MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 7 september 2025

söndag 7 september 2025

Oberoende ekonomen: Tullkaoset tillfälligt – Sverige står starkt

Donald Trumps USA

publicerad 7 april 2025
– av Markus Andersson
Claes Hemberg tror inte att svenskarna behöver känna någon långsiktig ekonomisk oro för det nuvarande tullkaoset.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Beskedet om Trumps handelstullar och omvärldens svar i form av mottullar har lett till blodröda siffror på börsen och larm om att världsekonomin kan vara på väg mot en historisk krasch.

Under måndagen fortsatte fallet, men den oberoende ekonomen Claes Hemberg tror dock att paniken är kraftigt överdriven, att krisen är övergående och bedömer att den svenska ekonomin som helhet sannolikt kommer att klara sig relativt bra.

Hemberg jämför situationen med covid och nedstängningspolitiken för fem år sedan och menar att vi nu möter något motsvarande – där det nu är tullar istället för nedstängningar som skapar ekonomisk osäkerhet.

Ekonomen förklarar att börsens reaktion inte beror på att enskilda bolag går dåligt, utan på osäkerheten kring den framtida ekonomiska utvecklingen, räntor, hushållens ekonomi, internationell handel och politik.

– För ekonomin så innebär det nog ingen konsekvens alls, utan börsen får stöka till på det här sättet. Det är inte konstigt, det händer. Däremot måste ekonomer, politiker och företagsledare komma överens om hur vi ska jobba framöver.

– Vi kan inte överraska varandra med olika strafftullar eller skatter, utan vi måste hitta ett sätt att samarbeta så att vi kan bygga relationer på lång sikt, för det är så ekonomi fungerar. Det bygger på tillit, inte på överraskningar, chockmediciner, falska löften eller falska hot för den delen, fortsätter han i statstelevisionen SVT.

”En liten försening”

Vad gäller den svenska ekonomin tror Hemberg att den förväntade konjunkturåterhämtningen sannolikt kommer att försenas på grund av den rådande osäkerheten, men att effekten förväntas bli kortvarig.

– Vi kommer bara att få en liten försening antagligen. Hushållen väntar med att börja konsumera, köpa ny soffa eller nya kläder för den delen. Man har fått högre löner bara förra veckan, och vi ser att räntorna kommer att vara låga framöver här.

– Tullarna är här och stökar till det, men det är antagligen en övergående fråga som vi diskuterar och kommer att reda ut den närmaste tiden. Det borde inte påverka vår konjunktur på riktigt, utan den blir bara några veckor eller någon månad försenad, spekulerar han.

”Trump talar i nattmössan”

Han betonar att börsoron bör ses som uttryck för själva överraskningsmomentet i tullarna – snarare än som oro för ekonomin som sådan. Hemberg menar också att den som har en sparhorisont på 10 eller 20 år bör sitta still i båten och inte paniksälja sina fonder och aktier – trots den kraftiga nedgången. Detta eftersom dagens utveckling inte kommer att påverka det långsiktiga målet.

– Ibland är det åska och oväder även i vår ekonomi, och idag är det en sån dag, då är det bättre att stanna inomhus och titta på någon film eller kanske baka bullar. Ge dig inte ut nu utan håll dig hemma, skulle jag säga.

Trump har också gått ut och uppmanat den amerikanska centralbanken att sänka räntan, något som Hemberg är mycket kritisk till.

– Han är ganska konsekvent och påstår och påpekar saker som inte en president har med att göra. Vi har en självständig centralbank i USA på samma sätt som vi har i Sverige. Det är en myndighetsperson som har ansvar att titta på inflationen, titta på arbetsmarknaden så att han har en ränta som stödjer samhället och inte bryr sig om politiken i Vita huset.

”Kan inte hålla på så här”

Kina har svarat på Trumps besked genom att införa egna mottullar, och Hemberg tror att många inspireras av kineserna och att EU eller Japan kan fatta liknande beslut.

– Kanske faktiskt signalerar Kina här att vi ställer inte upp på den här politiken som Trump saluför, utan att vi reagerar med samma metod tillbaka.

– Det kanske var en liten överraskning. Men någonstans behövs det också tydliga signaler tillbaka till Vita huset att så här kan man inte hålla på. Om vi ska ha ett samhälle som diskuterar och har tillit till varandra och skapar en handel som vi faktiskt så väl behöver över världen.

”Börsen är en vindpinne”

Ekonomen bedömer att stöket på börsen kommer att fortsätta i max ett par veckor till – och att skälet är att vi helt enkelt inte har varit i den här situationen tidigare.

– Det gör ingenting att börsen hoppar runt litegrann. Den gör det ibland och vi får bara acceptera. De här osäkra dagarna är ofta väldigt korta och intensiva och jobbiga, och vi kanske känner att det gör lite ont i magen.

Hemberg argumenterar för att kronan idag är ovanligt stark och att svenskarna kommer att kunna resa mer än tidigare, att energipriserna är på väg ner och att det finns flera andra goda ekonomiska tecken.

– Bara för att det finns en person i Vita huset i USA som inte förstår ekonomi, så tycker inte jag att vi ska vara oroliga – även om det just nu är oroligt på börsen.

– Ekonomi är någonting som sträcker sig över lång tid, över många generationer ärligt talat. Det är inte någonting som vi löser idag eller i eftermiddag, utan börsen är bara en slags vindpinne som visar vart det rör sig just nu – och det varierar kraftigt, och det får variera.

”Krävs mer medicin och bandage”

Han spekulerar i att Trump kan komma att föreslå nya förhandlingar som svar på mottullarna, och att det sannolikt kan bli nya samtal och diskussioner där alla parter kommer överens om att backa.

– Titta på vad som hände för fem år sedan när han var president senast. Då var det också samma utspel med tullar.

– Nu blev det bredare, häftigare och tuffare tullar, så nu krävs det mer medicin och mer bandage och mer samtal. Så det tar nog någon vecka innan vi får ordning på det här, men vi kan inte ha en politik som är så överraskande eller med så bristfälligt samarbete.

”Inga stora överraskningar”

Vad gäller inflationens utveckling menar Claes Hemberg att den helt enkelt rör sig i cykler – och att den tenderar att stiga i början av året, men sedan sjunker något under våren.

– Det är inga stora överraskningar. Energipriserna faller, bensinpriser faller och ja, det ser gott ut för vår ekonomi. Konjunkturen får fart här förhoppningsvis.

– Svenska hushåll är ganska försiktiga efter de här åren med hög inflation, och det förstår jag – att det tar tid att vinna tillbaka deras förtroende igen, och Riksbanken kämpar med det här. Det är deras viktigaste mål – att få hushållen att komma tillbaka till butikerna och konsumera och leva ett vanligt liv igen, avslutar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rand Paul fördömer Trumps dödliga båtattack: ”Var tar det slut?”

Donald Trumps USA

publicerad Idag 10:24
– av Markus Andersson
Rand Paul är en av få amerikanska makthavare som konsekvent förespråkat en icke-interventionistisk utrikespolitik.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den libertarianske senatorn Rand Paul tar starkt avstånd från Trump-administrationens bombning av en utländsk misstänkt drogbåt och argumenterar för att även narkotikasmugglare har rätt att få sin sak prövad i domstol.

Kentucky-senatorn Paul riktade på torsdagen skarp kritik mot Trump-administrationens beslut att spränga en båt nära Venezuela som misstänktes transportera droger – utan att några bevis presenterats.

— Det är svårt att känna någon sympati för knarklangare som försöker importera droger till vårt land. Men samtidigt kan man ställa sig frågan: var tar det slut? Är vi världens poliser?, sa Paul i tv-kanalen Newsmax.

Paul påpekade att amerikanska myndigheter aldrig skulle agera på samma sätt om båten befann sig i amerikanska farvatten.

— Vi antar alla att dessa människor var dåliga människor och knarklangare, men om de greps utanför Miamis kust skulle vi stoppa båten. Om de inte skjuter på oss, skjuter vi inte på dem, konstaterar senatorn.

Han betonade att rättssäkerhet är fundamental även i dessa fall:

— Anledningen till att vi har rättegångar och inte automatiskt antar skuld är – tänk om vi gör ett misstag och de råkar vara människor som flyr från den venezuelanska diktatorn?

I USA har även de ”värsta människorna” som anklagas för fruktansvärda brott rätt till en rättegång, påpekade Paul vidare.

Trump: ”Låt detta bli en varning”

President Donald Trump hävdar att attacken dödade 11 medlemmar av Tren de Aragua, ett venezuelanskt gäng som USA klassat som ”narkoterrorister”.

”Låt detta tjäna som en varning till alla som ens tänker på att föra in droger i Amerikas förenta stater. AKTA ER!”, skrev presidenten på sin egen plattform Truth Social.

Utrikesminister Marco Rubio meddelade på tisdagen att USA ”genomförde en dödlig attack i södra Karibien mot ett narkotikafartyg som hade avgått från Venezuela och manövrerades av en utpekad narkoterroristorganisation.”

Försvarsminister Pete Hegseth och andra höga tjänstemän har flaggat för att fler attacker är att vänta. De utesluter inte heller möjligheten att arbeta för ett regimskifte i Venezuela – vilket av många misstänks vara det egentliga syftet med utplaceringen av amerikanska krigsfartyg i området.

USA har nyligen förstärkt sin militära närvaro genom att skicka tre krigsfartyg till Venezuelas kust, där det officiella syftet är att bekämpa drogkarteller i regionen.

”Omoraliskt hot”

Venezuelas president Nicolas Maduro har förnekat alla anklagelser om inblandning i narkotikahandel. Han uppger att han tänker försvara sitt land om USA attackerar och kallade de amerikanska krigsfartygens närvaro för ett ”extravagant, omotiverat, omoraliskt och absolut kriminellt och blodigt hot”.

Som svar har Maduro flyttat venezuelanska styrkor till landets kustlinje för att förbereda försvaret mot en eventuell amerikansk attack.

Andra venezuelanska tjänstemän har ifrågasatt själva attacken. De hävdar att videon Trump släppte, som påstås visa bombningen, kan vara falsk och AI-genererad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA drar tillbaka militärstöd till Europas östgräns

Det nya kalla kriget

publicerad 5 september 2025
– av Markus Andersson
En grupp estniska soldater under en USA-ledd övning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar.

Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder.

Det aktuella programmet, som går under beteckningen ”section 333”, har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner.

Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.

”Europa måste ta mer ansvar”

En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att ”omvärdera och omfördela” bistånd till utlandet.

— Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar.

Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP.

Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna.

— Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen.

— Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.

Ökad närvaro i Polen?

Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett ”missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression”.

Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget.

— Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies.

Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis.

— Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danska medier: Amerikanska agenter infiltrerar Grönland

Donald Trumps USA

publicerad 27 augusti 2025
– av Markus Andersson
Donald Trump har vid upprepade tillfällen slagit fast att Grönland ska bli amerikanskt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Minst tre amerikaner med band till president Donald Trump genomför påverkansoperationer på Grönland i syfte att undergräva relationen mellan Danmark och Grönland.

Männen kartlägger Trump-vänliga grönländare och samlar information som kan användas för att skada Danmarks anseende, uppger källor till danska medier.

Aktörer med direkta kopplingar till Vita huset bedriver systematiska försök att infiltrera det grönländska samhället. Målet är att skapa en pro-amerikansk frigörelserörelse och försvaga banden till Danmark, avslöjar flera anonyma källor med insyn i ärendet för danska skattefinansierade DR.

En av männen, som ofta synts offentligt tillsammans med president Trump och nyligen fått en roll med inflytande över USA:s säkerhetspolitik, landade tidigare i år i det snötäckta Nuuk med ett tydligt uppdrag. Han upprättade listor över både Trump-sympatisörer och motståndare bland grönländska medborgare, rapporteras det.

Samtidigt uppges han ha samlat in material om kontroversiella danska ärenden – som tvångsomhändertaganden av grönländska barn och den så kallade spiralaffären där danska läkare utan samtycke satte in preventivmedel i grönländska kvinnor.

— Det vi ser är användningen av mjuk makt, påverkan och försök att skapa intern splittring, säger en uppgiftslämnare till kanalen.

Dansk säkerhetstjänst bekräftar påverkanskampanjer

Både danska myndigheter och landets regering övervakar nu noggrant amerikanernas rörelser på jätteön. Två av männen, båda med bakgrund i Trump-administrationen, har de senaste åren regelbundet rest mellan USA och Grönland för att bygga upp nätverk bland politiker och affärsmän.

— Vi är alla oroliga för det här. Självklart är vi det, bekräftar en regeringskälla.

Danska säkerhetstjänsten PET bekräftar också att Grönland utsätts för påverkanskampanjer och att man är i ”löpande och tät dialog med de grönländska myndigheterna om utvecklingen i hotbilden”.

Enligt PET:s bedömning syftar kampanjerna till att ”skapa splittring i förhållandet mellan Grönland och Danmark” genom att exploatera verkliga eller fabricerade konflikter.

Amerikansk strategi i tre faser

Källor inom regeringen beskriver Trump-administrationens Grönlandsstrategi som uppdelad i tre distinkta faser sedan presidenten i december 2024 förklarade att amerikanskt ”ägande och kontroll över Grönland är en absolut nödvändighet”.

Först kom charmoffensiven, symboliserad av Donald Trump Jr:s uppmärksammade Nuuk-besök i januari. Därefter följde pressen mot Danmark, när vicepresident J.D. Vance i mars besökte den amerikanska Pituffik-basen och anklagade Danmark för att svika grönländarna. Nu befinner sig strategin enligt källorna i sin tredje fas: infiltration av det grönländska samhället.

En källa varnar för att sommarens lugnare aktivitet kan vara vilseledande:

— Kanske är det vi just nu upplever lugnet före stormen. Och kanske är de färre aktiviteterna på Grönland ett uttryck för att professionella institutioner har börjat operera, vilket de kommer vara bättre på att dölja, spekulerar han.

Oron förstärktes efter Wall Street Journals rapportering i maj om att amerikanska underrättelsetjänster fått order om att intensifiera spionaget på Grönland, med fokus på självständighetsrörelsen och kartläggning av Trump-sympatisörer.

Känsligt för Danmark

De amerikanska aktiviteterna placerar också danska makthavare i en delikat position. Medan man vill uppmärksamma grönländarna på påverkansförsöken och förhindra dessa, är man samtidigt av politiska skäl måna om att inte uppfattas som inblandande i Grönlands interna angelägenheter.

— Grönländarna får gärna arbeta för självständighet, och USA får gärna investera och arbeta för starkare band till Grönland, förklarar en källa, men betonar samtidigt att det finns gränser som inte får överskridas

— Det är ingen som får spionera – inte heller amerikanerna.

Vita huset har inte velat kommentera anklagelserna från danska medier, och USA:s ambassad i Köpenhamn hänvisar till att ”den amerikanska regeringen kontrollerar eller styr inte privata medborgares handlingar” samt att man ”respekterar det grönländska folkets rätt att själva bestämma sin egen framtid”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med nya tullar som hämnd för ”diskriminerande” techskatter

Donald Trumps USA

publicerad 26 augusti 2025
– av Isac Boman
President Trump försvarar Meta, Google och Amazon mot utländska skatter och hotar med amerikanska motåtgärder.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump varnar för nya tullar och exportkontroller mot länder som enligt honom ”diskriminerar” amerikanska teknikjättar. Utspelet kan komma att trappa upp handelskonflikter med både Storbritannien och EU.

I ett inlägg på sin plattform Truth Social på måndagskvällen gick presidenten till hårt angrepp mot ”digitala skatter, lagstiftning, regler eller föreskrifter” och hävdade att han som president tänker försvara amerikanska företag mot vad han beskrev som illasinnade attacker.

”Som USA:s president kommer jag att stå upp mot länder som attackerar våra otroliga amerikanska teknikföretag. Digitala skatter, digital tjänstelagstiftning och digitala marknadsregler är alla utformade för att skada, eller diskriminera amerikansk teknik”, skrev Trump.

”De ger dessutom, på ett skandalöst sätt, ett fullständigt frikort till Kinas största teknikföretag. Detta måste få ett slut, och slut NU!”, fortsatte han.

Sin vana trogen, använder Trump sin egen sociala medieplattform för att berätta för världen om sina planer. Foto: faksimil/Donald Trump/Truth Social

Utspelet riskerar enligt bedömare att försämra handelsrelationerna mellan USA, Storbritannien och EU ytterligare.

”Flagrant angrepp”

Washington har länge kritiserat Storbritanniens skatt på digitala tjänster, som trots amerikansk kritik behölls efter ett avtal med Trumps tidigare administration. USA har även riktat hård kritik mot EU:s Digital Services Act, som ställer högre krav på stora techbolag att kontrollera innehåll på sina plattformar.

Flera EU-länder, däribland Frankrike, Italien och Spanien, har sedan tidigare egna skatter av liknande slag, rapporterar Financial Times.

I juni valde Kanada att skrota sin skatt på digitala tjänster för att bana väg för handelsförhandlingar med USA. Trump hade tidigare beskrivit skatten som ett ”direkt och flagrant” angrepp. Britterna övervägde också förändringar i sin skatt, men lyckades till sist nå ett handelsavtal utan att göra ändringar.

I Storbritanniens fall ligger skatten på 2 procent och gäller företag som Alphabet, Meta och Amazon. Den träffar bolag med globala intäkter över 500 miljoner pund och tas ut på de delar av omsättningen som överstiger 25 miljoner pund i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.