Mer än var tredje svensk kvinnlig gymnasieelev har järnbrist, enligt en studie från Lunds universitet. Risken visades vara särskilt hög bland vegetarianer och veganer.
Studien, som publicerats i European Journal of Nutrition, omfattade 475 gymnasieelever från två skolor i Malmö och Lund. Deltagarna svarade på frågor om bland annat kostvanor och menstruation, och lämnade därefter blodprov.
Blodproverna analyserades med fokus på järnstatus, som sedan jämfördes med deltagarnas kost. Resultatet visade att 38 procent av gymnasieflickorna hade järnbrist. Bland vegetarianer och veganer var andelen nära 70 procent, jämfört med 30 procent bland köttätare. Även pescatarianer – som utesluter rött kött och kyckling – hade högre förekomst av järnbrist.
– Det är positivt att många unga väljer mer växtbaserad kost, det minskar risken för olika kroniska sjukdomar som till exempel cancer och hjärtkärlsjukdom och är också positivt för miljön. Men man behöver tänka på hur man får i sig järn. Vi hoppas att resultaten uppmärksammar vikten av att man ersätter köttet med järnrika livsmedel, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Järnbrist kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter och i allvarliga fall blodbrist. Kroppens förmåga att ta upp järn påverkas av vad man äter i övrigt, oavsett om järnet kommer från kött eller vegetabiliska källor.
– Det är viktigt att äta mycket fullkorn, och baljväxter som bönor, ärtor och linser. C-vitamin och syror – till exempel surkål, kimchi eller surdegsbröd – som intas samtidigt som maten ökar järnupptag. Kaffe och te minskar upptaget. Vi såg också att de som uppgav att de åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist.
Forskarna vill nu ta fram en screeningmetod som kan hjälpa skolhälsovården att identifiera gymnasieflickor som löper risk att drabbas av järnbrist.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sommaren 2021 levde 19-åriga Jennifer ett aktivt liv och var van att klara det mesta själv. Som så många andra svenskar tog hon under denna tid sin första dos covidvaccin, något som skulle visa sig bli ödesdigert.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 12 april 2024.
Efter injektionen fick hon snabbt ont i armen, men tänkte att det var en ”vanlig” biverkning. Två dagar senare tappade hon dock känseln i händerna, fick balansproblem och domningar i fötterna. Snart spred sig symptomen vidare till det ena benet och hon behövde hjälp att förflytta sig. Efterhand blev det så illa att hon snart behövde rullstol för att kunna ta sig fram.
– Jag sitter fortfarande i rullstol men jag har inte gett upp trots den långa tid som gått, berättar hon.
NyD har tidigare uppmärksammat Jennifers berättelse och hur vården vägrat ta ansvar – eller ens erkänna att det är vaccinet som orsakat hennes skador. Istället kom man med undanflykter och hävdade att det var en ”slump” att skadorna uppstod kort efter injektionen.
När hon sedan intervjuades om sina erfarenheter, av Bonnierägda Sundsvalls Tidning, klipptes allt hon sa om vaccinet bort. Ansvariga motiverade detta med att det inte var vaccinet som var det centrala i historien de ville förmedla.
”När vi träffade Jennifer låg tyngdpunkten i hennes berättelse på de symtom som hon drabbats av och det bemötande hon fått av vården, spekulationer kring orsaker var inte på något sätt centralt”, påstods det bland annat.
Drömmer om sitt gamla liv
Nästan tre år senare tar NyD kontakt med Jennifer för att höra hur hennes liv utvecklats och hur hon idag ser på det hon drabbades av.
– Jag tränar två gånger i veckan på sjukhuset eftersom jag har kvar hoppet om att jag ska kunna gå igen och få tillbaka det liv jag hade innan sprutan – mitt unga liv som jag varje dag drömmer om att få tillbaka, berättar hon.
I början av 2024 fick hon äntligen börja arbetsträna och det gick så pass bra att hon nu den 1 april också fick en anställning – något hon är mycket tacksam över.
– Framförallt att jag kan få behandlas som en vanlig person, då jag ofta känt när jag är ute att jag får blickar och kan bli behandlad annorlunda, vilket gjort att jag ibland väljer att stanna hemma.
– Vissa dagar är jag inte lika stark och kan strunta i deras blickar eller deras beteende så ibland blir jag ledsen över hur annorlunda jag kan bli behandlad bara på grund av rullstolen, förklarar hon.
”Tog tid att acceptera”
Hon berättar vidare att hon än idag lever med konstanta och kroniska nervsmärtor och att hon tar medicin för att minska dessa och göra vardagen mer uthärdlig.
– Jag försöker se det positiva i detta och att jag en dag ska kunna gå igen, vilket har varit min dröm ända sen jag blev sjuk.
Något stöd eller ersättning från vaccintillverkarna eller myndigheter har hon inte fått för skadorna – trots att det har gått flera år. Överhuvudtaget tycks ingen riktigt vara villig att ta ansvar för det hon drabbats av eller medge att det var vaccinet som gjorde henne rullstolsburen.
– Det gör mig väldigt besviken och ledsen då jag hade så mycket planerat i mitt liv och sådant jag ville göra. Istället fick jag sätta allt på paus och acceptera att det jag så gärna ville göra inte längre var någonting som var möjligt. Det tog lång tid att acceptera och det har varit tufft, konstaterar Jennifer.
Från att ha varit en fullt frisk 19-åring behövde Jennifer efter vaccinationen plötsligt hjälp att ta sig upp för trappan i sitt eget hem. Montage: NyD-Facebook/privat
”Det är din kropp”
När hon berättar sin historia är reaktionerna blandade, men många uttrycker stöd och uppmuntran och berättar själva att de känner till fler som drabbats av vaccinernas biverkningar. Jennifer betonar att hon tidigare levde ett aktivt liv fullt av aktiviteter och att hon sällan var den som bad om hjälp.
– Sedan blev jag någon som måste ha hjälp med det mesta, vilket gjorde denna tid väldigt tuff. Idag är jag ganska självständig ändå om man tänker tillbaka på hur det var i början, men jag måste än idag ha hjälp med vissa vardagliga saker.
Tre år efter sprutan betraktar hon med sina erfarenheter samhället på ett helt annat sätt än tidigare och menar att det är mycket som behöver förändras.
– Jag kände mig tvungen och ta vaccinet och skulle det ske något liknande igen så skulle jag säga ifrån och säga att jag vill gärna hjälpa samhället och stötta alla men om jag måste riskera mitt liv igen skulle jag hellre avböja tills jag har fakta på hur vaccinet hjälper och vad finns det för biverkningar.
Jennifer vill också passa på att tacka för allt stöd hon fått på sociala medier som Instagram och Facebook, och förklarar att det gett henne styrka under de perioder då det varit särskilt tufft.
– Du bestämmer själv över din kropp och du ska aldrig känna dig tvingad till något du är osäker på, betonar hon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Frankrike har nyligen infört ett förbud mot cancerframkallande PFAS-kemikalier i samtliga kosmetiska produkter.
Även på EU-nivå förs diskussioner om ett liknande förbud – men det är högst oklart när ett sådant faktiskt kan komma att införas
Frankrike beskrivs som det första landet i unionen att totalförbjuda PFAS inom skönhets- och modeindustrin. Sedan februari månad får smink som innehåller kemikalierna varken importeras eller exporteras – även om vissa substanser ännu så länge är undantagna det nya regelverket.
– Jag såg filmen Dark water som handlar om en giftskandal i USA och insåg ganska snabbt att det här är samma typ av skandal som händer kring PFAS i Europa, säger den franska influeraren, dokumentärfilmaren och aktivisten Camille Étienne, 26 till tabloiden Aftonbladet.
Genom sina reportage var hon pådrivande att få igenom ett förbud och berättar att hon själv testade sitt blod och upptäckte att det innehöll de hälsovådliga kemikalierna.
– Vissa av dem är klassade som cancerframkallande av WHO:s cancerforskningsinstitut. Det tragiska är att det inte finns något sätt att bli av med PFAS som redan finns i kroppen. Det här är vår generations asbest, fortsätter hon.
Samlas i livsmedel och dricksvatten
Det har länge varit känt att PFAS kan påverka fertiliteten, orsaka leverskador, flera sorters cancer, nedsatt immunförsvar och högt kolesterol – och de stora sminkproducenterna har frekvent pekats ut som stora bovar som varit drivande i att förgifta medborgarna.
PFAS är en grupp på tusentals mycket svårnedbrytbara industrikemikalier och brukar kallas ”evighetskemikalier” eftersom de stannar kvar mycket länge i både miljön och kroppen.
Ämnena kan ansamlas i dricksvatten och livsmedel och därmed nå människor även i mycket små doser. På grund av dess långsiktiga effekter ses PFAS som ett allvarligt miljö- och folkhälsoproblem och även på EU-nivå diskuteras nu ett omfattande förbud mot PFAS i konsumentprodukter.
”Går inte att säga”
Sverige har tillsammans med länder som Norge och Danmark varit drivande i frågan som nu ska analyseras av EU:s kemikaliemyndighet och diverse kommittéer. De byråkratiska processerna förväntas dock ta mycket lång tid och något totalförbud lär inte bli verklighet i första taget – om det någonsin blir av.
– Det går inte att säga när ett förbud kan vara på plats, först ska alla användningar utvärderas, därefter följer ett samråd på SEAC:s (kommittén för samhällsekonomisk analys) utkast till yttrande. Efter det skickas RAC:s (riskbedömningskommittén) och SEAC:s yttranden tillsammans med förslaget till kommissionen som i sin tur tar fram förslag på tillägg i begränsningsbilagan i REACH-förordningen (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals), säger Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
– Detta ska diskuteras och röstas bland medlemsstaterna innan vi har ett beslut, fortsätter hon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Det senaste decenniet har antalet samtal till Giftinformationscentralen om unga som medvetet förgiftat sig nästan tredubblats – och det som oftast används vid suicidförsök är det smärtstillande läkemedlet Paracetamol.
– Paracetamol är det överlägset mest förekommande läkemedlet när det gäller suicid- och självskadehandlingar, bekräftar Shahabeh Shokrolahi, som arbetar med att ta emot samtal på Giftinformationscentralen.
Det handlar inte om att paracetamol nödvändigtvis är giftigare än många andra läkemedel – utan att det är någonting som de allra flesta familjer har i hemmet och som ofta förvaras lättillgängligt.
– Det är inte paracetamol som är problemet, utan det är ju de ungas mående. Hade det inte varit paracetamol så hade det säkert varit något annat, argumenterar hon i statstelevisionen SVT.
Det kan noteras att det länge funnits en medvetenhet om att Alvedon, Panodil och liknande ofta använts vid suicidförsök och att det därför har införts flera förändringar för att göra det svårare för minderåriga att komma över medicinerna.
Bland annat förbjöds försäljning av paracetamol i tablettform i matbutiker och unga fick bara köpa en förpackning åt gången – trots det har förgiftningarna bara ökat.
”Hade kunnat se värre ut”
– Hade vi inte genomfört de här åtgärderna hade det kunnat se värre ut. Det vet vi ju inte och det kommer vi ju aldrig få veta, men det kan ju ha varit så att det hade blivit ännu fler samtal, spekulerar Shokrolahi.
Förra året inkom nästan 7000 samtal till Giftinformationscentralen om självskadebeteende och självmordsförsök – att jämföra med 2500 tio år tidigare.
Varför allt fler unga väljer att skada sig själva på detta sätt har man inget tydligt svar på – men man noterar att nio av tio tillfrågade personer förvarar smärtstillande mediciner i olåsta och lättåtkomliga utrymmen.
– Även om du inte misstänker att din tonåring skulle ta till läkemedel i en krissituation, kan din tonårings vänner eller anhöriga göra det. Därför är det viktigt att alla läkemedel låses in och att hemmet tonårssäkras, avslutar Shokrolahi.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En tesked smör före läggdags sägs bland annat ge bättre sömn för barn, enligt en populär trend bland småbarnsföräldrar – något som föranlett Schibsted-kanalen TV4 att bjuda in en barnläkare som lyfter ett varningens finger för bland annat komjölksallergi och att smörets konsistens inte ska passa barn.
Många småbarnsföräldrar på sociala medier menar att deras barn sover bättre efter att ha fått en sked smör före läggdags. Det sägs ge ökad mättnad och ett stabilare blodsocker som gör att barnen sover längre och vaknar mer sällan.
På Teliakanalen TV4, nyligen upphandlad av Schibsted-koncernen, är man inte lika förtjusta i trenden. Här lyfter man fram barnläkaren Kajsa Kaijser som varnar för komjölksallergi, att smöret ska vara svårt svälja och att konsistensen inte passar barn.
– Ett barn kan sätta i halsen, framför allt om man inte har introducerat olika livsmedel successivt. Dessutom kan komjölksallergi spela in, så man måste vara försiktig, säger hon i TV4 Nyheterna.
Kaijser tillstår att det kan finnas viss sanning kring att fett kan mätta längre, men menar att barn inte är skapta för att sova hela nätterna.
– Det är inte så att barn bara sover dåligt för att de är hungriga, och man får tänka på att föräldraskap tyvärr aldrig blir en enkel quick fix, fortsätter Kaijser.
I mer medvetna hälsokretsar har smör, liksom andra typer av naturliga fetter, på senare år i allt högre utsträckning lyfts fram som en viktig nyckel till god hälsa i rätt proportioner, ett tema som bland annat lyfts fram i Lars Berns bok Den metabola pandemin.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
