MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025


Adhd-diagnoser ökade i Norge under coronapolitiken

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 16 september 2023
– av Sofie Persson

Antalet adhd-diagnoser i Norge har ökat markant från 2020 till 2022, visar nya siffror. Bland unga kvinnor har det skett en fördubbling jämfört med 2019.

Under de senaste tio åren har antalet adhd-diagnoser I Norge legat på en relativt stabil nivå, men mellan 2020 och 2022 har antalet diagnoser ökat kraftigt i landet. Det visar nya siffror från Folkehelserapporten, som analyserar data från det norska patientregistret (NPR).

Ökningen har varit särskilt hög bland flickor och kvinnor, där det skett en fördubbling av adhd-diagnoser i åldrarna 16 till 24 år i jämförelse med 2019. Hos pojkar och män har de också ökat, men inte i samma utsträckning som hos kvinnor.

Mellan 2019 och 2022 ökade andelen flickor och kvinnor med en adhd-diagnos från 1,5 procent till 3,1 procent i åldrarna 16-19 år, och från 1 procent till 2,2 procent i åldrarna 20-24 år. De specifika orsakerna till att diagnoserna ökat så mycket i samband med coronapolitiken är oklart, men man spekulerar i att det skulle kunna bero på att fler fångades upp i samband med hemskolning.

En möjlig förklaring är att adhd-symptomen blev mer synliga för familjen när barnen tillbringade mer tid hemma. Det kan också vara så att hemskolning framför en skärm blev särskilt utmanande för barn med adhd, säger Heidi Aase, chef för avdelningen för barns hälsa och utveckling vid norska folkhälsoinstitutet.

Generellt har antalet i åldrarna 12 till 24 som diagnostiserats med psykisk störning i Norge också ökat stort under samma period. Bland annat har det skett en kraftig ökning av ätstörningar bland flickor och kvinnor.

När samhället stängdes ner kan det ha funnits färre positiva distraktioner, vilket kan ha lett till ett större fokus på den egna kroppen, ätande och motion, säger seniorforskaren Lasse Bang från avdelningen för barns hälsa och utveckling vid norska institutet för folkhälsa.

Forskarna betonar att man ännu har begränsad kunskap kring hur nedstängningspolitiken påverkat och framöver kommer att påverka den psykiska hälsan hos yngre generationer.

Vi har fortfarande begränsad kunskap om vilka konsekvenser pandemin kommer att få för barns och ungas psykiska hälsa på lång sikt, och vi måste fortsätta att följa utvecklingen framöver, säger Bang.

Även i Sverige noteras liknande trender. Under 2020 hämtade exempelvis totalt 146 000 svenskar ut adhd-medicin, en ökning från 130 000 året före.

Fakta: Adhd

En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som står för attention deficit, det vill säga uppmärksamhetsstörning, och hyperactivity disorder, som betyder hyperaktivitetsstörning. Vid adhd kan man bland annat få svårt att koncentrera sig, ha svårt att sitta stilla och att hejda impulser. Problematiken och i vilken utsträckning kan variera väldigt mycket mellan olika personer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen: ”Sverige ska agera kraftfullt vid nästa pandemi”

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 12 mars 2025
– av Markus Andersson
Jakob Forssmed är noga med att påpeka att medborgarna inte kan lägga covid-19 bakom sig.

Under coronakrisen begränsades medborgarnas fri- och rättigheter kraftigt och många drabbades av psykisk ohälsa eller pressades att vaccinera sig med de experimentella mRNA-vaccinen eftersom de annars riskerade att bli av med sina jobb.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) lovar dock nu att fler ”pandemier” är att vänta och att svenska myndigheter då kommer att agera mer ”kraftfullt” än förra gången.

Även om Sverige till skillnad från många andra länder inte stängde ner samhället helt under covid-19 fick makthavarnas beslut stor påverkan på den enskilde medborgarens liv.

Allmänna sammankomster förbjöds eller begränsades kraftigt, besöksförbud infördes på äldreboenden och vaccinationskrav infördes på en lång rad offentliga arbetsplatser – ibland även för befintlig personal.

Medborgarna uppmanades – eller tvingades bära ansiktsmasker och särskilda ”vaccinpass” infördes där enbart de som kunde uppvisa att de låtit sig injiceras fick tillgång till exempelvis resor, kultur- och idrottsevenemang – medan ovaccinerade personer var fortsatt bannlysta.

Coronarepressionen, i kombination med en utbredd och berättigad oro för vaccinens skadliga hälsoeffekter, ledde också till omfattande protester i flera svenska städer där deltagarna menade att ett slags medicinskt apartheidsamhälle höll på att införas.

”Kommer sannolikt att återkomma”

I februari 2022 togs de sista restriktionerna bort – men vissa grupper uppmanas än idag att ta så kallade påfyllnadsdoser, och Jakob Forssmed är noga med att påpeka att regeringen förväntar sig fler ”pandemier” framöver.

– Pandemi är inget vi lagt bakom oss. Det är något som sannolikt kommer att återkomma, säger han i en intervju med Bonniertidningen DN.

Socialministern hävdar att svenska myndigheter inte var förberedda när covid kom och att man nästa gång kommer att ta krafttag redan från start.

– En uppenbar lärdom är att Sverige hade kunnat agera mer kraftfullt vid pandemins början.

Vaccin kan köpas in på EU-nivå

Bland annat håller regeringen på att ta fram en ”nationell pandemistrategi” som beskrivs som ”en pärm som man ska kunna ta ner från bokhyllan för att se vem som gör vad i den här situationen”. Även Folkhälsomyndigheten ska få en betydligt större och mer aktiv roll framöver.

– Folkhälsomyndigheten ska ha en kapacitet att kunna agera proaktivt i krissituationer och vara handlingskraftig. Det är väldigt viktigt i den här typen av situationer.

Forssmed hävdar att Sverige är ”bättre rustade idag” och menar att detta också gäller på EU-nivå, då flera överstatliga myndigheter har byggts upp för att hantera påstådda internationella hälsohot. Att vaccin och läkemedel nu kan köpas in gemensamt av EU-länderna påstås också vara en positiv förändring.

Socialministern är noga med att betona att svenskarna inte kan lägga covid-19 bakom sig, utan tvärtom måste vara förberedda på att en ny ”pandemi” kan komma att drabba Sverige framöver.

– Av respekt för dem som dog och drabbades hårt behöver vi hålla deras minnen levande och försöka vara bättre förberedda nästa gång, heter det.

Enorma negativa effekter

Nya Dagbladet bevakade flitigt den förda covid-politiken i Sverige och internationellt när det begav sig.

I efterhand har det framkommit att mRNA-vaccinen har varit förenade med stora risker och en lång rad dödsfall kopplade till dessa har också rapporterats in runtom i världen.

Vidare ledde nedstängningspolitiken inte bara till enormt ekonomiskt lidande, konkurser och kraschade ekonomier – utan också till en kraftig ökning av psykisk ohälsa – inte minst hos barn och unga, vars liv förändrades radikalt av politikernas beslut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nedstängningar kan ha haft negativ inverkan på barns syn

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 1 oktober 2024
– av Sofie Persson

I en metastudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Ophthalmology, analyserades forskning som omfattade över fem miljoner barn och tonåringar från 50 länder på sex kontinenter. Ökningen av närsynthet hos barn var ”särskilt anmärkningsvärd” efter coronakrisen, menar forskarna.

Enligt studien har förekomsten av närsynthet hos barn ökat med 36 procent mellan 1990 och 2023 och idag är ett av tre barn i världen närsynt. De högsta siffrorna finns i Asien, där 85 procent av barnen i Japan och 73 procent i Sydkorea är drabbade. I Kina och Ryssland ligger siffrorna på över 40 procent. Lägst förekomst finns i Paraguay och Uganda, med omkring en procent, medan Storbritannien, Irland och USA ligger på runt 15 procent.

Det finns flera faktorer som kan påverka menar forskarna. Bland annat var närsynthet mer vanligt förekommande i hela Östasien, men genetik spelar också roll. I exempelvis Singapore och Hongkong påbörjar barn sin utbildning redan vid två års ålder, vilket innebär att de fokuserar ögonen mer i böcker och på skärmar under sina första år så att det anstränger ögonmusklerna och kan leda till närsynthet, visar forskningen. Jämförbart i Afrika, där man börjar vid sex till åtta års ålder, är närsynthet sju gånger ovanligare än i Asien.

Ökningen var även ”särskilt anmärkningsvärd” efter coronakrisen, menar forskarna. Detta eftersom ett stor antal länder tvingade sina medborgare att stanna inomhus under längre perioder vilket ledde till att barn använde skärmar mycket mer än vanligt.

Framväxande bevis tyder på ett potentiellt samband mellan pandemin och accelererad synförsämring bland unga vuxna”, skriver forskare från bland annat Sun Yat-Sen University i Kina.

Forskarna varnar att närsynthet hos barn är ett växande globalt hälsoproblem som kan komma att påverka miljontals fler barn fram till 2050.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tonåringars hjärnor åldrades snabbare under nedstängningarna

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 15 september 2024
– av Sofie Persson
Att flickor drabbades hårdare än pojkar kan bero på att social interaktion är viktigare för dem.

Nedstängningar, avbrutna fritidsaktiviteter och skolstängningar åldrade tonåringars hjärnor i förtid, enligt forskning från University of Washington. Flickor drabbades i allmänhet betydligt hårdare än pojkar.

Studien, som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences, inleddes under 2018 och byggde på att man med hjälp av magnetkameror tittade på hur hjärnstrukturen hos 160 tonåringar förändrats över tid. Deltagarna var mellan nio och 19 år gamla när studien påbörjades. Under 2020 blev man tvungen att pausa studien på grund av samhälleliga nedstängningar och restriktioner, varpå forskarna beslöt skifta studiens fokus till att undersöka hur nedstängningarna påverkat tonåringarnas hjärnor. Under 2021 kunde studien återupptas.

Genom att mäta tjockleken på hjärnbarken, vilket är det yttre lagret av vävnad i hjärnan som styr hjärnans högre funktioner som resonerande och beslutsfattande, upptäckte forskarna att hjärnorna hos tonårspojkar åldrats 1,4 år i förtid efter nedstängningarna. Flickornas hjärnskanningar påvisade ett accelererat åldrande om 4,2 år.

Hjärnbarken tunnas ut när man åldras, men kronisk stress kan också orsaka liknande förändringar i hjärnan. Under 2018 och 2021, det vill säga mellan den första skanningen och uppföljningen, var förtunningen dock mycket större än vad forskarna förväntat. Förtunningen visades vara utbredd i hela den kvinnliga hjärnan och förekom i 30 regioner över båda hjärnhalvorna och alla lober, visade skanningarna. I den manliga hjärnan var förtunningen begränsad till endast två regioner, båda i occipitalloben, som påverkar avstånds- och djupseende, ansiktsigenkänning och minne.

Alla tonåringar uppvisade i allmänhet detta accelererade åldrande, säger forskaren Patricia Kuhl till NBC News.

Social interaktion viktigare för flickor

Att flickors hjärnor i allmänhet drabbades hårdare kan bero på att social interaktion är viktigare för flickor än för pojkar, menar Kuhl. Pojkar tenderar att samlas kring sport och fysisk aktivitet, medan tonårsflickor tenderar att förlita sig på personliga relationer för känslomässigt stöd och ökad självidentitet. Kuhl menar att coronakrisen var särskilt skadlig för unga personer, eftersom de redan var i en tidpunkt i livet då de upplever intensiva förändringar i sin känslomässiga och beteendemässiga utveckling, vilket gjorde isoleringen än mer skadlig för deras hälsa.

Pandemin var naturligtvis dramatisk och oväntad, men den var också dramatisk och katastrofal på ett sätt som inte bara påverkade den fysiska utan också den psykiska hälsan, säger hon.

Tidigare forskning har också visat på hur framförallt barns psykiska hälsa påverkats negativt av nedstängningar och restriktioner under coronakrisen. Bland annat visar en studie på att norska ungdomars psykiska hälsa försämrades under coronarestriktionerna i Norge. En annan studie har också visat att barn som genomlidit nedstängningar under coronakrisen upplever fler sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk studie: Covid-restriktioner kopplas till psykisk ohälsa

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 9 augusti 2024
– av Jan Sundstedt
Många unga lider fortsatt av psykisk ohälsa efter nedstängningspolitiken.

En ny studie från Norge visar att strikta covid-19-restriktioner, och inte minst stränga statssanktionerade karantäner, tycks vara starkt kopplade till psykisk ohälsa bland norska ungdomar. Särskilt utsatta är enligt studien 16-åringar och barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå.

Den 12 mars 2020 stängde Norges regering landets skolor och utfärdade karantänsregler samt reseförbud med motiveringen att minska spridningen av SARS-CoV-2. Forskarna noterade att ungdomar, som av hävd befinner sig i en kritisk utvecklingsfas, riskerar psykisk ohälsa vid sådana strikta åtgärder.

Studien, ledd av forskare från norska Folkehelseinstituttet, omfattade 7 787 tonåringar från den norska Mor-, Far- och Barn-undersökningen (MoBa). Totalt 57 procent av ungdomarna var flickor och 22 procent uppgav att de hade ”upplevt karantän”.

Data samlades in från april 2020 till februari 2021 och omfattade information om olika nivåer av nedstängningar samt mentala besvär mätt utifrån screeninginstrumentet Hopkins Symptom Checklist.

”Ungdomstiden är en kritisk utvecklingsfas då psykiska störningar, såsom ångest och depression, ofta uppstår. Stränga folkhälsoåtgärder och karantäner under covid-19-pandemin kan hota ungdomars psykiska hälsa”, skriver författarna till studien

Foto: iStockPhoto/yacobchuk

Särskilt drabbade grupper

Yngre ungdomar, de med föräldrar med lägre utbildning och de med lägre genetisk benägenhet för depression visade särskilt förhöjda psykiska besvär i samband med mer frekventa karantäner. Forskarna betonar behovet av riktade stödstrategier för att bättre skydda ungdomars välbefinnande under framtida kriser.

”Dessa resultat understryker behovet av riktade stödstrategier för att bättre skydda ungdomars välbefinnande under framtida kriser. Med tanke på de varierande riskerna och effekterna för olika människor kan till exempel karantänåtgärder justeras så att de inte är obligatoriska för utsatta grupper”, betonar forskargruppen bakom studien.

Man föreslår att karantänsåtgärder justeras för att inte vara obligatoriska för sårbara grupper och understryker behovet av fortsatt stöd för ungdomar som upplevt ökad psykisk ohälsa under den förda nedstängningspolitiken.

”Ungdomar som upplevde ökad psykisk ohälsa under covid-19-pandemin kan löpa risk för fortsatta psykiska problem och vara i behov av kontinuerligt stöd”, avslutar forskarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.