Anton Steen, chef för energiföretaget Fortums samhällskontakter, menar att Sverige har alla förutsättningar att på kort tid bygga ny kärnkraft och säkerställa en stabil och fossilfri elförsörjning på en konkurrenskraftig nivå – om det funnits politisk vilja.
Nya kärnkraftverk kan byggas i Sverige på betydligt kortare tid än vad som ofta förts fram i den massmediala och politiska debatten, betonar Steen, och pekar bland annat på att utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR) visat just detta.
”Under den kommande tioårsperioden kommer ett stort antal nya reaktorer att tas i drift. Kanada ligger långt fram och så sent som den 2 december meddelade kanadensiska Ontario Power Generation, OPG, att de tillsammans med GE Hitachi avser att bygga en SMR med en effekt på 300 megawatt som ska stå färdig år 2028. Den reaktor som ska byggas är i grunden baserad på känd och beprövad teknik. De kostnader som hittills har kommunicerats ser också ut att vara konkurrenskraftiga”, skriver han i ett blogginlägg.
Steen upplyser om att såväl Storbritannien som Kanada, Frankrike, USA, Estland, Polen, Rumänien, Kina och Ryssland nu satsar på mindre seriebyggda kärnkraftverk som kan stå färdiga inom några år – och att detta är precis vad världen behöver idag.
”I Sverige skulle vi, om vi vill, på kort tid kunna bygga ut den kärnkraft som kommer att behövas för att säkerställa en stabil och fossilfri elförsörjning som ett komplement till den förnybara energin”, skriver han vidare och tillägger att en byggtid på bara tre år tycks vara fullt realistisk.
Det stora problemet idag är regelverk och lagstiftning och Steen anser att det finns behov av en ”gemensam europeisk certifiering av reaktormodeller” samt betydligt effektivare tillståndsprocesser än idag.
”Även Miljöbalkens maxbegränsning gällande antal kärnkraftverk behöver ses över. Utöver detta behövs en marknadsmodell som underlättar istället för att försvåra långsiktiga investeringar i systemkritisk produktion som är både planerbar och reglerbar”, avslutar han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den internationella ekonomiska ordningen håller just nu på att genomgå en fullständig omvandling på grund av ökad osäkerhet kring USA:s handelspolitik, det menar Internationella valutafonden (IMF).
”Den globala ekonomiska ordning som de flesta länder har opererat under under de senaste 80 åren hållas på att omformas, vilket för världen in i en ny era”, skriver IMF:s chefsekonom Pierre-Olivier Gourinchas.
Samtidigt som Donald Trump infört omfattande handelsrestriktioner och tullar har den inflytelserika organisationen sänkt sin globala tillväxtprognos, och i den senaste rapporten förutspår man att världens tillväxt sjunker till 2,8 procent – jämfört med 3,3 förra året.
”Befintliga regler utmanas medan nya ännu inte har hunnit skapas”, fortsätter Gourinchas och beskriver hur tullarna idag befinner sig på nivåer som inte har skådats sedan den stora depressionen som inleddes på 1920-talet.
Han argumenterar för att de plötsliga tullhöjningarna och den bredare politiska osäkerheten avsevärt kan bromsa den globala tillväxten även framöver och man har sänkt prognosen för USA:s tillväxt till svaga 1,8 procent från 2,8 under 2023 – och förutspår ytterligare stagnation nästa år.
Our new WEO out. The global economy is entering a new era. Effective tariff rates reach levels not seen in a century. We project global growth at 2.8% for 2025—a major downgrade reflecting escalating trade tensions and high policy uncertainty. https://t.co/GGmkCGKeZdpic.twitter.com/SAMl1ZKX8y
— Pierre-Olivier Gourinchas (@pogourinchas) April 22, 2025
145-procentiga tullar mot Kina
Även USA:s handelspartner, som Mexiko, Kanada och Kina, förväntas drabbas enligt rapporten – och den kinesiska tillväxten tros sjunka till omkring fyra procent på grund av försök att motverka USA:s tullar. Även de flesta EU-ekonomier förväntas växa betydligt långsammare än tidigare.
Det Trump har gjort är att införa en generell 10-procentig tull på nästan alla importvaror från hela världen – samt tullar på minst 145 procent på kinesiska varor. Ytterligare tullar har också introducerats mot många andra länder – men dessa har pausats till juli månad och under tiden försöker man förhandla fram nya handelsavtal.
Trump-administrationen menar att tidigare handelsavtal varit ogynnsamma för USA och att landet på olika sätt har utnyttjats ekonomiskt – och att tullarna ska skapa någon form av rättvisa igen. Den som svarar med att höja tullavgifterna mot USA kan i sin tur räkna med ännu högre handelstullar som straff.
”Ödesmättad stämning”
Just osäkerheten och nyckfullheten som präglat handelskriget, och att ingen tycks riktigt veta vad som händer härnäst, beskrivs ha varit avgörande för världsekonomins omskakning.
IMF-rapporten presenteras officiellt i veckan i samband med att organisations vårmöte i Washington äger rum, och moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson är på plats.
– Det är ödesmättad stämning. Mycket har förändrats på bara på några månader, säger hon och menar att verkligheten blivit värre än vad man först förutspådde.
– Runtom i världen får man nu räkna med att tillväxten backar. Det drabbar USA och Sverige men även de fattigare länderna som är så beroende av frihandel. Det här får grundvalarna att skaka en hel del, fortsätter ministern.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Efter att ha varit kund hos SEB i närmare tio år stängde banken plötsligt ner Lindas tre företagskonton. Trots åtskilliga mejl och försök till telefonkontakt har Linda inte fått någon förklaring från banken om varför man valt att stänga av henne.
Det var 2014 som Linda köpte Titans Sportbar i Norrköping tillsammans med sin före detta man. Köpet gjordes genom deras gemensamma holdingbolag, som startades strax innan köpet.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 november 2024.
Företagskontot för sportbaren fanns i banken, SEB, och Linda behövde därför gå dit och ordna med avtal samt diverse annat som krävs vid ett företagsköp.
SEB meddelade att det krävdes att Linda skapade ett privatkonto hos dem för att allt skulle gå igenom. Hon hade både huslån och Holdingbolaget i en annan storbank, men hon skapade ändå ett privatkonto hos SEB.
Kundkännedom
Under 2015 köpte de nattklubben Stopet. Denna gång behövde Linda och hennes före detta man skapa ett nytt företagskonto för nattklubben, och hon frågade därför SEB om det gick bra att öppna ytterligare ett företagskonto hos dem. Det gick bra och sedan dess har företagen flutit på utan problematik. Linda har skickat in alla kundkännedomsfrågor i tid och aldrig haft något lån eller krediter i SEB-banken. Hon har heller inte tagit emot eller skickat pengar utomlands, något som svenska banker blivit alltmer motvilliga att tillåta.
Förra året hittade Linda och hennes nuvarande man en ny lokal i Norrköping som de fattade tycke för och valde att starta ett tredje företag, Lindas kula. Även då ansökte Linda om ett företagskonto i SEB och fick i maj 2024 godkänt. I samma veva beslöt hon att flytta över Holdingbolaget till SEB, så att det mesta skulle vara samlat på samma bank, och i somras slog de upp dörrarna till Lindas Kula.
Allt rullade på för Linda och de tre krogarna i Norrköping. Under hösten fick hon nya frågor om kundkännedom, där hon som företagare också ska skicka in bland annat kontotransaktioner, årsredovisningar och frågor om kontantuttag. Allt skickades in i vanlig ordning, det enda som inte gick att skicka in var en årsredovisning för Lindas Kula, som endast varit öppen några månader.
I september i år fick Linda ett meddelande från SEB om att man inte ”förstod” de inkomna svaren och att man därför skulle avsluta alla engagemang, det vill säga alla företagskonton och även holdingbolaget. Hon ombads att omedelbart föra över innestående medel till konto utanför SEB. Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget. Linda var förvirrad över beskedet och svarade direkt.
”Jag har ju mailat in underlag på det ni efterfrågat? Eller är det något ni saknar?” skrev hon som svar på meddelandet.
Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget
Inget svar kom in från banken. Linda försökte ringa och mejlade igen, men ingen svarade.
Rätt att veta varför
Linda fick kontakt med den lokala kontorschefen för SEB i Norrköping, som faktiskt svarade henne. Kontorschefen skrev att Linda givetvis hade rätt att veta varför hennes företagskonton plötsligt skulle bli uppsagda efter nästan tio år som kund, och chefen skulle ta kontakt med den ansvariga avdelningen. Kontorschefen ska dock inte ha fått tag på någon ansvarig trots åtskilliga samtal. Eftersom lokala bankkontor inte äger dessa frågor fick hon veta att det var svårt för kontorschefen att göra mer.
Linda lyckades också få mejlkontakt med en anstäld på det lokala SEB-kontoret, som arbetade specifikt med företagsfrågor, men hon var inte lika hjälpsam som kontorschefen utan hänvisade endast till den centrala supporten. När Linda ringde telefonnumret hon fått kom hon till fel avdelning.
Banken ska skicka ut brev
Chefen meddelade också Linda att vid avstängning av konton ska SEB skicka ut tre brev med post innan kontona stängs, men Linda har inte fått ett enda brev hem. Banken ska också ta kontakt med kunden om de inte får in rätt svar, vilket inte heller har skett.
Trots upprepade försök har Linda ännu inte fått något svar och hennes konton stängdes ner utan återkoppling från banken. Eftersom företagskontona stängdes ner kunde Linda inte längre ta emot kortbetalningar på sina krogar, utan kunde endast ta emot kontanter.
– Jag har förlorat mycket pengar på de här veckorna, utan någon som helst anledning, berättar Linda för Nya Dagbladet. Foto: Privat
Trots att det i regel är extremt svårt för företagare att hitta en ny bank efter att ha gått igenom det Linda varit med om, har hon mot alla odds lyckats hitta en ny bank och räddat sina företag, men hon väntar fortfarande på en förklaring från SEB. En anmälan är gjord till Finansinspektionen och konsumentverket.
– Det är så sjukt att man kan få bli så här illa behandlad som företagare i Sverige, avslutar Linda.
Hotet från bankerna
Lindas upplevelse är långt ifrån unik och har snarare kommit att bli symptomatisk för hur svenska banker behandlar sina kunder, med svävande hänvisningar till ”bristande kundkännedom” och genom att gömma sig bakom sin ”kundkännedomsavdelning” utan att någon i praktiken kan ställas till svars. I artikelserien Hotet från bankerna har Nya Dagbladet bland annat tittat närmare på några av de upprörande vittnesmål från tusentals svenskar om hur bankerna på liknande sätt förstört deras företagsverksamheter och även satt dem i hopplösa privatekonomiska situationer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Många ekonomistudenter vid högre lärosäten i Sverige saknar idag grundläggande baskunskaper i matematik – och kan inte sådant som de egentligen borde ha lärt sig redan i högstadiet.
Experter varnar för att studenternas undermåliga färdigheter innebär en säkerhetsrisk – eftersom känsliga uppgifter istället måste genomföras i andra länder.
I helgen larmade professorer och lärare vid fem olika svenska universitet om att landets ekonomistudenter inte förstår matematik – de kan varken avrunda rätt, omvandla decimaltal till procent eller beräkna bråktal. Många uppges också sakna en helt grundläggande förståelse för ämnet, och klarar inte av att inse när eller varför de räknat fel.
Detta har lett till utbildningsansvariga tvingats sänka kraven inom exempelvis företagsekonomi och lägga stora resurser på att försöka förklara räknesätt och andra fundamentala grunder – något som stjäl tid från betydligt viktigare saker.
I förlängningen leder degenereringen till att svensk ekonomisk redovisning behöver göras i andra länder – eftersom kunskaperna kanske inte längre finns i Sverige.
Blir beroende av andra stater
Christina Östberg, professor i företagsekonomi vid Karlstads universitet, är mycket kritisk och menar att den låga kunskapsnivån i praktiken innebär en allvarlig säkerhetsrisk för Sverige.
– Det är ju inte bra för någon part egentligen att vi för ut känsliga uppgifter. Det är inte bra att det går över landets gränser, säger hon i en intervju med statsradion SR.
– Det är en säkerhetsrisk och vi ser ju det på många håll och ifrågasätter det. Är vi beroende av andra stater, finns det risk att det klipps av band, vad händer då i så fall?
Riktade insatser behövs
Hon konstaterar att även vanliga privatpersoner bör kunna räkna ut basala saker som moms eller rabatter när de handlar – och att ekonomer förstås måste kunna detta ännu bättre.
Östberg ser att vissa arbetsuppgifter kopplade till ekonomi redan nu utförs av företag baserade utomlands – och menar att detta ökar risken för att känsliga uppgifter hamnar i fel händer.
Detta väntas också bli allt vanligare om ingen förändring sker, och för att öka kunskapsnivåerna vill hon se rejäla satsningar på högskolornas och universitetens ekonomiutbildningar – men också tidigare insatser riktade till elever i grund- och gymnasieskolor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den svenska regeringen bör överväga att ge Riksbanken uppdraget att införskaffa en svensk valutareserv i kryptovalutan Bitcoin – det anser Centerpartiets riksdagsledamot Rickard Nordin.
Han pekar på att kryptovalutan har flera fördelar i osäkra tider och av allt fler aktörer betraktas som en viktig värdebevarare och ett skydd mot auktoritära regimers förtryck.
Nordin lyfter fram USA som ett föredöme och pekar på att det på såväl federal som delstatsnivå diskuterats huruvida Bitcoin bör inkluderas i valutareserverna och som strategisk reservtillgång då ”dess monetära egenskaper är jämförbara med gulds, särskilt i en tid av ökande geopolitiska och ekonomiska osäkerheter”.
Centerpartisten är medveten om att den svenska valutareserven historiskt förvaltats på ett konservativt sätt – och framför allt fokuserat på utländska valutor och guld – men han pekar också på att det sker en snabb utveckling inom digitala tillgångar, och att att synen på kryptovalutor har förändrats de senaste åren.
”Allt fler internationella aktörer betraktar Bitcoin som en värdebevarare och en hedge mot inflation. På många håll i världen används bitcoin som betalningsmedel och som säkerhet mot skenande inflation. Det är också ett viktigt sätt för frihetskämpar att hantera betalningar när man befinner sig under auktoritära regimers förtryck”, slår han fast.
Vill använda beslagna tillgångar
Riksdagsledamoten föreslår att en strategisk reserv av Bitcoin enkelt och utan kostnad kan byggas upp genom att den kryptovaluta som beslagtas av Tullverket och polisen inte säljs vidare, utan istället behålls som en del av valutareserven.
”På så sätt har USA byggt en avsevärd summa utan att behöva lägga budgetmedel eller själva köpa in kryptovalutan”, förklarar han.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ger inget rakt svar på frågan utan menar att det är Riksbanken och inte regeringen som har i uppgift att ta ställning till den svenska valutareservens sammansättning.
”Riksbanken inte intresserade”
Vice riksbankschefen Per Jansson deklarerade nyligen i sin tur att Riksbanken inte har några planer på införskaffa kryptovalutor eller förändra den svenska strategin på något sätt.
– Svaret är väl kort och gott nej. Det finns inga sådana planer hos oss. Vi tror inte att det vore särskilt klokt att göra detta och man kan väl notera att det finns viss tendens att man även backar lite i USA, är min känsla i alla fall, vi får se var det landar, sa han och fortsatte:
– I Sverige finns inga sådana tankar… Vi känner oss trygga med det upplägg som vi har där vi satsar på säkra tillgångar som ska hjälpa oss när det är kris.
Det kan också noteras att Rickard Nordin inte är den ende svenske riksdagsledamot som på kort tid lyft Bitcoin-frågan. Även sverigedemokraten Dennis Dioikarev kom nyligen med en liknande förfrågan och pekade även han på att man med fördel kan använda beslagtagen kryptovaluta för ändamålet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
