Endast femton minuter i grönområden i stan räcker för att förbättra den mentala hälsan, visar en studie. Allra bäst är att sitta eller vila i parken en stund.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer, enligt FN. En siffra som förväntas öka till närmare 70 procent år 2050. Det innebär en större avsaknad av natur och även fler hälsoproblem kopplade till livet i stan, som exempelvis ångest, som är vanligare bland stadsbor.

I en studie från forskare vid Stanford University i USA och Leiden University i Nederländerna har man sammanställt resultat från 449 publicerade studier och analyserat 78 fältexperiment för att undersöka hur olika typer av grönområden i städer påverkar 12 olika aspekter av psykisk hälsa. Totalt fanns nära 5 900 deltagare med.

Resultaten, som publicerats i Nature, visar att alla typer av grönområden i städer förbättrade den psykiska hälsan, men stadsnära skogar stack ut – särskilt när det gällde att minska depression och ångest. Och man behövde inte tillbringa särskilt lång tid för att få en positiv effekt, mindre än femton minuter räckte. Tillbringade man däremot mer än 45 minuter i naturen fanns det större fördelar.

— Våra resultat visar att även kortvarig kontakt med naturen kan ge betydande psykiska fördelar, säger Roy Remme från Leiden University, enligt Medical Xpress. Dessutom är längre vistelse i naturen kopplad till ännu större minskning av stress och ökad vitalitet.

Vila eller sitt

Unga vuxna ser ännu större fördelar, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de flesta psykiska hälsoproblem börjar före 25 års ålder. Det var dock även en stor fördel för andra åldersgrupper. Främst var det främjande för den psykiska hälsan att sitta eller vila i parken eller naturområdet, samtidigt som att röra på sig i naturen ökade energin och positiviteten.

Baserat på resultaten betonar forskarna vikten av att skydda skogar och parker i städerna, men också att främja mindre parker och fler gatuträd för att förbättra tillgängligheten till natur för invånarna. Vidare pekar de på att enklare förändringar, som att placera fler fönster mot grönska eller anordna samhällsprogram med exempelvis guidad meditation kan vara kostnadseffektiva sätt att främja folkhälsan.