MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 2 juli 2025

onsdag 2 juli 2025

NyD Debatt


”Varför ignoreras vetenskap och beprövad erfarenhet i strategin mot covid-19?”

Det senaste året har vi tvingats leva mer isolerade från omvärlden är någonsin på grund av rädsla för covid-19 och dess rapporter om dödsfall och svårt sjuka. Vad är det som gör att Sverige i det läget tagit avstånd från bevisligen effektiva metoder att behandla sjukdomstillståndet? Och varför låter regeringen samtidigt sin befolkning ta ett akutgodkänt vaccin? Det frågar sig Annelie Ek, funktionsmedicinsk terapeut.

publicerad 17 mars 2021

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sedan över ett år tillbaka har vi blivit matade med information om covid-19, eller SARS-CoV-2 som är det riktiga namnet för själva viruset. Det har varit den ena dystra och skrämmande rapporten efter den andra med dödstal, snabb smittspridning, unga som drabbas svårt, berättelser om intagna på intensivvårdsavdelningen som kämpar för sina liv och många som lider av långtids-covid. Vi har blivit uppmanade att inte träffa våra äldre, hålla avstånd till varandra, arbeta hemifrån och inte skapa nya kontakter. Kortfattat: isolera oss från omvärlden.

Detta har fått konsekvenser som mer våld i hemmet, fler barn som far illa och mer psykisk ohälsa, men räknas ändå vara värt det för att hålla covid-19 på avstånd. För det är ett lotteri vem som råkar riktigt illa ut och vem som klarar sig utan minsta symptom, och därför ska alla vara försiktiga. Men är det verkligen så? Är det ett lotteri? Och finns det inga sätt att arbeta proaktivt för att undvika svår sjukdom?

Nyfiken och ifrågasättande som jag är började jag därför göra research kring just covid-19 och vad det finns för vetenskapligt underlag kring riskfaktorer, diagnos, behandling och immunitet.

Om vi börjar med riskfaktorerna så finns underlag som visar att brist på vitamin D, C och selen ger ett svårare sjukdomsförlopp än vid tillräckliga/höga nivåer.1 En rapport beskriver även hur tillskott av zink2 minskar cytokinstormar i kroppen, det vill säga det som dödat flest yngre personer när de utsatts för en stor dos av viruset. Cytokiner är ämnen som utsöndras av immunförsvaret för att försvara cellerna från infektionen, men vid för hög dos av ett främmande virus som attackerar cellerna börjar därför immunförsvaret gå på högvarv och sänder ut så stora mängder cytokiner att kroppen till slut skadas.

Studier på olika håll i världen3 visar också att fetma är en stark riskfaktor för att drabbas av svår infektion. Även diabetes typ 2 fastslås vara en riskfaktor. Vad har då dessa två gemensamt? Jo, de är symptom som ingår i det metabola syndromet, en benämning av moderna sjukdomar som orsakats av den moderna livsstilen med mycket socker, skräpmat och stillasittande. Det är även därför ganska troligt att dessa personer även har diverse näringsbrister, vilket medför att deras risk att bli svårt sjuka då ökar markant.

Jag har även intresserat undersökt vad det finns för behandlingsmetoder av just covid-19 och förvånande nog framträder en ganska chockerande bild. I decennier har läkare använt sig av ett medel som heter hydroxiklorokin som antiviralt medel. Detta används framför allt som malariamedel och brukas regelbundet av människor i malariadrabbade länder. Det som står tydligt i flera forskningsrapporter är att det är effektivt som behandling av covid-19, särskilt om det sätts in i ett tidigt skede och helst tillsammans med zink.4 Här i Sverige skrivs det dock endast ut vid reumatiska sjukdomar och har vad jag vet har det inte provats på covid-patienter på våra sjukhus. Av någon anledning anses det farligt, osäkert och utan tillräcklig vetenskaplig grund för att användas på covid-patienter, men intas av barn, gravida kvinnor och gamlingar i malariadrabbade länder. Och det anses ofarligt. Även om hydroxiklorokin anses vara otillräckligt beprövat för användning som läkemedel vid covid-19 så måste det väl ändå vara värt att prova när inget annat fungerar i stället för att låta folk dö? Framför allt om vi ser till den evidens som finns och pekar på dess fördelar.

En annan behandlingsmetod som inte praktiseras i Sverige är att ge intravenöst C-vitamin vid en svår infektion. Detta är mycket effektivt och används flitigt på andra håll i världen, men inte här. Jag har stött på en del märkliga uttalanden om att det skulle vara farligt att spruta in ren askorbinsyra i blodomloppet, vilket stämmer och därför neutraliseras den innan för att upprätthålla blodets pH.5

En tredje metod är att ge patienten antioxidanten NAC (N-Acetyl-Cystein) som har antiinflammatoriska och immunmodulerande egenskaper och visat sig effektiv både som behandling och förebyggande vid respiratoriska sjukdomar som orsakas av SARS-CoV-2.6

Vad är det som gör att Sverige tar avstånd från dessa bevisligen effektiva metoder? Är det okunskap? Rädsla för att testa något nytt? Det stämmer dock inte heller eftersom regeringen är ivrig att testa ett akut godkänt nytt sorts vaccin7, 8, 9 på hela befolkningen, trots att de kliniska studierna ännu inte är klara. Så varför är det okej att göra en masstestning med miljontals människor som försökskaniner genom att injicera ett nytt vaccin, men inte okej att behandla redan sjuka med ett beprövat läkemedel samt andra beprövade metoder? Är det inte bättre att vidta förebyggande åtgärder, som att ordinera tillskott av relevanta näringsämnen och ta itu med bakomliggande ohälsa än att proaktivt injicera ett oprövat vaccin i friska människor? Vart tog det sunda förnuftet vägen? Och vad är det för mening med att injicera vaccin i de som redan genomgått infektionen och som därmed redan lärt immunförsvaret att hantera covid-19?

Här kommer diskussionen om antikroppar in. Antikroppar (IgG) mot SARS-CoV-2 mäts på löpande band i vårt avlånga land och många besvikna miner blir det bland dem som haft covid-19 men inte kan uppvisa några mätbara nivåer av antikroppar. Innebär då detta att de är oskyddade och lätt drar på sig infektionen igen? Nej, naturligtvis inte. Har du genomgått en infektion och överlevt så har ditt immunförsvar segrat och därför minns immunförsvaret infektionen och kan försvara kroppen mot den framöver. Detta beror på att de omtalade antikropparna bildas av B-cellerna, men sjunker efter ett tag medan T-cellerna är immunförsvarets elefanter som minns och ligger beredda att agera nästa gång covid-19 närmar sig. Enligt en studie från Karolinska Institutet kunde forskarna mäta T-cellsvar mot covid-19 hos personer som inte ens varit sjuka.10 Detta föranleder därför antagandet att efter ett år av smitta finns det alltså god anledning att dra slutsatsen att majoriteten av alla svenskar faktiskt har immunitet och därför inte har behov av att vaccinera sig.

En annan anledning till att en del som nyligen varit sjuka inte uppvisar antikroppar, kan faktiskt vara för att PCR-testet helt enkelt inte är pålitligt. Studier har visat att den både kan generera ”falsk positiva”11 – och ”falskt negativa”12 resultat. Så låt oss ponera att de som då trott att de haft covid-19, egentligen hade influensa och därför inte kunde visa upp antikroppar mot covid-19 i ett senare skede.  Att PCR-testet med andra ord givit ett ”falskt positivt” resultat. På samma sätt finns det även risker med motsatsen, att till exempel anställda inom vården eller hemtjänsten testar ”falskt negativt” och då riskerar att smitta riskgrupper, som gamla och svårt sjuka.

Med all denna information har jag därför svårt att tro på den skrämselpropaganda som nu sprids om ett virus som både går att förebygga och behandla, vid sidan av att majoriteten av befolkningen sannolikt har immunitet mot viruset redan.

 

Annelie Ek

 


Källor och referenser:

(1) The Role of Vitamin C, Vitamin D, and Selenium in Immune System against covid-19 (nih.gov) Minkyung Bae and Hyeyoung Kim. 2020-11-25

(2) Zinc and Regulation of Inflammatory Cytokines: Implications for Cardiometabolic Disease (nih.gov) Meika Foster and Samir Samman. 2012-07-04

(3) covid‐19 and obesity (nih.gov) Nick Finer, Sarah P. Garnett, and Jens M. Bruun. 2020-06-10

(4) Vol_28_2_2020_9.pdf (infezmed.it) “Improving the efficacy of chloroquine and hydroxychloroquine against SARS-CoV-2 may require zinc additives – A better synergy for future covid-19 clinical trials” Mujeeb Olushola Shittu, Olufemi Ifeoluwa Afolami. 2020-06-01

(5) Can early and high intravenous dose of vitamin C prevent and treat coronavirus disease 2019 (covid-19)? (nih.gov) Richard Z. Cheng. 2020-03-05

(6) N-Acetylcysteine to Combat covid-19: An Evidence Review (nih.gov) Zhongcheng Shi and Carlos A Puyo. 2020-10-08

(7) Faktablad, Pfizer

(8) Faktablad, Moderna

(9) Faktablad, Janssen

(10) Robust T Cell Immunity in Convalescent Individuals with Asymptomatic or Mild covid-19 – Takuya Sekine et al. 2020-08-14

(11) False-positive covid-19 results: hidden problems and costs- Elena Surkova et al. 2020-09-29

(12) False Negative Tests for SARS-CoV-2 Infection — Challenges and Implications –  Steven Woloshin, M.D. 2020-08-06

Om skribenten

Annelie Ek är certifierad funktionsmedicinsk terapeut och hälsoskribent med intresse för hälsa och självläkning.

Hon är även en bakgrund som högskoleingenjör i elektroteknik med inriktning mekatronik vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Svensk kollektivtrafik monteras ner av privatiseringar”

Kollektivtrafiken bör drivas i medborgarnas intresse, inte marknadens, skriver bussföraren Peter Sellen.

publicerad 14 juni 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den svenska modellen har historiskt kännetecknats av ett offentligt ansvar för grundläggande samhällsfunktioner, där välfärdstjänster och infrastruktur har finansierats gemensamt och drivits i offentlig regi. Syftet har varit att säkerställa jämlik tillgång, hög kvalitet och demokratisk kontroll över verksamheter av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Under de senaste decennierna har denna modell successivt förändrats genom en långtgående marknadsanpassning, privatiseringar och konkurrensutsättning. Kollektivtrafiken utgör ett tydligt exempel på denna utveckling. Sedan 1990-talet har driften av kollektivtrafiken i Sverige i stor utsträckning organiserats genom upphandlingar, där privata aktörer konkurrerar om trafikavtal. Denna förändring har inneburit att samhällsviktiga funktioner underställts marknadslogik, där lägsta pris och vinstmarginaler ofta tillåts väga tyngre än långsiktiga samhällsintressen. Resultatet har blivit en fragmentiserad trafikverksamhet, där den offentliga huvudmannens direkta inflytande över genomförandet av kollektivtrafiken försvagats.

Forskning om marknadsstyrning i offentlig sektor har visat att detta skapar problem för såväl kvalitet, kontinuitet som personalförhållanden. Arbetsmiljön för förare och personal har försämrats till följd av korta anställningar, splittrade arbetsgivare och återkommande anbudsprocesser. Bussförarbristen har under senare år förvärrats och blivit ett strukturellt problem, där många förare lämnar yrket på grund av hög arbetsbelastning, osäkra scheman och bristande arbetsvillkor. Detta påverkar i sin tur trafikutbudet negativt, särskilt i glesbygd och mindre lönsamma områden samt säkerheten. Den negativa spiralen hotar både tillgänglighet och samhällsekonomisk effektivitet.

Samtidigt är det viktigt att klargöra att dagens lagstiftning ger regioner och kommuner möjlighet att driva kollektivtrafik i egen regi, under förutsättning att politisk majoritet och organisatoriska förutsättningar finns. Det är således inte juridiska hinder som omöjliggör egenregidrift, utan i hög grad politiska beslut och ideologiska ställningstaganden. Ansvaret för kollektivtrafikens organisering och de konsekvenser som följer av valda modeller vilar ytterst på de folkvalda. Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen åligger det allmänna att verka för att ”trygga den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd”. Det innebär att situationen med försämrad trafik, skenande förarbrist och undermålig arbetsmiljö för kollektivtrafikens personal är en direkt politisk fråga och ett ansvar för regionernas beslutsfattare.

Det har inget med politiskt mod att göra. Det är politikernas direkta ansvar. Mot denna bakgrund bör kollektivtrafikens organisering och styrning aktualiseras som en central del i diskussionen om välfärdens framtida utformning. Ett konkret politiskt krav bör vara att regioner aktivt utreder och återinför egenregidrift där så är möjligt och lämpligt, i syfte att stärka den demokratiska kontrollen, förbättra arbetsvillkoren och säkerställa ett robust och jämlikt kollektivtrafiksystem i enlighet med regeringsformens krav på det allmännas ansvar för medborgarnas välfärd.

Ett sådant initiativ skulle utgöra ett nödvändigt steg för att åter stärka den svenska modellen och säkerställa att kollektivtrafiken drivs i medborgarnas, snarare än marknadens, intresse.

 

Peter Sellen, Bussförare Stockholm

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Bygg vidare på andan från upprättandet av de kinesiska diplomatiska relationerna – för en bättre framtid”

Sedan Kina och Sverige upprättade diplomatiska förbindelser för 75 år sedan har samarbetet länderna emellan utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 29 maj 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 9 maj uppmärksammas årsdagen av upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Kina och Sverige. Sverige var ett av de första europeiska länderna att erkänna Folkrepubliken Kina. Under de 75 år som har gått sedan dess har relationen mellan våra länder överlag varit stabil, med ett ständigt växande samarbete inom många områden. Tillsammans har vi skrivit ett betydelsefullt kapitel av ömsesidigt utbyte och gemensam utveckling mellan två länder med olika civilisationer, samhällssystem och utvecklingsnivåer.

Tillbakablicken på dessa 75 år visar att principerna om oberoende, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta utgör en värdefull grund som fortsatt driver våra relationer framåt.

En långvarig vänskap som består genom tiderna

Redan för över 280 år sedan upprättades genom Göteborg–Kantonrutten en bro av vänskap mellan våra två folk. Svenska handelsresor, representerade av Ostindiefararen Götheborg, trafikerade haven mellan våra länder och medförde svenska varor som blyerts och ylle till Kina, samtidigt som de återvände med te, siden och porslin till Sverige. Denna tidiga kontakt lade grunden till ett långt vänskapligt utbyte. Sedan våra länder upprättade diplomatiska förbindelser år 1950 har våra ömsesidiga relationer och det givande samarbetet utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat.

Pragmatiskt samarbete för gemensam utveckling

Kina och Sverige har en stark och mångsidig handelsrelation. Vi har länge varit varandras största handelspartner i respektive region – Kina i Asien för Sverige, och Sverige i Norden för Kina.

Sedan förra året har flera högnivåbesök ägt rum, bland annat mellan Sveriges utrikeshandelsminister och Kinas vice handelsminister. Viktiga möten som det sjunde mötet i den gemensamma kommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete, samt det tjugoförsta mötet i den gemensamma kommittén för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete, har hållits. Dessutom har en arbetsgrupp för investeringar i grön omställning etablerats, vilket gett samarbetet ytterligare ny energi. År 2024 har den bilaterala handeln fortsatt att växa, och investeringarna ökar åt båda håll – med kinesiska investeringar i Sverige som ökar med omkring 70 procent. Svenska företag som IKEA, Ericsson och Volvo har fortsatt att fördjupa sin närvaro i Kina, samtidigt som kinesiska teknikföretag bidrar till Sveriges ekonomiska tillväxt och gröna omställning. Samarbetet inom naturvetenskap, teknik och artificiell intelligens är livligt och präglas av stark innovationskraft.

Utbyte och dialog för bättre förståelse

Samarbetet inom vetenskap, kultur och utbildning är intensivt, vilket främjar ömsesidig förståelse mellan öst och väst. Sverige är populärt bland kinesiska studenter och turister, medan det finns ett växande intresse i Sverige för kinesisk kultur och historia. Kinesiska konstutställningar och scenkonstföreställningar i Sverige har fått ett varmt mottagande av den svenska allmänheten. Dessa visar att det kulturella utbytet mellan våra länder är mycket livfullt och dynamiskt.

Kinas och Sveriges näringsliv kompletterar varandra väl, och potentialen för framtida samarbete är stor. Kina driver på för högkvalitativ utveckling och en högre grad av öppenhet mot omvärlden – något som kommer att ge nya möjligheter för hela världen, inklusive Sverige. Vid denna nya historiska milstolpe bör våra länder fortsätta att värna om de grundläggande principerna för våra diplomatiska förbindelser – oberoende och självbestämmande, ömsesidig respekt, samt samarbete för ömsesidig nytta. Genom att stärka det politiska förtroendet, fördjupa det praktiska samarbetet och främja mänskliga utbyten kan vi tillsammans teckna en ny bild av det kinesisk-svenska partnerskapet. Därigenom kan vi även bidra till utvecklingen av Kina–EU-relationerna, till fred och utveckling i världen samt en gemensam och vackrare framtid för mänskligheten.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Hälsorisker med strålning behöver granskas objektivt”

Kritiserade 5G-utbyggnaden

Strålskyddsfrågan berör hela svenska folket, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv. Det skriver Mona Nilsson från Strålskyddsstiftelsen tillsammans med Lennart Hardell vid Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer.

publicerad 20 maj 2025
Ulrika Heie (mitten) fick orättfärdig kritik för sina motioner gällande skydd mot strålning, skriver debattörerna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ofta påstås i media att det inte skulle finnas hälsorisker med strålning från trådlös teknik och elektromagnetiska fält så länge gällande referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten inte överskrids. I en artikel i Aftonbladet den 14 april 2025 anklagades Ulrika Heie (C) för att ”sprida galna idéer om elöverkänslighet” efter att hon i en motion inlämnad för flera år sedan föreslagit att människor som drabbas av ohälsosymptom till följd av exponering för elektromagnetisk strålning borde skyddas bättre. Kritik mot Ulrika Heie för samma motion framfördes även i Expressen samma dag och i DN i en ledare den 17 april 2025.

Emellertid stämmer inte det som ensidigt gjorts gällande i ovanstående artiklar med tillgänglig forskning och forskarvärldens bedömning. Omfattande forskning har visat skadliga effekter under referensvärdet, inklusive skadlig påverkan på hjärnan och på cellers DNA, i form av oxidativ stress samt försämrad fertilitet. En klar majoritet av forskarna inom området konstaterar att människor bör skyddas bättre samt informeras om riskerna.

Vi ställer oss frågande varför Heie samtidigt i rikstäckande media kritiseras för ett par motioner, bland tusentals andra, som gör förslag som borde betraktas som bra: att stärka skyddet för särskilt känsliga människor, i linje med vad en majoritet av forskarna inom området begärt i EMF Scientist Appeal sedan 2015. Kravet har nu signerats av 267 forskare inom området från 45 länder. Dessutom har två olika WHO-analyser nyligen konstaterat att det finns starka bevis för att mobilstrålning orsakar cancer och försämrar fertiliteten i djurförsök.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket. Alla är exponerade i kraftigt ökande grad för denna form av strålning genom utbyggnaden av det trådlösa samhället.

Vi har publicerat de första studierna hittills i världen om hälsoeffekter av exponering för 5G. Resultaten visar att strålningen i människors bostäder ökat mycket kraftigt efter utbyggnaden av 5G och att de som bor nära mobilmaster kan drabbas av ohälsa.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket

Det saknas idag forskning som visar att 5G inte skadar hälsa och miljö. Telekombolagen har inte behövt visa att 5G inte är skadligt innan myndigheter gett grönt ljus för utbyggnaden, som medför ökad påtvingad exponering i människors egna hem, arbetsmiljö och offentliga platser utan informerat samtycke. Detta förhållande borde diskuteras mer i media, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv.

I stället för att anklaga politiker, som vill skydda människan (barn och vuxna) mot risken för skadlig påverkan på hälsan, och upprepa det felaktiga påståendet om att det saknas hälsorisker, bör saklig och objektiv rapportering av frågan göras.

 

Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsen

Lennart Hardell, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer
Tidigare professor, överläkare, Onkologiska kliniken, USÖ

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Kritikens arbetsfält är saken, inte individen”

Totalitära samhällsutvecklingen

Kritik i dess sunda form är ett verktyg ämnat för att klargöra och förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt - inte ett vapen för att strypa diskussion. Det skriver Kostas Elefteriadis, fysioterapeut.

publicerad 11 april 2025
Betydelsen av kritik enligt dess grekiska rötter syftar på att bedöma, avgöra och syna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Definitionen av kritik och frihet missbrukas ofta av ordfjäskare, ordförvrängare, och ordbroderare i syfte att rättfärdiga och diktera deras egen definition på vad som är rätt och fel, sant och falskt, orsak och verkan eller person och sak. När den rätta definitionen av kritik och frihet missbrukas på grund av okunnighet, eller av medveten förvrängning, omvandlas dessa fantastiska begrepp istället till hotfulla vapen som hindrar utvecklingen av en kreativ diskussionsatmosfär som underlättar förståelsen bakom olika uppfattningar och formandet av problemlösningar.

Definition av kritik och frihetslagen

Ordet ”kritik” kommer av det grekiska verbet krino som kan översättas med att bedöma, avgöra, syna. Kritik är ett tekniskt verktyg som man skall använda för att skapa en atmosfär för fruktbar diskussion och därmed underlätta och effektivisera meningsutbytet, klargöra, begripa, förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt, vilket inte nödvändigtvis behöver leda till åsikternas sammanjämkning eller till konsensus (samsyn). Kritiken skall man i detta fall använda som en övervakare för att motverka kränkning av frihetslagen. Kritikens arbetsfält är saken, icke individen. Kritiken är opartisk, har inget intresse av att klandra, kränka eller döma den enskilde.

Om några personer känner sig kränkta av kritikens arbetssätt, vittnar det om feltolkning av vad kritiken är och vad den avser. Kritiken kan inte ändra sitt definitionsmässiga omfång, sitt arbetsområde, bara därför att några personer anser kritiken icke ge dem rätt i sina resonemang och attityder och känner sig personligt angripna av kritik som icke riktas mot någon enskild person utan på en sak, en företeelse, ett handlande, ett förfarande. Då rör det sig i deras fall om en felaktig tolkning av kritiken, ty inga saker, inga företeelser, inga handlingar, inga förfaranden är så heliga att de inte får tåla att kritiskt granskas. När kritiken icke avser personen utan riktar sig uteslutande mot saken, är varje tal om personlig kränkning betydelselöst för den vidare sakliga diskussionen och bör avvisas ur denna.

Frihets lag

Det är viktigt att understryka frihetslagen, som i sin oavvislighet är grunden för en hållbar livsåskådning syftande till enhet. Mänskligheten på vår planet utgör en enhet. Människan tillhör den mänskliga familjen. Även om mänskligheten är uppdelad i olika länders folk där dessa folk talar olika språk samt att folken och andra grupper av människor i länderna har sina kollektiva drivkrafter, sin speciella konsensus, sin speciella uppfattning om verkligheten och livet, sin världs- och livsåskådning, har varje människa som finns på planeten rätt att existera. Människan har rätt att förändras, rätt att utvecklas, att tro och att tvivla, att uttrycka denna tro och denna tvivel i tal och skrift, att känna och att tänka, att handla, att försvara frihet och rätt, allt detta så länge denna människa inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Detta är definitionen av frihetslagen. Det är nödvändigt att skilja mellan person och sak. Den rätt frihetslagen ger varje människa att uttrycka sin åsikt medför inget som helst tvång för andra människor att acceptera hennes åsikt såsom riktig eller sann. Alldeles tvärtom: frihetslagen gäller lika för alla, och den frihet som en människa brukar, måste hon medge även alla andra. Med andra ord har dessa andra samma rätt att tro eller tvivla, att ifrågasätta, att utreda, att analysera och syntetisera utgående från egen övertygelse om vad som är rätt och sant. Och för dem alla gäller denna frihet på villkor att de inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Tyvärr respekteras inte frihetslagen; olika grupper i den mänskliga familjen vill på manipulativa sätt göra sina ståndpunkter till de enda sanna och giltiga och tvinga dem som tänker annorlunda till tystnad. När grupper eller enskilda påtvingar andra sina åsikter, därför att de anser att deras uppfattning av verkligheten måste gälla mot andras uppfattningar och genom politisk lobbyism skaffar sig makt att genom lagändringar hindra oliktänkande att uttrycka sina ståndpunkter och att straffa dem för dessa, kränker de frihetslagen. De vill inte medge andra den rätt de kräver för sig själva. Detta är översittarens, tyrannens eller diktatorns logik och psykologi.

I frihetslagens anda kan man i den lugna dialogens form, fri från allt tvång och kränkning av människans rätt, skapa en kreativ atmosfär genom att använda kritiskt analytiskt resonemang. Avsikten är att ge och ta emot olika ståndpunkter, därmed berika diskussionen och förhoppningsvis nå en djupare förståelse av de olika uppfattningarnas ursprung, verklighetsvärde och ändamålsenlighet.

 

Kostas Elefteriadis, fysioterapeut Veidos 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.