Annons:

Oberoende ekonomen: Tullkaoset tillfälligt – Sverige står starkt

Donald Trumps USA

Uppdaterad april 8, 2025, Publicerad april 7, 2025 – av Markus Andersson
Claes Hemberg tror inte att svenskarna behöver känna någon långsiktig ekonomisk oro för det nuvarande tullkaoset.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 2 100,00 SEK 3% Mål: 75 000,00 SEK

Beskedet om Trumps handelstullar och omvärldens svar i form av mottullar har lett till blodröda siffror på börsen och larm om att världsekonomin kan vara på väg mot en historisk krasch.

Under måndagen fortsatte fallet, men den oberoende ekonomen Claes Hemberg tror dock att paniken är kraftigt överdriven, att krisen är övergående och bedömer att den svenska ekonomin som helhet sannolikt kommer att klara sig relativt bra.

Hemberg jämför situationen med covid och nedstängningspolitiken för fem år sedan och menar att vi nu möter något motsvarande – där det nu är tullar istället för nedstängningar som skapar ekonomisk osäkerhet.

Ekonomen förklarar att börsens reaktion inte beror på att enskilda bolag går dåligt, utan på osäkerheten kring den framtida ekonomiska utvecklingen, räntor, hushållens ekonomi, internationell handel och politik.

Annons:

– För ekonomin så innebär det nog ingen konsekvens alls, utan börsen får stöka till på det här sättet. Det är inte konstigt, det händer. Däremot måste ekonomer, politiker och företagsledare komma överens om hur vi ska jobba framöver.

– Vi kan inte överraska varandra med olika strafftullar eller skatter, utan vi måste hitta ett sätt att samarbeta så att vi kan bygga relationer på lång sikt, för det är så ekonomi fungerar. Det bygger på tillit, inte på överraskningar, chockmediciner, falska löften eller falska hot för den delen, fortsätter han i statstelevisionen SVT.

"En liten försening"

Vad gäller den svenska ekonomin tror Hemberg att den förväntade konjunkturåterhämtningen sannolikt kommer att försenas på grund av den rådande osäkerheten, men att effekten förväntas bli kortvarig.

– Vi kommer bara att få en liten försening antagligen. Hushållen väntar med att börja konsumera, köpa ny soffa eller nya kläder för den delen. Man har fått högre löner bara förra veckan, och vi ser att räntorna kommer att vara låga framöver här.

– Tullarna är här och stökar till det, men det är antagligen en övergående fråga som vi diskuterar och kommer att reda ut den närmaste tiden. Det borde inte påverka vår konjunktur på riktigt, utan den blir bara några veckor eller någon månad försenad, spekulerar han.

"Trump talar i nattmössan"

Han betonar att börsoron bör ses som uttryck för själva överraskningsmomentet i tullarna – snarare än som oro för ekonomin som sådan. Hemberg menar också att den som har en sparhorisont på 10 eller 20 år bör sitta still i båten och inte paniksälja sina fonder och aktier – trots den kraftiga nedgången. Detta eftersom dagens utveckling inte kommer att påverka det långsiktiga målet.

– Ibland är det åska och oväder även i vår ekonomi, och idag är det en sån dag, då är det bättre att stanna inomhus och titta på någon film eller kanske baka bullar. Ge dig inte ut nu utan håll dig hemma, skulle jag säga.

Trump har också gått ut och uppmanat den amerikanska centralbanken att sänka räntan, något som Hemberg är mycket kritisk till.

– Han är ganska konsekvent och påstår och påpekar saker som inte en president har med att göra. Vi har en självständig centralbank i USA på samma sätt som vi har i Sverige. Det är en myndighetsperson som har ansvar att titta på inflationen, titta på arbetsmarknaden så att han har en ränta som stödjer samhället och inte bryr sig om politiken i Vita huset.

"Kan inte hålla på så här"

Kina har svarat på Trumps besked genom att införa egna mottullar, och Hemberg tror att många inspireras av kineserna och att EU eller Japan kan fatta liknande beslut.

– Kanske faktiskt signalerar Kina här att vi ställer inte upp på den här politiken som Trump saluför, utan att vi reagerar med samma metod tillbaka.

– Det kanske var en liten överraskning. Men någonstans behövs det också tydliga signaler tillbaka till Vita huset att så här kan man inte hålla på. Om vi ska ha ett samhälle som diskuterar och har tillit till varandra och skapar en handel som vi faktiskt så väl behöver över världen.

"Börsen är en vindpinne"

Ekonomen bedömer att stöket på börsen kommer att fortsätta i max ett par veckor till – och att skälet är att vi helt enkelt inte har varit i den här situationen tidigare.

– Det gör ingenting att börsen hoppar runt litegrann. Den gör det ibland och vi får bara acceptera. De här osäkra dagarna är ofta väldigt korta och intensiva och jobbiga, och vi kanske känner att det gör lite ont i magen.

Hemberg argumenterar för att kronan idag är ovanligt stark och att svenskarna kommer att kunna resa mer än tidigare, att energipriserna är på väg ner och att det finns flera andra goda ekonomiska tecken.

– Bara för att det finns en person i Vita huset i USA som inte förstår ekonomi, så tycker inte jag att vi ska vara oroliga – även om det just nu är oroligt på börsen.

– Ekonomi är någonting som sträcker sig över lång tid, över många generationer ärligt talat. Det är inte någonting som vi löser idag eller i eftermiddag, utan börsen är bara en slags vindpinne som visar vart det rör sig just nu – och det varierar kraftigt, och det får variera.

"Krävs mer medicin och bandage"

Han spekulerar i att Trump kan komma att föreslå nya förhandlingar som svar på mottullarna, och att det sannolikt kan bli nya samtal och diskussioner där alla parter kommer överens om att backa.

– Titta på vad som hände för fem år sedan när han var president senast. Då var det också samma utspel med tullar.

– Nu blev det bredare, häftigare och tuffare tullar, så nu krävs det mer medicin och mer bandage och mer samtal. Så det tar nog någon vecka innan vi får ordning på det här, men vi kan inte ha en politik som är så överraskande eller med så bristfälligt samarbete.

"Inga stora överraskningar"

Vad gäller inflationens utveckling menar Claes Hemberg att den helt enkelt rör sig i cykler – och att den tenderar att stiga i början av året, men sedan sjunker något under våren.

– Det är inga stora överraskningar. Energipriserna faller, bensinpriser faller och ja, det ser gott ut för vår ekonomi. Konjunkturen får fart här förhoppningsvis.

– Svenska hushåll är ganska försiktiga efter de här åren med hög inflation, och det förstår jag – att det tar tid att vinna tillbaka deras förtroende igen, och Riksbanken kämpar med det här. Det är deras viktigaste mål – att få hushållen att komma tillbaka till butikerna och konsumera och leva ett vanligt liv igen, avslutar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trumps medieförbud stoppas i 14 dagar – presskorten ska tillbaka direkt

Donald Trumps USA

Publicerad Idag 10:31 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump pekar från podiet i Vita husets pressrum
Trump vid en tidigare pressbriefing i Vita husets pressrum. En federal domare har nu stoppat utestängningen av CNN, MS NOW och Politico.

En federal domare stoppar Donald Trumps utestängning av CNN, MS NOW och Politico från Vita huset. Under torsdagen beordrade domaren Tim Kelly administrationen att omedelbart lämna tillbaka de tre mediernas presskort, och han underkände samtidigt regeringens hänvisning till nationell säkerhet.

Kelly bedömer att förbudet sannolikt strider mot konstitutionen, både mot skyddet för yttrande- och pressfrihet i First Amendment och mot mediernas rätt till en rättssäker prövning, due process. Det rapporterar Reuters. Förbudet får inte verkställas under 14 dagar.

Trump meddelade förbudet den 18 september. I måndags stämde de tre medierna presidenten och andra företrädare för administrationen i federal domstol i Washington. De begärde ett tillfälligt förbud som skulle ge dem tillträdet tillbaka medan målet prövas.

Trumps egna ord mot säkerhetsargumentet

Justitiedepartementets jurister försökte motivera utestängningen med nationell säkerhet. Kelly köpte inte det.

"Underlaget saknar faktiskt stöd för svarandenas påstående att återkallelsen av kärandenas presskort verkligen kommer att skydda den nationella säkerheten, eller att den nationella säkerheten hotas om domstolen beordrar att korten återställs medan processen pågår", skriver domaren.

Han påpekar samtidigt att Trump själv har angett ett helt annat skäl: mediernas "påstådda bristande sanningsenlighet och negativitet". På sociala medier skrev presidenten att de tre medierna "inte ska kunna skriva eller rapportera påhitt och lögner hela tiden".

Förklaringen kom i efterhand

Justitiedepartementet hävdade i en inlaga i tisdags att tillträde till Vita huset är ett privilegium, inte en rättighet, och att presidenten har befogenhet att stänga ute nyhetsorganisationer.

Vid en förhandling på onsdagen hänvisade Kelly till två prejudikat från den federala appellationsdomstolen i District of Columbia. Enligt honom slår de fast att journalister har rätt till due process innan deras presskort dras in. Det framstod inte heller som att Vita huset hade gett medierna någon verklig möjlighet att bestrida beslutet.

Regeringens jurist menade att administrationen hade förklarat sig tillräckligt i brev till medierna i tisdags. Domaren var skeptisk och noterade att breven skickades först efter att presskorten dragits in och stämningen lämnats in.

Mediernas advokat beskrev utestängningen som en exempellös, orimlig och hård bestraffning, utdelad utan lagstadgat förhandsbesked eller möjlighet att bestrida den.

En koalition av pressfrihetsorganisationer och dussintals nyhetsmedier, bland dem Reporters Committee for Freedom of the Press, Reuters, Washington Post och Fox News, lämnade på onsdagen in en skrivelse till stöd för de tre medierna. Där står att "att frånta journalister och nyhetsmedier deras rättigheter på grund av upplevd redaktionell hållning strider mot årtionden av praxis från Högsta domstolen".

Vita huset och mediernas företrädare svarade inte omedelbart på Reuters frågor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar Iran med förintelse från FN:s talarstol

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 11:45 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump talar i FN:s generalförsamling i New York.
USA:s president Donald Trump talar i FN:s generalförsamling under tisdagen, där han ställde Iran inför valet mellan avtal och förintelse.

USA:s president Donald Trump ställde under tisdagen Iran inför ett ultimatum från FN:s talarstol i New York: ett avtal som låter landet byggas upp igen, eller att han "förintar den islamiska republiken". Samtidigt spådde han att en uppgörelse kommer först efter USA:s mellanårsval i november. Hans egen bild av dagens kontakter med Teheran hann dessutom ändras innan kvällen.

Trump använde sitt 37 minuter långa tal i generalförsamlingen till att försvara kriget mot Iran, som USA och Israel inledde i februari. Enligt presidenten har kriget hindrat Teheran från att skaffa kärnvapen. Han uppmanade också andra länder att gå samman med USA för att isolera Iran ekonomiskt.

Talets mittpunkt var ett val som Trump beskrev som hans eget att fatta: om USA ska anfalla Iran igen eller satsa på ett fredsavtal.

Jag har ett stort beslut att fatta, sade Trump inför generalförsamlingen.

Han frågade sedan om ett avtal ska slutas med Iran som låter landet "bygga upp sig och skapa ett mycket större land än det någonsin varit". Alternativet var att han "förintar den islamiska republiken, och gör det snabbt", så att Iran aldrig mer får en chans att "döda och förstöra människor och länder".

Därefter skärpte han tonen ytterligare. "Driver jag dem till helvetet, utan någon chans att överleva och utan något hopp om framtida storhet eller generationer?" sade Trump.

I samma andetag gav han hotet ett slags tidtabell. "Men jag tror att vi kommer att göra ett avtal direkt efter valet, eftersom det inte är logiskt för dem att inte göra det", sade han. Mellanårsvalet i USA hålls den 3 november.

Tre versioner av samma möte

Efter talet berättade Trump för journalister att amerikanska företrädare haft ett tre timmar långt och mycket bra möte med den iranska delegationen under tisdagen. Han beskrev mötet som mycket produktivt.

Senare tycktes presidenten dock backa från den bilden. Han förtydligade att de särskilda sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner träffat medlare, inte iranska företrädare direkt.

Steve och Jared hade ett mycket produktivt möte i dag med Irans medlare, bara medlare, sade Trump.

Från Teheran kom ytterligare två besked, och de pekade åt olika håll. Iransk statlig tv uppgav att utrikesminister Abbas Araghchi träffat Witkoff. Irans talesperson Esmail Baghaei sade däremot att förhandlingarna förts via en qatarisk medlare.

Därmed gick det under tisdagen inte att fastslå om de båda sidorna över huvud taget suttit i samma rum. Det gällde samma dag som Trump från FN:s talarstol beskrev förintelse som ett av två möjliga utfall.

Kriget som säljargument

Trump presenterade kriget mot Iran som beviset för att hans linje fungerar. USA och Israel inledde offensiven i februari, och enligt presidenten är det just den kampanjen som gör att Teheran i dag saknar kärnvapen.

Uppmaningen till generalförsamlingen löd därför inte som en vädjan om vapenvila, utan som ett krav på att andra stater ska ställa sig bakom USA:s ekonomiska isolering av Iran. Fram till mellanårsvalet den 3 november, sade han, ska trycket ligga kvar.

Budskapet innehöll samtidigt en tydlig kontrast. Samma land som Trump vill att omvärlden ska strypa ekonomiskt lovade han i talet skulle kunna bli "ett mycket större land än det någonsin varit" – om Teheran går med på ett avtal på amerikanska villkor.

Valet han tecknade var därmed inte mellan krig och fred i största allmänhet, utan mellan återuppbyggnad under Washingtons villkor och det han själv beskrev som att förinta den islamiska republiken, och göra det snabbt.

Ukraina, västra halvklotet och Grönland

Trump tog även upp kriget i Ukraina och lovade snabba resultat.

Vi arbetar mycket nära med ledarna för Ryssland och Ukraina, och vi kommer att få det gjort. Det kommer att ske, tror jag, snabbare än folk förstår, sade han.

Om det egna närområdet var tonen lika hård som mot Iran. "Om det behövs kommer vi att använda vår oöverträffade militära makt för att säkra USA:s vitala nationella intressen", sade Trump om västra halvklotet. Han pekade också på USA:s agerande i Venezuela som bevis på att Washington inte längre tänker tillåta hot mot landet att "få fäste någonstans på västra halvklotet".

USA har dessutom undertecknat ett avtal med Danmark och Grönland som stärker den amerikanska militära närvaron.

Ultimatumet mot Iran har därmed fått ett ungefärligt datum: efter den 3 november. Fram till dess vill Trump att omvärlden hjälper till att isolera Irans ekonomi, medan hans sändebud fortsätter samtalen med Teheran eller med Teherans medlare, beroende på vilken version som gäller.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Försvarsavtalet är undertecknat – USA:s rättigheter på Grönland blir utan tidsgräns

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 09:27 – av Emil Fjellstedt
Trump, Frederiksen och Nielsen vid ett bord med flaggor bakom sig, håller upp undertecknade avtalsmappar.
Donald Trump, Mette Frederiksen och Jens-Frederik Nielsen visar de undertecknade exemplaren av Grönlandsavtalet i New York under tisdagen.

USA, Danmark och Grönland undertecknade under tisdagen i New York ett försvarsavtal utan slutdatum. Amerikanskt militärflyg får landa var som helst på ön, och Köpenhamn och Nuuk förpliktar sig att se till att ett framtida självständigt Grönland stannar i Nato och tar över Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet.

Avtalet sluts mellan USA:s regering och Konungariket Danmarks regering "tillsammans med" Grönlands regering. Det ändrar och kompletterar försvarsavtalet från den 27 april 1951, som har reglerat den amerikanska militära närvaron på Grönland i över sju decennier. Texten, som Vita huset har publicerat, gäller på engelska vid konflikt mellan språkversionerna.

Redan i ingressen anges syftet: att stärka försvarsarrangemangen och "förstärka deras permanenta karaktär". Där erkänns också parternas gemensamma intresse av att tillåta USA militär tillgång till Grönlands territorium i den utsträckning som behövs för att försvara Nato-området, Grönland och den amerikanska kontinenten, inklusive genom upprättande av ett Golden Dome-försvarssystem.

I januari rapporterade NyD att Donald Trump ville ha permanent kontroll över Grönland. Kontroll är inte avtalets ord. Men artikel XI bär rubriken "Avtalets permanenta karaktär" och slår fast att avtalet saknar slutdatum och bara kan ändras om samtliga parter är överens.

Flyg, fartyg och ubåtar över hela ön

USA får modernisera och bygga ut Pituffik Space Base, den tidigare Thulebasen, och får upprätta ett ytterligare försvarsområde vid Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten. Redan i januari förekom uppgifter om två platser för nya amerikanska baser på ön. Fler kan tillkomma: vilken part som helst får föreslå ett nytt försvarsområde, som behandlas i den permanenta kommittén från 1991.

Enligt artikel VI får amerikanska statsfartyg, flygplan, förband och fordon röra sig fritt mellan försvarsområdena över land, till havs och i luften. Amerikanska flygplan får flyga över och landa på vilket territorium som helst på Grönland, inklusive territorialvattnet, och amerikanska statsfartyg får röra sig under ytan i territorialvattnet, "utan restriktioner" utöver sådana som parterna kommer överens om.

Rättigheterna ska enligt texten utövas med respekt för det grönländska samhället och levnadssättet, inklusive jakt och fiske, "i största möjliga utsträckning". USA får dessutom enligt artikel VII invända mot uppförande, eller ändrad användning, av byggnader och installationer i närheten av ett försvarsområde när det hotar områdets säkerhet.

Spärr mot investerare utanför västblocket

Enligt artikel IX får ingen stat utanför Nato upprätta egna militära installationer på Grönland eller ha en varaktig militär närvaro där, om inte parterna kommer överens om annat.

Artikel X gäller ekonomin. Stater eller investerare från länder som varken är medlemmar i Nato, Nato-partner eller EU-länder får inte ha kontroll, betydande inflytande eller tillgång till icke-offentlig information inom "särskilt känsliga sektorer eller verksamheter" på Grönland. Begreppet omfattar bland annat, men inte begränsat till, kritisk infrastruktur och utvinning av naturresurser. Undantag kräver att parterna är överens om att verksamheten inte utgör något hot. Grönland ska tillämpa regeln genom sina lagar om investeringsgranskning, i samarbete med danska myndigheter som i sin tur ska samråda med amerikanska.

Självständighet med villkor

Avtalets ingress bekräftar Konungariket Danmarks suveränitet och territoriella integritet och erkänner att grönländarna utgör ett folk med rätt till självbestämmande enligt folkrätten. Den hänvisar också till att förfarandet för självständighet regleras i den grönländska självstyrelselagen från 2009.

Artikel XI fyller rätten med villkor. Om Grönland väljer självständighet ska Danmarks och Grönlands regeringar "tillsammans säkerställa" att den nya staten går med på att stanna i Nato, om nödvändigt genom att ansöka om medlemskap, och att den från självständighetsdagen tar över alla Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet och de tidigare försvarsarrangemangen. En grönländsk stat som ännu inte finns är alltså redan på förhand utlovad åt Nato och åt de amerikanska basrättigheterna.

Bertrand: Ett landgrepp utan invasion

Under onsdagen publicerade kommentatorn Arnaud Bertrand en tråd på X där han beskriver avtalet i betydligt hårdare ordalag än de undertecknande regeringarna. Hans läsning är en analys, inte en officiell tolkning av texten.

Enligt Bertrand handlar avtalet inte om baser i 1951 års mening utan om att USA får "juridisk kontroll över Grönlands hela framtid". Han kallar självständighetsklausulen den mest explosiva och drar slutsatsen att Grönland i praktiken aldrig kan bli suveränt, eftersom USA enligt hans tolkning skulle få ett rättsligt anspråk på att stoppa en självständighet som inte uppfyller villkoren. Om investeringsspärren skriver han att Grönlands ekonomiska suveränitet är borta och att USA får veto över vem som investerar.

Avtalet ger inte USA någon uttrycklig vetorätt över självständigheten; förpliktelsen läggs på Köpenhamn och Nuuk. När det gäller investeringarna talar texten om att "parterna" ska vara överens om undantag, men eftersom USA är en av parterna kan inget undantag göras utan amerikanskt medgivande.

Bertrand ser uppgörelsen som slutpunkten på två år av påtryckningar. Danmark har enligt honom skrivit bort Grönlands framtid "för att undvika något värre". Tråden avslutas med att avtalet "kan vara" det största landgreppet sedan andra världskriget, utan invasion, och att Grönland inte egentligen är part annat än som ett bihang till Danmark.

Köpenhamn och Nuuk: Suveräniteten erkänns

Motbilden finns i avtalets egen text och hos regeringarna. Vita husets publicerade version definierar Grönlands regering som en av tre parter, bekräftar Danmarks suveränitet och grönländarnas rätt till självbestämmande och hänvisar till den befintliga vägen till självständighet.

I ett pressmeddelande från statsministeriet inför undertecknandet kallade Danmarks statsminister Mette Frederiksen det ett avtal som stärker säkerheten i Arktis och Nordatlanten och som samtidigt erkänner "rikets suveränitet och territoriella integritet och det grönländska folkets rätt till självbestämmande". I januari sade hon att Danmark skulle försvara Grönland även mot USA. Nu står hennes regering bakom ett avtal som ger amerikanskt militärflyg landningsrätt över hela ön.

Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen gav i samma pressmeddelande en bild som går rakt emot Bertrands beskrivning av Grönland som ett bihang. Avtalet "erkänner Grönlands intressen och vår plats i det internationella samarbetet", sade han och kallade det uppmuntrande att öns säkerhet stärks.

Parlamenten har sista ordet

Avtalet gäller ännu inte. Det träder i kraft den dag USA genom en diplomatisk not underrättas om att Danmark tillsammans med Grönland har slutfört de nödvändiga parlamentariska procedurerna. När noten väl är skickad finns inget utgångsdatum att vänta på, och varje ändring kräver Washingtons underskrift.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Källor: USA vill öppna två nya baser på Grönland

Donald Trumps USA

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Snötäckt flygplats i Narsarsuaq med landningsbanan mot fjorden och fjällen.
Flygplatsen och bygden i Narsarsuaq på södra Grönland, fotograferade i november 2020. Banan anlades för den amerikanska basen Bluie West One.

USA planerar två nya militärbaser på Grönland, enligt källor till Reuters. De pekar ut Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten, inför att säkerhetsavtalet med Danmark och Grönland väntas undertecknas senare under tisdagen. Texten är inte offentlig.

Två av tre personer med insyn namnger platserna för Reuters: Narsarsuaq, där befolkningen krympt till några dussin sedan USA stängde Bluie West One på 1950-talet, och Mestersvig, en militär utpost på östkusten som används av Siriuspatrullen, ett danskt specialförband med hundsläde. Danmarks Radio skriver samma kväll att det ännu är oklart exakt var baserna ska ligga, men att USA vid flera tillfällen visat intresse för flygplatsen i Narsarsuaq. Varken danska eller grönländska myndigheter har bekräftat Mestersvig.

Undertecknandet väntas vid FN:s generalförsamling i New York klockan 16.30 svensk tid. Källorna säger att detaljerna inte är låsta förrän underskriften. Vita huset avböjde att kommentera innehållet. Danmarks och Grönlands regeringar svarade inte på Reuters förfrågan.

Nya Dagbladet har tidigare redovisat hur Donald Trump och den danska regeringen beskriver samma opublicerade text. Trump skrev i fredags att uppgörelsen "ger USA permanent kontroll över säkerheten, och alla andra behov, på Grönland", och att en stor militär närvaro ska börja byggas i den relevanta delen av ön. En anonym tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement sade till NBC att avtalet också ska ge rätt att öka antalet baser efter behov. Inget av det går att läsa mot en publicerad text.

Bygden vid landningsbanan

I Narsarsuaq har Ole Guldager, som driver ortens museum, hus nära banan.

Att föreställa sig att vi kan bo här tillsammans med amerikanerna tror jag inte blir fallet, säger han till DR.

Det skulle bli mycket kontrollerat vad som pågår, och jag gissar att amerikanerna långt skulle föredra att vi flyttar härifrån, fortsätter han.

Jag tror att folk kommer att vara mycket skeptiska till det här. Det har att göra med den oförutsägbarhet som den amerikanska administrationen har visat under en rad år, men särskilt de senaste två åren, säger han.

Aqqaluk Lynge, grundare av Inuit Ataqatigiit och tidigare ordförande för Inuit Circumpolar Council, säger att inget konkret är känt förrän man ser hur en bas skulle se ut. En civil del måste finnas kvar i Narsarsuaq.

Det är bara på det sättet man kan etablera ett någorlunda förhållande till amerikansk närvaro i det grönländska samhället, säger han till DR.

Borgmästaren i Kommune Kujalleq, Malene Vahl Rasmussen, säger att kommunen "går inte på kompromiss med civila rättigheter och bystatus om en bas ska öppnas i Narsarsuaq".

Inget besked före underskriften

Mette Frederiksen och försvarsminister Jeppe Bruus vill inte gå in i innehållet.

Vi kan inte gå in i substansen förrän vi har ett undertecknat avtal, sade Frederiksen till DR på måndagskvällen.

Christian Kjeldsen, ordförande för näringslivsorganisationen Grönlands Erhverv, har inte heller sett texten. Han noterar att parterna hittills kallat uppgörelsen tillfredsställande och talar om en "win-win-win".

Den bas som finns kvar

Narsarsuaq var den amerikanska basen Bluie West 1 mellan 1941 och 1958. Banan blev sedan civil flygplats. Under kalla kriget hade USA 17 anläggningar och över 10 000 man på ön, enligt Reuters. I dag finns bara Pituffik Space Base i nordväst, med omkring 150 militärer.

I april rapporterade DR att en officer från USA:s marinkår besökt Narsarsuaq och frågat om banan, hamnen och byggnaderna. Nordkommando sade då att platsen övervägdes, utan beslut. Den civila flygplatsen och hotellet skulle stängas när en ny flygplats öppnar i Qaqortoq, omkring sex mil bort.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.