Intervju med cancerdrabbad polis om Rakel-systemet

Roger i Trelleborg är en av många poliser som drabbats av allvarliga hälsoproblem, som efter vad de bedömer orsakats av mobilstrålning ifrån det nya Rakel-systemet, som används i arbetet. 15-20 procent av alla poliser i yttre tjänst, där Rakel-systemet används, här har allvarliga sömnstörningar, berättar Roger som själv fick en hjärntumör en tid efter att systemet infördes. Hör NyD:s unika radiointervju.

Uppdaterad april 11, 2023, Publicerad april 16, 2013
– av Per Nordin
Roger arbetade som befäl i yttre tjänst, men fick sluta när Rakel-systemet infördes

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Lyssna på den 22 minuter långa intervjun:

Radioinslaget kan också laddas ned här.

Roger Carlström har arbetat som polis i över 20 år. Han har arbetat i stressiga miljöer, i dåligt väder och under tuffa arbetstider. Men i direkt samband med att Polisen bytte sitt radiokommunikationssystem till det nya digitala Rakel-systemet fick han hudutslag, sömnstörningar och en tid därefter en hjärntumör. Han fick lämna sitt uppdrag som befäl i yttre tjänst och så snart han kom bort ifrån den mobila utrustningen till inre tjänst försvann hudrodnaden och sömnproblemen.

Roger själv är övertygad om att strålningen ifrån radiosystemets utrustning, som är likvärdig den ifrån mobiltelefoner men med betydligt högre effekt, är hälsoskadlig. Han fick stöd ifrån Polisförbundet och sina närmsta chefer. Roger vittnar om ett växande problem inom alla blåljusmyndigheter som använder det högstrålande radiosystemet. Mellan 15-20 procent av alla poliser i yttre tjänst i Rogers distrikt har allvarliga sömnstörningar och läkarna skriver ut sömnmedel åt dem som åtgärd.

Polisförbundet satte press på Rikspolisstyrelsen. Det ledde till att Arbetsmiljöverket skulle utföra mätningar på systemet, men av okänd anledning blev mätningarna inställda. Polisförbundet gav sig inte utan tog hjälp av forskare ifrån Kungliga Tekniska Högskolan med mätningarna som visade att Rakel-systemet flerfaldigt överskred de rekommenderade gränsvärden som Strålsäkerhetsmyndigheten fastslagit.

Roger blev opererad för hjärntumören han tror orsakades av strålningen ifrån radioutrustningen
Roger blev opererad för hjärntumören han tror orsakades av strålningen ifrån radioutrustningen

Men Arbetsmiljöverkets gränsvärden för vad som man på en arbetsplats skall få lov att utstå ligger på en nivå som är fem gånger så hög som Strålsäkerhetsmyndighetens maxvärden.

När man arbetar skall man tåla fem gånger så kraftig strålning som när man går ifrån arbetet. Det finns ingen logik i det, säger Roger.

Radion bärs bredvid huvudet varje arbetsdag
Radion bärs bredvid huvudet varje arbetsdag

I Sverige handlar det om runt 50 000 människor som använder Rakel-systemet i sitt dagliga arbete. Det handlar om allt ifrån polis, tull, militär, kustbevakning och kriminalvård till kommuner.

På frågan om varför han tror att inget görs svarar han att ekonomin spelar en stor roll.

Det står miljardbelopp på spel. Systemet är fortfarande inte helt färdigutbyggt och man har redan spenderat ofantliga summor. Skulle riskerna bli kända handlar det om betydande inkomstbortfall för både staten och privata bolag. Tittar man dessutom på många studier som tyder på att det skulle vara ofarligt med mobilstrålningen så är de ofta helt eller delvis finansierade av telekomindustrin själv.

Roger drar paralleller till asbets-debatten på 70-talet, där det dröjde lång tid innan man såg och erkände de långsiktiga hälsoskadorna, för att först 1982 införa ett totalförbud.

Det här är allvarligt. Våra myndigheter leker med medborgarnas liv när de låter ekonomiska intressen gå före.

Roger tror bara att vi sett början av ett snabbt växande problem.

Mitt fall är bara toppen på ett isberg. Jag tror att vi kommer att se en epidemi av strålningsskador i framtiden. Titta bara på hur många barn som använder surfplattor.

Roger vill tipsa kollegor som går in i en graviditet att begära inre tjänstgöring.

Det finns dokumentation på att inträngningsdjupet ifrån mobilutrustningen är så stort att det når rakt in till fostret.

Roger uppmärksammar oss på en rapport från 2005 av Igor Belyaev från Stockholms Universitet. På sidan 8 visas studier på genetiska effekter av signaler från mobilkommunikation uppdelade efter finansiering av telekomindustrin eller på annat sätt. På sidan 32 visas bilder på brott i DNA-strängar 30 minuter efter 3G-bestrålning.

 

Nya Dagbladet har intervjuat några andra poliser om deras erfarenheter kring Rakel-systemet och vad de hört om fallet med sin kollega Carlström.

Andreas Eriksson, yttre befäl i Halland:
"Kollegan R. Carlström känner jag inte till eller att han drabbats av något så elakt som en hjärntumör. Det är ju bedrövligt oavsett vem det drabbar. Världen är inte rättvis... att hans sjukdom skulle vara relaterad till användandet av Rakel visste jag inte heller. Tills dess att jag ser en utförlig analys som utesluter alla andra tänkbara förklaringar, väljer jag att ställa mig tveksam till att Rakel skulle vara den enda tänkbara möjligheten till att kollegan drabbats av denna sjukdom. Utredningen får visa om Carlström har rätt eller inte.
 
Personligen har jag aldrig upplevt några fysiska eller psykiska symtom som jag kopplat till användandet av Rakel-systemet. Att man som polisman i yttre tjänst får problem med sömnen, upplever trötthet, ryggbesvär, magbesvär, osv, tillhör delvis yrket (läs, oregelbundet 3-skiftes jobb och vårat tidsavtal, som bara kan betraktas som ett dåligt skämt) och är inte nödvändigtvis kopplat till strålning från radiosystemet. Har väldigt svårt att se kopplingen till Rakel, med den information jag fått mig till livs om radiosystemet.
 
Jag använder Rakel utifrån de förutsättningar min arbetsgivare instruerar mig att göra. Jag har tagit del av L.O Strömberg från Kungliga Tekniska Högskolans kommentarer (utskickat av Polisförbundet) kring Rakel och strålvärden. Känner mig trygg i att den information som finns kring radiosystemet Rakel är omfattande, väl dokumenterat från oberoende källor och att både facket och arbetsgivaren tar frågan på allvar. Personligen känner jag ingen oro för att Rakel kommer göra mig sjuk. Vi hanterar dagligen mycket farliga situationer och tar svåra beslut med väldigt lite information i botten. Där väger jag inte in huruvida jag ska trycka på sändknappen på min radiostation eller inte. Myndigheten har varit väldigt öppen med strålvärden på Rakel och skillnaden mellan det nuvarande och det gamla 70-systemet ända sedan införandet. Jag utgår ifrån att min arbetsgivare är uppriktig och ärlig."

Angelica Jonsson, polis i yttre tjänst i Halland
"Väldigt tråkigt att höra att en kollega har fått en hjärntumör. Cancer är en fruktansvärd sjukdom. Att kollegan fått en hjärntumör för att vi använder Rakel i vårt dagliga arbete är inget jag kan säga något om, det får utredningen visa. Man undrar om det är fler som drabbats av hjärntumörer som jobbar med Rakel. Jag själv har inga symtom. Att poliser har sömnsvårigheter, ryggbesvär mm beror nog till en stor del av arbetstider och den belastning man bär runt på varje pass. Jag är inte orolig för att använda mig av Rakel som radiosystem."

 

Per Nordin
per.nordin@nyadagbladet.se

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

RAKEL (akronym för RadioKommunikation för Effektiv Ledning) är ett mobilsystem för säkerhetsorganisationerna och räddningstjänsten i Sverige, främst polis, räddningstjänst, ambulansverksamhet och kommunal/statlig krisberedskap.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB ansvarar för driften av RAKEL. som togs i drift mellan 2006 och 2010.

Källa: Wikipedia

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

De växte upp med snabbmat – nu är var femte beroende

Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen
Ultraprocessad mat är inte bara beroendeframkallande utan ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, depression och tidig död.

Var femte amerikansk kvinna i 50-60-årsåldern är beroende av ultraprocessad mat, visar en studie. Som första generationen att växa upp med mikrovågsmat, lågfettprodukter och sockrade drycker bär de nu konsekvenserna av den förändrade matkulturen.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Addiction, har man samlat enkätsvar från 2000 amerikaner i åldrarna 50-80 år. I den har man ställt 13 olika frågor kring upplevelser med ultraprocessade livsmedel och drycker som definierar beroende, som exempelvis starka begär, upprepade misslyckade försök att minska konsumtionen, abstinenssymptom och undvikande av sociala aktiviteter på grund av rädsla för att äta för mycket.

Resultaten visar att 21 procent av kvinnorna och 10 procent av männen i 50-60-årsåldern uppfyller kriterierna för beroende av dessa livsmedel. Siffrorna är betydligt högre än för generationen över dem, det vill säga de som är 65-80 år – där 12 procent av kvinnor och fyra procent av män ansågs vara beroende.

Växte upp med viktminskningsprodukter

Generation X, det vill säga de män och kvinnor som nu är i 50-60-årsåldern, var de första amerikanerna som växte upp med ultraprocessade livsmedel, vilket kan förklara andelen beroende i åldersgruppen. Den äldre generationen fick först som vuxna uppleva ultraprocessade mat.

Att fler kvinnor är beroende kan kopplas till den aggressiva marknadsföringen av "diet"-produkter till kvinnor på 1980-talet. Lågfettprodukter marknadsfördes som lösningar för viktminskning, men kunde tvärtom leda till viktökning och även beroende. Forskarna pekar mot att denna typ av produkter fortfarande säljs flitigt och menar att överviktiga personer kan vara särskilt utsatta för dessa "hälsomyntade" ultraprocessade livsmedel.

Dessa produkter säljs som hälsokost – vilket kan vara särskilt problematiskt för dem som försöker minska antalet kalorier de konsumerar. Detta påverkar särskilt kvinnor, på grund av det sociala trycket kring vikt, säger Ashley Gearhardt, Ph.D, professor i psykologi vid University of Michigan, i ett pressmeddelande.

Psykisk ohälsa bidrar

I studien visade det sig att kvinnor som ansåg sig överviktiga var elva gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultraprocessade livsmedel än kvinnor som uppgav att de hade normalvikt. Män som uppgav att de var överviktiga var 19 gånger så benägna.

Vidare var män som uppgav att de hade måttlig eller dålig psykisk hälsa fyra gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av dessa livsmedel, samtidigt var kvinnor nästan tre gånger mer benägna. Både män och kvinnor som uppgav att de ibland eller ofta kände sig isolerade var mer än tre gånger så benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultrabearbetade livsmedel som de som inte uppgav att de kände sig isolerade.

Vi ser också ett tydligt samband med hälsa och social isolering, med mycket högre risker för beroende av ultrabearbetade livsmedel hos dem som beskriver sin mentala eller fysiska hälsa som måttlig eller dålig, eller som säger att de ibland eller ofta känner sig isolerade från andra, säger Gearhardt.

Risk när barn konsumerar mer idag

Forskare varnar nu för att dagens barn och unga, som äter ännu mer ultraprocessad mat, kan leda till höga beroendetal i framtiden.

Barn och ungdomar konsumerar idag en ännu högre andel kalorier från ultrabearbetade livsmedel än dagens medelålders vuxna gjorde i sin ungdom. Om den nuvarande trenden fortsätter kan framtida generationer uppvisa ännu högre nivåer av beroende av ultrabearbetade livsmedel senare i livet, säger hon och fortsätter:

Precis som med andra substanser kan tidiga insatser vara avgörande för att minska risken för långvarigt beroende under hela livet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krångliga e-tjänster stoppar svenskar från att boka läkartid

Publicerad september 30, 2025
– av Redaktionen
Komplicerade e-tjänster inom vården drabbar särskilt äldre som tvingas ge upp försöket att boka en tid.

Var tionde svensk anser att de digitala vårdtjänsterna försvårar tidsbokning, visar en rapport från Internetstiftelsen. Nästan var fjärde person har dessutom helt avstått från att boka läkarbesök eftersom e-tjänsterna upplevs som alldeles för svåra att använda.

Det är både äldre och yngre som anser att de digitala vårdtjänsterna inte fungerar som de ska. Personer i pensionsåldern, oftast kvinnor, tycker att tekniken känns för svår och att det i sig gör dem otrygga, visar rapporten "Svenskarna och internet 2025".

Bland äldre svenskar är det vanligt att man avstått från att boka ett läkarbesök flera gånger, eftersom tekniken varit för svår. Yngre blir istället ofta frustrerade på tekniken på grund av att den känns "buggig och ofärdig". Även de med funktionsnedsättning samt de födda utanför Sverige är särskilt drabbade och har svårare att boka tid online.

Sammanlagt uppger 23 procent av svenskarna att man avstått från att boka ett läkarbesök via e-tjänsterna eftersom tekniken är för svår.

För mig är det en väldigt hög siffra, att nästan en av fyra svenskar säger att 'nej men då struntar jag i det', säger Måns Jonasson vid Internetstiftelsen till TT.

Bland annat är det vanligt att man tycker det är svårt att veta vilken vårdkategori man ska välja, särskilt för de som inte vet vad deras symptom beror på. Andra uttrycker att det kan vara svårt att uttrycka sig i skrift eller att de digitala vårdtjänsterna saknar fler heltäckande svarsalternativ. Många svenskar uppger också att de är rädda att hamna fel och bli "runtskickade".

För mig tyder det på att man har designat tjänster som ska spara pengar, men då kanske man bortser från att en stor andel patienter inte fått kontakt med vården i den utsträckning de vill, säger Jonasson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

En kvart i parken kan minska ångest

Publicerad september 26, 2025
– av Redaktionen
Alla typer av grönområden i städer förbättrar invånarnas psykiska hälsa, men stadsnära skogar sticker ut – särskilt när det gällde att minska depression och ångest.

Endast femton minuter i grönområden i stan räcker för att förbättra den mentala hälsan, visar en studie. Allra bäst är att sitta eller vila i parken en stund.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer, enligt FN. En siffra som förväntas öka till närmare 70 procent år 2050. Det innebär en större avsaknad av natur och även fler hälsoproblem kopplade till livet i stan, som exempelvis ångest, som är vanligare bland stadsbor.

I en studie från forskare vid Stanford University i USA och Leiden University i Nederländerna har man sammanställt resultat från 449 publicerade studier och analyserat 78 fältexperiment för att undersöka hur olika typer av grönområden i städer påverkar 12 olika aspekter av psykisk hälsa. Totalt fanns nära 5 900 deltagare med.

Resultaten, som publicerats i Nature, visar att alla typer av grönområden i städer förbättrade den psykiska hälsan, men stadsnära skogar stack ut – särskilt när det gällde att minska depression och ångest. Och man behövde inte tillbringa särskilt lång tid för att få en positiv effekt, mindre än femton minuter räckte. Tillbringade man däremot mer än 45 minuter i naturen fanns det större fördelar.

Våra resultat visar att även kortvarig kontakt med naturen kan ge betydande psykiska fördelar, säger Roy Remme från Leiden University, enligt Medical Xpress. Dessutom är längre vistelse i naturen kopplad till ännu större minskning av stress och ökad vitalitet.

Vila eller sitt

Unga vuxna ser ännu större fördelar, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de flesta psykiska hälsoproblem börjar före 25 års ålder. Det var dock även en stor fördel för andra åldersgrupper. Främst var det främjande för den psykiska hälsan att sitta eller vila i parken eller naturområdet, samtidigt som att röra på sig i naturen ökade energin och positiviteten.

Baserat på resultaten betonar forskarna vikten av att skydda skogar och parker i städerna, men också att främja mindre parker och fler gatuträd för att förbättra tillgängligheten till natur för invånarna. Vidare pekar de på att enklare förändringar, som att placera fler fönster mot grönska eller anordna samhällsprogram med exempelvis guidad meditation kan vara kostnadseffektiva sätt att främja folkhälsan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Fler drabbas av köttallergi när fästingarna breder ut sig

Publicerad september 25, 2025
– av Redaktionen
Köttallergi kan utlösas av fästingbett – immunreaktionen mot alfa-gal i däggdjurskött orsakar symtomen.

Köttallergi blir allt vanligare i Sverige efter fästingbett, konstaterar forskare. För de drabbade innebär det en total livsomställning eftersom det inte finns någon behandling – endast fullständig avhållsamhet från kött hjälper.

Karin Ottosson drabbades av kraftiga magbesvär efter ett fästingbett. Det tog tid att lista ut vad Karin hade drabbats av för problem, hon mådde väldigt dåligt och ingenting verkade hjälpa.

Jag låg till sängs och försökte äta, men det bara fortsatte och fortsatte, berättar hon för Schibstedägda TV4.

Efter ett antal sjukhusbesök och åtskilliga utredningar kom svaret: Karin hade drabbats av köttallergi. Det orsakas av en immunreaktion mot ämnet alfa-gal, som finns i fästingens saliv och i kött från däggdjur. Symptomen kan vara, förutom diverse magbesvär som kräkningar och diarré, utslag samt även astmareaktioner.

Forskare har sett en markant ökning av köttallergi i samband med att fästingar sprider sig till nya områden, och också blir mer aktiva större delar av året.

Ingen behandling

Karin fick helt lägga om sin kost, men det är inte helt enkelt att undvika kött – även små mängder eller dolda tillsatser kan trigga allergin.

Det kan vara alltifrån att det börjar klia, att jag får utslag, till att jag blir lika dålig som jag blev från början. Det går inte att förutspå, säger Karin.

Det finns ingen behandling mot köttallergi, utan det enda som fungerar är att helt undvika kött.

Tyvärr finns det ingen behandling mer än att man måste undvika däggdjurskött och se till att inte bli fästingbiten, säger Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.