Allt fler unga får diagnosen auditiv perceptionsstörning (APD). Enligt audiologer kan den ökade användningen av brusreducerande hörlurar vara en bidragande orsak.

APD är en hörselstörning som sitter i hjärnan och inte i öronen, som i korthet innebär att det påverkar hjärnans förmåga att bearbeta ljud. Vanliga symptom inkluderar svårigheter att följa muntliga instruktioner, behov av upprepning, problem med att minnas hörd information och utmaningar med att skilja mellan liknande ljud.

25-åriga Sophie lider av sjukdomen och får ofta höra att hon tappar fokus eller inte lyssnar, men i själva verket kan enkla bakgrundsljud göra det svårt att känna igen röster eller andra ljud.

– Även om jag kan höra att det är ljud på gång kan jag inte lyssna på varifrån ljudet kommer. Jag vet att det är personens röst, men jag kan bara inte räkna ut det tillräckligt snabbt, säger Sophie till den brittiska statskanalen BBC.

Sophies problem kom inte förrän hon lämnade det lugna lantlivet där hon växte upp och började på universitetet i London. Där upplevde hon snabbt en förändring i sin hörsel, men när hon tog ett hörseltest visade det normala värden. Då fick hon istället träffa en privat audionom, som sedan efter ytterligare tester gav henne diagnosen auditiv processtörning.

Ökar bland unga

Fem audiologiska avdelningar i Storbritannien menar att det skett en ökning av antalet ungdomar som får diagnosen. APD är också vanligare bland neurodivergenta personer, de med hjärnskador eller som haft en infektion i mellanörat som barn – Men nu får allt fler patienter diagnosen som faller utanför dessa kategorier.

Orsaken till Sohpies diagnos är okänd, men hennes audionom tror att överanvändning av brusreducerande hörlurar, som Sophie bär upp till fem timmar om dagen, kan vara en del av anledningen. Fler inom yrket tror också att just dessa hörlurar, som blivit alltmer populära de senaste åren, kan bidra till de ökade diagnoserna hos unga.

Brusreducerande hörlurar är en typ av hörlurar som använder avancerad teknik för att blockera oönskade ljud från omgivningen. Vissa har en aktiv brusreducering, som med hjälp av mikrofoner övervakar ljudet omkring och skapar en motsatt ljudvåg som spelas upp genom hörlurarna, vilket neutraliserar det oönskade ljudet. Andra har passiv brusreducering, som har tjocka vadderingar och höljen som hjälper till att blockera ljud genom att skapa en barriär.

Hjärnan lär sig inte att filtrera

Claire Benton på British Academy of Audiology förklarar att hypotesen är att hjärnan inte lär sig att filtrera bort bakgrundsljud och fokusera på det viktiga – till exempel vad en samtalspartner säger.

– Du har nästan skapat en falsk miljö genom att ha på dig hörlurarna och bara lyssna på det du vill lyssna på. Du behöver inte anstränga dig för att göra det, säger hon och fortsätter:

– De mer komplexa, avancerade lyssnarförmågorna i hjärnan börjar egentligen utvecklas först i slutet av tonåren. Så om du bara har haft på dig brusreducerande hörlurar och levt i den här falska världen under sena tonåren, så försenar du något din förmåga att bearbeta tal och ljud.

Det finns behandling mot APD och man kan bli helt återställd. Det finns dock väldigt lite forskning inom ämnet och audionomer efterlyser därför fler studier.

Det menar bland annat Wayne Wilson, docent vid skolan för hälso- och rehabiliteringsvetenskap vid University of Queensland, som säger att mer forskning behöver göras för att se den möjliga kopplingen. Han påpekar dock att det kan vara svårt att genomföra kontrollerad forskning med så många variabler.

– Djävulen ligger i detaljerna eftersom svaret förmodligen beror på vilka ljud, vilka scener, vilket buller, vilken bullerdämpning, vilken period av bullerdämpning, vilken ålder på barnet etc.