Även om Bank-id är praktiskt är det ingen självklarhet att alla får använda tjänsten eftersom den ägs av de privatägda bankerna, betonar ekonomen Andreas Cervenka i en artikel där han riktar hård kritik mot maktkoncentrationen hos bankerna.
”Föreställ er ett börsnoterat bolag, låt oss kalla det Svenska Pass AB, med exklusiv rätt att utfärda id-handlingar för utlandsresor och som kan neka vilken kund de vill. Det är ett upplägg som om möjligt hade utlöst ännu fler mentala härdsmältor än passpolisens just nu riksbekanta haveri”, skriver Cervenka.
Pass, noterar han vidare, är enbart nödvändigt för att lämna landet, samtidigt som Bank-id idag är en grundläggande förutsättning för att kunna fungera som medborgare.
”Betala skatt, kolla dina provsvar i vården, ta emot bidrag, sköta barnens skolgång. Det är bara några av de saker som kräver en elektronisk id-handling”, konstaterar han i en artikel i Aftonbladet.
Det allvarligaste problemet, poängterar Cervenka, är att bankerna har rätt att säga nej till människor att öppna konton och därmed även att skapa ett Bank-id hos dem.
”Bankerna har rätt att säga nej om de inte godkänner din legitimering, om du inte kan ge en tillräckligt bra förklaring till varför du behöver ett konto eller om “du tidigare varit ohederlig mot banken”, som det står på Bankföreningens hemsida. I praktiken ligger makten över vem som ska få vara fullvärdig medborgare i Sverige därmed hos en handfull börsbolag”.
Bank-id är heller inte den enda centrala samhällsfunktionen som kontrolleras av de svenska bankerna, där han även påminner om att de systematiskt har försökt motarbeta kontanter i många år.
”Det är en utveckling som av en händelse gynnat ett annat bank-ägt bolag, Swish. Tjänsten har 8 miljoner användare, det vill säga ett de facto monopol på mindre betalningar. Staten har via Riksbanken hjälpt till att bygga denna privata tech-succé genom att anpassa sin infrastruktur”, skriver ekonomen.
Storbankerna dominerar även bolånen som enbart förra året genererade 60 miljarder kronor, skriver Cervenka, som menar att det kommer att fortsätta dra in pengar till bankerna oavsett vad som händer med räntor och bostadspriser.
”Bankerna sitter i ett uppvärmt förarsäte i ekonomin. Bestämmer de sig för att gasa, det vill säga låna ut mycket pengar, blir det högkonjunktur. Ställer de sig på bromsen går vi in i en recession”.
Om ekonomin skulle krascha måste staten komma till bankernas räddning snarast – medan förlusterna därmed i praktiken hamnar hos medborgarna.
”Stannar bankerna stannar Sverige. Sammantaget handlar det om stora delar av samhällsekonomin som är utlagd på entreprenad”, konstaterar han.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
