Utmattningssyndrom tas bort som diagnos år 2028. Beslutet kommer efter nya riktlinjer från Världshälsoorganisationen (WHO).
Sverige är idag det enda land som har utmattningssyndrom, även känt som utbrändhet, som erkänd diagnos. Antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökar och varje år sjukskrivs omkring 20 000 svenskar med diagnosen.
Från och med 2028 försvinner dock diagnosen helt från Sverige, rapporterar Psykologitidningen. Bakgrunden till beslutet är att världshälsoorganisationen (WHO) uppdaterar det internationella diagnossystemet och inte längre vill se nationella diagnoser. Det är med andra ord inte Socialstyrelsens beslut utan de nya riktlinjerna som ligger till grund för borttagningen.
Psykologen Elin Lindsäter, som är en av Sveriges främsta forskare i fältet, ser i grunden positivt på förändringen och tror att det kan gynna patienterna, eftersom diagnosen har varit bred och vag samt använts på olika sätt runtom i landet. Samtidigt oroar hon sig för att tomrummet som uppstår kan leda till snabba beslut och skillnader mellan regionerna. Lindsäter har varit i kontakt med socialminister Jakob Forssmed där hon påpekat behovet av en nationell samordning.
– Ett regeringsuppdrag om att utreda situationen verkar vara på gång, säger hon till tidningen.
”Kan bara bli bättre”
Samtidigt har hon förståelse för att ändringen kan orsaka oro hos patienterna, som redan nu påtalat att det kan vara svårt att få rätt vård.
– I och med den här förändringen läggs den kliniska bilden fram på bordet och tvingar oss att agera och tänka nytt. Jag utgår från att det bara kan bli bättre, men initialt kan det nog finnas en befogad oro hos många, med en risk att hamna mellan stolarna.
Magdalena Fresk, chef för enheten för klassifikationer och terminologi på Socialstyrelsen, menar att det tidigare diagnossystemet hade många år på nacken och att det här är ”en efterlängtad, medicinskt uppdaterad version”. Under året kommer man att arbeta med översättningen för de nya riktlinjerna från WHO.
– Vi har ett antal frågor som vi vet att här kommer vi att behöva jobba för att det inte ska bli några problem för patienter och för att det ska fungera så bra som möjligt framöver, säger hon till Bonniertidningen DN.