Åse Victorin, barnläkare och författare till lärverktyget QLeva, är oroad över barns ökande användning av mobiler och datorer.
I sitt arbete träffar hon många ungdomar som är stressade och deprimerade och skärmarna är en stor anledning. Lördagen den 28 oktober kommer hon till Stockholm och talar om baksidan med det ökande dator- och mobilanvändandet på ett seminarium på ABF-huset. Deltar gör även pedagogikprofessor em. Rainer Nyberg, som pekar på att datorer i undervisningen försämrar barns inlärning och är en risk för hälsan
"Oåterkalleligt sämre empatisk förmåga"
Barns och ungdomars överdrivna spelande, tittande och kommunicerande via skärmar är skadligt. Det hämmar den kognitiva utvecklingen och barns empatiska förmåga genom att stjäla tid från utveckling i verkligheten och i kontakt med andra. Vi vet att de områden i hjärnan som tränas utvecklas, medan det barnet inte tränar på går tillbaka. Därför är det viktigt vad barnet faktiskt gör under sin vakna tid, menar Åse Victorin:
– Om man känner till små barns utveckling vet man att de känsliga första åren är den tid då empati grundas genom anknytning och social interaktion. Flera studier visar att skärmar kan störa detta med sämre språkutveckling som följd. För lite levande mänsklig kontakt under denna känsliga tid leder till oåterkalleligt sämre empatisk förmåga.
Hon är kritisk till Skolverkets förslag att digital teknik ska bli obligatoriskt i förskolan. Så små barn behöver inga skärmar utan har fullt upp med att utvecklas som människor, främst i den viktiga leken. Barn som har överdriven skärmanvändning presterar även sämre i skolan, vilket visades bland annat i Pisaundersökningen 2015, där de barn som använde datorer mest fick sämst resultat. Flera studier visar att lång skärmtid och multitasking överstimulerar hjärnan vilket bl a leder till splittring, koncentrationsproblem och sämre inlärning.
Förlust av tid i verkliga livet
– All tid som det lilla barnet sitter framför en skärm är en förlust av tid i verkliga livet. Små barn utvecklas bäst genom att använda sina fem sinnen i en tredimensionell värld, att röra på sin kropp och att interagera med andra barn och med vuxna, där ögonkontakten är särskilt viktig.
Åse Victorin rekommenderar att föräldrar kräver att deras barns skola har en tydlig skärmpolicy* som bidrar till lugn, fokus och social interaktion.Den kan innehålla regler som att mobilen lämnas in på morgonen och fås tillbaka när skoldagen är över. Datorerna ska vara lektionsbundna och nöjessurfande inte tillåtet under skoltid - eftersom skolan ska vara en arbetsplats.
*Förslag på Skolpolicy för skolan finns på www.qleva.se
Hon är skeptisk till så kallade pedagogiska spel eftersom den pedagogiska effekten sällan är adekvat visad i de studier som ofta är finansierade av de medieföretag som säljer dataspel och elektronik.
Långseendet tillbakabildas
– Dygnet har bara 24 timmar. Av dem ska förskolebarnet sova minst 12 timmar, äta, transporteras, skötas om av vuxna. Kanske blir det 5 timmar kvar till kreativ lek och egen fantasi – tid då hjärnan utvecklas kognitivt. Om man låter barn sitta vid skärm 4 timmar/dag blir det en enorm förlust - och därmed sämre naturlig utveckling. Visuella effekter av lång skärmtid har visat sig inkludera närsynthet tyvärr. Helt naturligt eftersom hjärnan utvecklas beroende på vad barnet gör - med mycket tittande nära på skärm tillbakabildas långseendet.
Åse Victorin konstaterar att kunskapen många gånger är för dålig hos våra beslutsfattare som okritiskt följer trenden och det som IT-marknaden föreslår. När det handlar om barnen måste alla, även politiker, tillämpa försiktighetsprincipen.
– Nu vill man införa obligata skärmar på dagis, vilket inte bedöms gagna barnens utveckling, snarare tvärtom. Barnläkarföreningen och Waldorfskolor har protesterat, men oklart om politikerna har lyssnat. Den maximala skärmtid som Amerikanska barnläkarsällskapet rekommenderat för denna låga ålder får de flesta barn dessutom hemma. Teknikstress behöver ingen förälder känna eftersom datorerna är lätta att lära sig i högre ålder.
Hon säger att målet måste vara en optimal utveckling till mogen människa med hopp och framtidstro. För det krävs vuxnas stöd till en god balans mellan digitalt och verkligt liv. Lärverktyget QLeva strävar efter just detta genom att lära barn och föräldrar hur man tar hand om hjärnan, kroppen och varandra för att må bra.
– Våra barn är framtiden – vi måste vara försiktiga och säkra på vad vi gör som kan påverka den känsliga utvecklingen. Min förhoppning är att vi ska bli mer upplysta och att det ska skapas en klok opinion, inte minst bland föräldrar, så att politiker måste lyssna.
Professor: IT fördummar barn
I sin bok Handbok i IT-pedagogik (2000) förespråkade Rainer Nyberg, professor emeritus i pedagogik, IT som hjälpmedel för vuxenutbildning. Men i dag tillhör han i stället skarpaste kritikerna av ogenomtänkt användning av IT – i synnerhet om den är trådlös som i skolan och förskolan.
– Stora vetenskapliga undersökningar visar att datorer försämrar lärande och fördummar skolbarn. Tyvärr är trådlös teknik inte heller säker, ty över tvåtusen vetenskapliga rapporter visar att elektromagnetiska pulser bidrar till psykiska och fysiska problem och allvarliga sjukdomar. De som vinner på att skolorna får stora uppsättningar läsplattor är inte barnen, utan enbart telekomindustrin och IT-försäljarna, konstaterar Rainer Nyberg.
Rainer Nyberg är initiativtagare till 5G-appellen som begär att utbyggnaden av 5G stoppas mot bakgrund av att den ökande mikrovågs- och millimetervågsstrålningen kan befaras orsaka stor skada för folkhälsan. Appellen är undertecknad av drygt 190 vetenskapsmän och doktorer.
Initiativtagare till seminariet och en av föreläsarna är fil. dr i pedagogik och författaren Gunilla Ladberg som talar om hur mikrovågor från trådlösa datorer och mobiler påverkar hjärnan. Hon har skrivit bland annat boken Den mänskliga hjärnan - en upptäcktsfärd (2006).
