.

Vissa undrar att om en syra kan förändra den naturliga formen av karragenan så att det blir reaktiv, skulle då inte magsyran framkalla denna effekt? Det är en viktig fråga som många tycker att den amerikanska Food and Drug Administration (FDA) redan borde ha besvarat, något de inte har. Karragenan har också angetts som en substans som i allmänhet betraktas som säker (GRAS), sedan 1973.

Karragenan försvagar immunförsvaret

Även andra biologiska mekanismer i kroppen kan störas av karragenan som till exempel regleringen av bland annat insulin och andra immunförsvarsrelaterade funktioner.

Karragenan liknar en naturligt förekommande sulfatförening i våra kroppar som arbetar med enzymfunktioner i våra tarmar. Med tillskott av karragenan kan normal cellfunktion och reglering ändras när normal aktivitet av våra egna enzymer blir hämmade.

Möjligen på grund av sin höga reaktivitet, kan karragenan störa ett friskt immunsvar genom att förändra kroppens naturliga försvar med antikroppar. Antikroppar skickar varningssignaler till vårt immunförsvar om en främmande inkräktare har tagit sig in. En ohälsosam immunrespons kan leda till inflammation i mag-tarmkanalen och förorsaka en mängd problem.

Karragenan förändrar tarmfloran

På grund av variationer i människors tarmflora, eller bakterier som finns naturligt i tarmen, tror forskarna att tillsatsen karragenan kan orsaka inflammation genom att förändra den typ av bakterier som finns i mag-tarmkanalen. Symtom som förknippas med förändrade bakteriekoncentrationer i tarmen inkluderar inflammatoriska polyper och onormal vävnadstillväxt som kan vara tecken på ett mer allvarligt hälsoproblem.

Studier föreslår även att kroppen uppvisar samma svar på karragenan som den gör när man får en bakteriell infektion från bland annat sjukdomen Salmonella.

Livsmedel som innehåller karragenan

De flesta livsmedel som innehåller tillsatsen är de med låg fetthalt eller helt fettfria livsmedel som saknar tillverkarens önskade textur och viskositet. Tillsatsen ger inget näringsinnehåll eller smak till livsmedel.

Vilken av dessa nedan hittar du till exempel i ditt eget kök?

• Mjölkprodukter, inklusive mandel, ris, soja och även kokosmjölk
• Kvarg
• Glass
• Yoghurt
• Färdig frysmat
• Organisk Juice
• Fryst pizza
• Påläggskött såsom skivad kalkon
• Konserverade soppor
• Gräddfil
• Bearbetade såser och dipmixer
• Modersmjölksersättning

 

Originalartikel från NaturalNews, tidigare återpublicerad på Vaken

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya trenden: Dags att maxa fiberintaget

publicerad Idag 8:54
– av Redaktionen
Fibrer finns, förutom i fullkorn, bland annat i grönsaker, rotfrukter, bönor och frukt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Dags för proteinet att ta ett steg tillbaka, för nu är det fibrer som står i fokus. På sociala medier sprids trenden ”fibermaxxing”, där målet är att nå – eller överträffa – det dagliga fiberbehovet.

Att man bör äta fiber är ingenting nytt, men däremot har konsumtionen av det legat på en relativt låg nivå – åtminstone hos svenskarna. Enligt Livsmedelsverket äter sju av tio svenskar för lite fibrer. Nio av tio äter också för lite fullkorn, något som innehåller fibrer.

Nu har hashtaggen ”fibermaxxing” trendat på sociala medier under sommaren, både i Sverige och andra länder. Hälsotrenden innebär i korthet att man ska maxa sitt intag av fibrer, det vill säga äta den rekommenderade mängden eller mer. I Sverige rekommenderas att vuxna äter cirka 25-35 gram fibrer.

Viktiga för tarmen

Fibrer, eller kostfibrer, är de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen och når istället tjocktarmen till stor del opåverkade. Fibrer har flera olika positiva effekter på hälsan och bidrar bland annat till att hålla blodfettnivåerna nere och är viktiga för att tarmarna ska fungera normalt, enligt Livsmedelsverket.

Det finns olika typer av fibrer som har olika funktioner, exempelvis finns vita fibrer, som finns i bröd och pasta, som har samma effekt på magen som andra fibrer men inte alla positiva effekter som exempelvis fullkorn har.

Mindre småätande

På sociala medier sprids alltid nya hälso- och mattrender, en av de senaste var exempelvis den så kallade carnivore-dieten som i grunden innebar att man endast åt animaliska produkter och därmed till största del protein. Just den trenden kan antas ha kommit som ett svar på den växande veganismen som präglat samhället och sociala medier de senaste åren.

Det är oklart vem som startade fiber-trenden, men tarmhälsa har tagit större plats inom hälsovärlden och sociala medier den senaste tiden och möjligen mynnar trenden från det. I Sverige har man exempelvis startat Fullkornsfrämjandet, där Livsmedelsverket är partner, för att uppmana svenskarna att äta mer fullkorn.

Fibrer är bra för tarmfloran, för blodfetterna och får magen att fungera som den ska. Fibrer ger också en bra mättnadskänsla och ger mindre utrymme för småätande, säger Lotta Moraeus, dietist på Livsmedelsverket, till skattefinansierande SVT.

Fibrer finns, förutom i fullkorn, bland annat i grönsaker, rotfrukter, bönor och frukt. Det är viktigt att dricka mycket vatten när man ökar sitt fiberintag medvetet. Ibland kan för mycket fibrer leda till diarré och gaser, därför är det fördelaktigt att pröva sig fram till vad som fungerar för ens egen kropp. Självfallet är det viktigt att även få i sig protein och fett.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Minnesproblem ökar bland nordiska barn

publicerad Idag 7:05
– av Redaktionen
Minnesrelaterade läkarbesök har på kort tid tredubblats bland barn 5-14 år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fler barn och unga söker vård för minnesproblem i både Sverige och Norge. Svenska Strålskyddsstiftelsen tror att ökningen kan kopplas samman med exponeringen för strålning, som också ökat under samma period.

I Norge har det de senaste åren skett en ökning av antalet människor som söker vård för minnesproblem, inte enbart hos vuxna utan även bland barn. Mellan åren 2019 och 2024 hade exempelvis antalet läkarbesök som rör minnesproblem mer än fördubblats, från 41 722 läkarbesök till 98 910 läkarbesök år 2024. Hos barn i åldern 5-14 år hade besöken nästan trefaldigats.

Jag har aldrig sett en så kraftig ökning av de här siffrorna tidigare, säger Richard Aubrey White, forskare och statistiker vid norska Folkehelseinstituttet (FHI), till norska statskanalen NRK.

Även i Sverige har antalet läkarbesök rörande minnesproblem ökat, både bland barn och vuxna. Minnesproblem, som kan betecknas som lindrig kognitiv störning, är en diagnos som finns under diagnoskod R41. Under 2011 registrerades 577 barn med diagnos R41 som huvuddiagnos, under 2024 hade antalet ökat till 5 975.

Mikrovågsstrålning

Strålskyddsstiftelsen menar att ökningen kan bero på den ökade exponeringen för mikrovågsstrålning bland människor, där de pekar på att upprepad forskning exempelvis har visat att strålning har en skadlig påverkan på minnet.

Upprepade vetenskapliga undersökningar har också visat att människor som exponeras för förhöjda nivåer av denna strålning har ökad förekomst av olika symptom, kallat mikrovågssyndromet, där försämrat minne är ett av de vanligaste symptomen”, skriver Strålskyddsstiftelsen.

Mobilmaster associeras med sämre minne

Även i de fallstudier som finns kring hälsoeffekterna av 5G brukar försämrat minne vara en av de vanligaste rapporterade effekterna. Det brukar också vara vanligt med rapporter om bland annat försämrat minne, koncentrationssvårigheter och huvudvärk när man bor nära mobilmaster.

Strålskyddsstiftelsen konstaterar att strålning har ökat kraftigt under samma period som ökningen av antalet läkarbesök för minnesproblem ägt rum. Samtidigt har mobiltelefoner börjat användas mer flitigt av både barn och vuxna under samma period.

De ökade minnesproblemen, såväl bland barn som bland vuxna, är därmed en förväntad effekt till följd av ökningen av människors exponering för mikrovågsstrålning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundraåringar håller sig friskare längre

publicerad Igår 14:31
– av Redaktionen
Antalet hundraåringar i Sverige har tredubblats sedan millennieskiftet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundraåringar håller sig friskare än andra äldre personer, visar forskning från Karolinska Institutet. Forskningen visar bland annat att de följer en helt annan åldringskurva med långsammare sjukdomsutveckling.

I studien, som publicerats i eClinicalMedicine, följde forskare över 270 000 personer som föddes i Sverige under åren 1920 och 1922. Vidare följde man deltagarnas hälsa från 70 års ålder och upp till tre decennier.

Sedan jämförde forskarna sjukdomsförloppet hos personer som blev 100 år med dem som avled i tidigare ålder. Resultaten visar att hundraåringarna håller sig friskare jämfört med andra äldre, men också att de helt enkelt åldras på ett annat sätt.

Studien visade att hundraåringarnas sjukdomsbörda oftast började plana ut vid 90 års ålder. De har också oftast sjukdomar som är begränsade till ett enskilt organsystem och betydligt färre samtidiga tillstånd.

Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster. Resultaten tyder på att hundraåringarna har en bevarad homeostas och motståndskraft mot sjukdom trots åldrande och fysiologiska påfrestningar – något som kan bero på en gynnsam kombination av gener, livsstil och miljö, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Homeostas är kroppens förmåga att upprätthålla en stabil inre miljö, trots förändringar i den yttre miljön. Bland annat kan det handla om att reglera blodsocker och pH-värde.

Mindre hjärt-kärlsjukdomar

Vidare i studien kunde man se att hjärt-kärlsjukdomar är ovanligare och uppträder senare i livet hos hundraåringarna. Även neuropsykiatriska sjukdomar är mindre förekommande bland dem som lever allra längst.

Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med långsammare sjukdomsutveckling och större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar, säger Modig.

Allt fler svenskar får uppleva sin 100-års dag, enligt statistik från SCB. Idag finns exempelvis nära tre gånger så många hundraåringar som vid år 2000. Främst är det kvinnor som fyller 100 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tjock- och ändtarmscancer drabbar fler unga

publicerad 23 augusti 2025
– av Redaktionen
Studien visar också att dödligheten har ökat hos både yngre och äldre patienter i upp till tio år efter cancerdiagnosen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tjock- och ändtarmscancer ökar bland unga i Sverige, visar forskning från Karolinska Institutet. Forskare pekar på att livsstilsfaktorer, som exempelvis stillasittande och fetma, kan vara orsaken.

I studien, som publicerats i Annals of Oncology, har man granskat över 135 000 svenska patienter som hade tjock- och ändtarmscancer mellan åren 1993 och 2019.

Resultaten visar att antalet yngre personer under 50 år som insjuknar i denna cancerform har ökat de senaste tre decennierna. För ändtarmscancer har antalet nya fall bland yngre ökat med 2,04 procent per år, och för vänster- och högersidig tjocktarmscancer är ökningen 2,41 respektive 2,64 procent per år. Sammanlagt har alltså sjukdomen blivit två till tre gånger vanligare bland yngre.

Upptäcks senare hos yngre

Yngre patienter hade också oftare spridd cancer jämfört med äldre, vilket tyder på att de gått längre med symptom innan cancern upptäcktes. Forskare menar att det är viktigt att allmänheten, men också vårdpersonal, känner till att denna typ av cancer även kan drabba yngre. Detta särskilt eftersom chansen att bota cancer ökar vid tidig upptäckt.

Studien visar dessutom att dödligheten har ökat hos både yngre och äldre patienter i upp till tio år efter cancerdiagnosen.

Det är anmärkningsvärt, eftersom man ofta betraktar patienter som botade efter så lång tid. Våra resultat utmanar den bilden och understryker behovet av mer forskning om varför det ser ut så här, samt långsiktig uppföljning och stöd för både unga och äldre, säger Cecilia Radkiewicz, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.

Livsstil kan vara orsaken

Det är oklart vad som faktiskt ligger bakom ökningen av tjock- och ändtarmscancer hos unga, men forskarna menar att det inte verkar drivas av traditionella riskfaktorer som inflammatorisk tarmsjukdom eller ärftlighet. Istället pekar resultaten på att livsstilsfaktorer kan vara avgörande.

Obesitas i barndomen, stillasittande livsstil och antibiotikaanvändning har lyfts fram som bidragande faktorer, även om de bakomliggande biologiska mekanismerna fortfarande är oklara, säger Radkiewicz.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.