MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 31 augusti 2025

söndag 31 augusti 2025

 

Barnläkare: Mycket skärmtid negativt för barns hjärnor

publicerad 19 oktober 2017

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Åse Victorin, barnläkare och författare till lärverktyget QLeva, är oroad över barns ökande användning av mobiler och datorer.

I sitt arbete träffar hon många ungdomar som är stressade och deprimerade och skärmarna är en stor anledning. Lördagen den 28 oktober kommer hon till Stockholm och talar om baksidan med det ökande dator- och mobilanvändandet på ett seminarium på ABF-huset. Deltar gör även pedagogikprofessor em. Rainer Nyberg, som pekar på att datorer i undervisningen försämrar barns inlärning och är en risk för hälsan

”Oåterkalleligt sämre empatisk förmåga”
Barns och ungdomars överdrivna spelande, tittande och kommunicerande via skärmar är skadligt. Det hämmar den kognitiva utvecklingen och barns empatiska förmåga genom att stjäla tid från utveckling i verkligheten och i kontakt med andra. Vi vet att de områden i hjärnan som tränas utvecklas, medan det barnet inte tränar på går tillbaka. Därför är det viktigt vad barnet faktiskt gör under sin vakna tid, menar Åse Victorin:

Om man känner till små barns utveckling vet man att de känsliga första åren är den tid då empati grundas genom anknytning och social interaktion. Flera studier visar att skärmar kan störa detta med sämre språkutveckling som följd. För lite levande mänsklig kontakt under denna känsliga tid leder till oåterkalleligt sämre empatisk förmåga.

Hon är kritisk till Skolverkets förslag att digital teknik ska bli obligatoriskt i förskolan. Så små barn behöver inga skärmar utan har fullt upp med att utvecklas som människor, främst i den viktiga leken. Barn som har överdriven skärmanvändning presterar även sämre i skolan, vilket visades bland annat i Pisaundersökningen 2015, där de barn som använde datorer mest fick sämst resultat. Flera studier visar att lång skärmtid och multitasking överstimulerar hjärnan vilket bl a leder till splittring, koncentrationsproblem och sämre inlärning.

Förlust av tid i verkliga livet
– All tid som det lilla barnet sitter framför en skärm är en förlust av tid i verkliga livet. Små barn utvecklas bäst genom att använda sina fem sinnen i en tredimensionell värld, att röra på sin kropp och att interagera med andra barn och med vuxna, där ögonkontakten är särskilt viktig.

Åse Victorin rekommenderar att föräldrar kräver att deras barns skola har en tydlig skärmpolicy* som bidrar till lugn, fokus och social interaktion.Den kan innehålla regler som att mobilen lämnas in på morgonen och fås tillbaka när skoldagen är över. Datorerna ska vara lektionsbundna och nöjessurfande inte tillåtet under skoltid – eftersom skolan ska vara en arbetsplats.

*Förslag på Skolpolicy för skolan finns på www.qleva.se

Hon är skeptisk till så kallade pedagogiska spel eftersom den pedagogiska effekten sällan är adekvat visad i de studier som ofta är finansierade av de medieföretag som säljer dataspel och elektronik.

Långseendet tillbakabildas
– Dygnet har bara 24 timmar. Av dem ska förskolebarnet sova minst 12 timmar, äta, transporteras, skötas om av vuxna. Kanske blir det 5 timmar kvar till kreativ lek och egen fantasi – tid då hjärnan utvecklas kognitivt. Om man låter barn sitta vid skärm 4 timmar/dag blir det en enorm förlust – och därmed sämre naturlig utveckling. Visuella effekter av lång skärmtid har visat sig inkludera närsynthet tyvärr. Helt naturligt eftersom hjärnan utvecklas beroende på vad barnet gör – med mycket tittande nära på skärm tillbakabildas långseendet.

Åse Victorin konstaterar att kunskapen många gånger är för dålig hos våra beslutsfattare som okritiskt följer trenden och det som IT-marknaden föreslår. När det handlar om barnen måste alla, även politiker, tillämpa försiktighetsprincipen.

Nu vill man införa obligata skärmar på dagis, vilket inte bedöms gagna barnens utveckling, snarare tvärtom. Barnläkarföreningen och Waldorfskolor har protesterat, men oklart om politikerna har lyssnat. Den maximala skärmtid som Amerikanska barnläkarsällskapet rekommenderat för denna låga ålder får de flesta barn dessutom hemma. Teknikstress behöver ingen förälder känna eftersom datorerna är lätta att lära sig i högre ålder.

Hon säger att målet måste vara en optimal utveckling till mogen människa med hopp och framtidstro. För det krävs vuxnas stöd till en god balans mellan digitalt och verkligt liv. Lärverktyget QLeva strävar efter just detta genom att lära barn och föräldrar hur man tar hand om hjärnan, kroppen och varandra för att må bra.

Våra barn är framtiden – vi måste vara försiktiga och säkra på vad vi gör som kan påverka den känsliga utvecklingen. Min förhoppning är att vi ska bli mer upplysta och att det ska skapas en klok opinion, inte minst bland föräldrar, så att politiker måste lyssna.

Professor: IT fördummar barn
I sin bok Handbok i IT-pedagogik (2000) förespråkade Rainer Nyberg, professor emeritus i pedagogik, IT som hjälpmedel för vuxenutbildning. Men i dag tillhör han i stället skarpaste kritikerna av ogenomtänkt användning av IT – i synnerhet om den är trådlös som i skolan och förskolan.

Stora vetenskapliga undersökningar visar att datorer försämrar lärande och fördummar skolbarn. Tyvärr är trådlös teknik inte heller säker, ty över tvåtusen vetenskapliga rapporter visar att elektromagnetiska pulser bidrar till psykiska och fysiska problem och allvarliga sjukdomar. De som vinner på att skolorna får stora uppsättningar läsplattor är inte barnen, utan enbart telekomindustrin och IT-försäljarna, konstaterar Rainer Nyberg.

Rainer Nyberg är initiativtagare till 5G-appellen som begär att utbyggnaden av 5G stoppas mot bakgrund av att den ökande mikrovågs- och millimetervågsstrålningen kan befaras orsaka stor skada för folkhälsan. Appellen är undertecknad av drygt 190 vetenskapsmän och doktorer.

Initiativtagare till seminariet och en av föreläsarna är fil. dr i pedagogik och författaren Gunilla Ladberg som talar om hur mikrovågor från trådlösa datorer och mobiler påverkar hjärnan. Hon har skrivit bland annat boken Den mänskliga hjärnan – en upptäcktsfärd (2006).

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Q10 – Energi, skydd och stöd från cellens inre

Annonssamarbete med Swebbtv

publicerad 28 augusti 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Många upplever att orken gradvis minskar med åren – något som kan hänga ihop med kroppens minskande produktion av Q10.

Swebbtvs Q10-tillskott innehåller 50 mg ubikinon, en naturlig substans som finns i alla kroppens celler och som är avgörande för energiproduktionen på mitokondriernivå. Ett enkelt sätt att stötta kroppens energisystem och skydda cellerna mot oxidativ stress.

Vad Q10 från Swebbtv bidrar till:

  • Stöd för cellernas energiproduktion
  • Naturligt skydd mot oxidativ stress
  • Hjälp till hjärta och muskler – kroppens mest energikrävande organ
  • Skydd mot oxidering av kolesterol i blodkärlen

När kroppen behöver mer energi – och bättre skydd

Q10 fungerar som en katalysator i cellens kraftverk: mitokondrierna. Där omvandlas maten vi äter till ATP – kroppens egen energi. Men med åldern minskar kroppens egen Q10-produktion, vilket kan bidra till trötthet, långsam återhämtning och nedsatt fysisk prestationsförmåga. Q10 finns naturligt i organ som förbrukar mycket energi, som hjärtat, njurarna och musklerna – och det är där behovet ofta känns först.

Tecken på att kroppen kan ha nytta av Q10-tillskott:

  • Känsla av trötthet utan tydlig orsak
  • Försämrad återhämtning efter ansträngning
  • Minskad ork vid fysisk aktivitet
  • Åldrande hud och tecken på oxidativ stress

Tips som kan förstärka effekten

  • Ta Q10 tillsammans med måltid – ämnet är fettlösligt och tas upp bättre så
  • Undvik mat med industriellt fett, som kan belasta mitokondrierna
  • Ät mer broccoli, sardiner och nötter – de innehåller små mängder naturligt Q10
  • Sov tillräckligt – mitokondrierna återhämtar sig under djupsömnen

Cellernas eget bränsle – varje dag

Q10 har kallats för ”cellernas eget bränsle” – och det med all rätt. Det är inte en stimulant, utan en naturlig komponent kroppen själv producerar i levern, men som gradvis minskar med åren.

Swebbtvs Q10-tabletter är tillverkade av 100 % ubikinon, med 50 mg per tablett. Ett kvalitativt tillskott för dig som vill ge kroppen kraft, skydd och långsiktig energi.

Vill du fylla på med kroppens eget energistöd – och ge dina celler en fördel?

Beställ Q10 från Swebbtv här

Foto: Swebbtv

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya trenden: Dags att maxa fiberintaget

publicerad 27 augusti 2025
– av Redaktionen
Fibrer finns, förutom i fullkorn, bland annat i grönsaker, rotfrukter, bönor och frukt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Dags för proteinet att ta ett steg tillbaka, för nu är det fibrer som står i fokus. På sociala medier sprids trenden ”fibermaxxing”, där målet är att nå – eller överträffa – det dagliga fiberbehovet.

Att man bör äta fiber är ingenting nytt, men däremot har konsumtionen av det legat på en relativt låg nivå – åtminstone hos svenskarna. Enligt Livsmedelsverket äter sju av tio svenskar för lite fibrer. Nio av tio äter också för lite fullkorn, något som innehåller fibrer.

Nu har hashtaggen ”fibermaxxing” trendat på sociala medier under sommaren, både i Sverige och andra länder. Hälsotrenden innebär i korthet att man ska maxa sitt intag av fibrer, det vill säga äta den rekommenderade mängden eller mer. I Sverige rekommenderas att vuxna äter cirka 25-35 gram fibrer.

Viktiga för tarmen

Fibrer, eller kostfibrer, är de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen och når istället tjocktarmen till stor del opåverkade. Fibrer har flera olika positiva effekter på hälsan och bidrar bland annat till att hålla blodfettnivåerna nere och är viktiga för att tarmarna ska fungera normalt, enligt Livsmedelsverket.

Det finns olika typer av fibrer som har olika funktioner, exempelvis finns vita fibrer, som finns i bröd och pasta, som har samma effekt på magen som andra fibrer men inte alla positiva effekter som exempelvis fullkorn har.

Mindre småätande

På sociala medier sprids alltid nya hälso- och mattrender, en av de senaste var exempelvis den så kallade carnivore-dieten som i grunden innebar att man endast åt animaliska produkter och därmed till största del protein. Just den trenden kan antas ha kommit som ett svar på den växande veganismen som präglat samhället och sociala medier de senaste åren.

Det är oklart vem som startade fiber-trenden, men tarmhälsa har tagit större plats inom hälsovärlden och sociala medier den senaste tiden och möjligen mynnar trenden från det. I Sverige har man exempelvis startat Fullkornsfrämjandet, där Livsmedelsverket är partner, för att uppmana svenskarna att äta mer fullkorn.

Fibrer är bra för tarmfloran, för blodfetterna och får magen att fungera som den ska. Fibrer ger också en bra mättnadskänsla och ger mindre utrymme för småätande, säger Lotta Moraeus, dietist på Livsmedelsverket, till skattefinansierande SVT.

Fibrer finns, förutom i fullkorn, bland annat i grönsaker, rotfrukter, bönor och frukt. Det är viktigt att dricka mycket vatten när man ökar sitt fiberintag medvetet. Ibland kan för mycket fibrer leda till diarré och gaser, därför är det fördelaktigt att pröva sig fram till vad som fungerar för ens egen kropp. Självfallet är det viktigt att även få i sig protein och fett.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Minnesproblem ökar bland nordiska barn

publicerad 27 augusti 2025
– av Redaktionen
Minnesrelaterade läkarbesök har på kort tid tredubblats bland barn 5-14 år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fler barn och unga söker vård för minnesproblem i både Sverige och Norge. Svenska Strålskyddsstiftelsen tror att ökningen kan kopplas samman med exponeringen för strålning, som också ökat under samma period.

I Norge har det de senaste åren skett en ökning av antalet människor som söker vård för minnesproblem, inte enbart hos vuxna utan även bland barn. Mellan åren 2019 och 2024 hade exempelvis antalet läkarbesök som rör minnesproblem mer än fördubblats, från 41 722 läkarbesök till 98 910 läkarbesök år 2024. Hos barn i åldern 5-14 år hade besöken nästan trefaldigats.

Jag har aldrig sett en så kraftig ökning av de här siffrorna tidigare, säger Richard Aubrey White, forskare och statistiker vid norska Folkehelseinstituttet (FHI), till norska statskanalen NRK.

Även i Sverige har antalet läkarbesök rörande minnesproblem ökat, både bland barn och vuxna. Minnesproblem, som kan betecknas som lindrig kognitiv störning, är en diagnos som finns under diagnoskod R41. Under 2011 registrerades 577 barn med diagnos R41 som huvuddiagnos, under 2024 hade antalet ökat till 5 975.

Mikrovågsstrålning

Strålskyddsstiftelsen menar att ökningen kan bero på den ökade exponeringen för mikrovågsstrålning bland människor, där de pekar på att upprepad forskning exempelvis har visat att strålning har en skadlig påverkan på minnet.

Upprepade vetenskapliga undersökningar har också visat att människor som exponeras för förhöjda nivåer av denna strålning har ökad förekomst av olika symptom, kallat mikrovågssyndromet, där försämrat minne är ett av de vanligaste symptomen”, skriver Strålskyddsstiftelsen.

Mobilmaster associeras med sämre minne

Även i de fallstudier som finns kring hälsoeffekterna av 5G brukar försämrat minne vara en av de vanligaste rapporterade effekterna. Det brukar också vara vanligt med rapporter om bland annat försämrat minne, koncentrationssvårigheter och huvudvärk när man bor nära mobilmaster.

Strålskyddsstiftelsen konstaterar att strålning har ökat kraftigt under samma period som ökningen av antalet läkarbesök för minnesproblem ägt rum. Samtidigt har mobiltelefoner börjat användas mer flitigt av både barn och vuxna under samma period.

De ökade minnesproblemen, såväl bland barn som bland vuxna, är därmed en förväntad effekt till följd av ökningen av människors exponering för mikrovågsstrålning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundraåringar håller sig friskare längre

publicerad 26 augusti 2025
– av Redaktionen
Antalet hundraåringar i Sverige har tredubblats sedan millennieskiftet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundraåringar håller sig friskare än andra äldre personer, visar forskning från Karolinska Institutet. Forskningen visar bland annat att de följer en helt annan åldringskurva med långsammare sjukdomsutveckling.

I studien, som publicerats i eClinicalMedicine, följde forskare över 270 000 personer som föddes i Sverige under åren 1920 och 1922. Vidare följde man deltagarnas hälsa från 70 års ålder och upp till tre decennier.

Sedan jämförde forskarna sjukdomsförloppet hos personer som blev 100 år med dem som avled i tidigare ålder. Resultaten visar att hundraåringarna håller sig friskare jämfört med andra äldre, men också att de helt enkelt åldras på ett annat sätt.

Studien visade att hundraåringarnas sjukdomsbörda oftast började plana ut vid 90 års ålder. De har också oftast sjukdomar som är begränsade till ett enskilt organsystem och betydligt färre samtidiga tillstånd.

Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster. Resultaten tyder på att hundraåringarna har en bevarad homeostas och motståndskraft mot sjukdom trots åldrande och fysiologiska påfrestningar – något som kan bero på en gynnsam kombination av gener, livsstil och miljö, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Homeostas är kroppens förmåga att upprätthålla en stabil inre miljö, trots förändringar i den yttre miljön. Bland annat kan det handla om att reglera blodsocker och pH-värde.

Mindre hjärt-kärlsjukdomar

Vidare i studien kunde man se att hjärt-kärlsjukdomar är ovanligare och uppträder senare i livet hos hundraåringarna. Även neuropsykiatriska sjukdomar är mindre förekommande bland dem som lever allra längst.

Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med långsammare sjukdomsutveckling och större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar, säger Modig.

Allt fler svenskar får uppleva sin 100-års dag, enligt statistik från SCB. Idag finns exempelvis nära tre gånger så många hundraåringar som vid år 2000. Främst är det kvinnor som fyller 100 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.