MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 18 april 2025

fredag 18 april 2025

NyD Debatt


Stefan Sigfried: ”Assange vågade ta kampen”

Fallet Julian Assange

Mot Julian Assange står närmast oändliga resurser hos dem som nu fått så mycket makt att de verkar tro att de kan göra som de vill. Assange vågade ta kampen och har betalat ett högt pris för det. Det skriver Stefan Sigfried på NyD debatt.

publicerad 9 maj 2019
Julian Assange har blivit en symbol för stoppbocken på vägen mot det totalitära samhället, menar Sigfried.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

På sin första dag i Vita huset lovade Barack Obama en ny era av öppenhet från regeringen. Vad blev det av det löftet? Obama lät under 1917 års Espionage Act åtala mer än dubbelt så många som alla tidigare presidenter gjort tillsammans och förde ett veritabelt krig mot visselblåsare och läckor. Men inte ens Obama ville sätta åt Julian Assange, för han förstod vad det skulle innebära för pressfriheten.

Man satte åt andra, som John Kiriakou, men undvek att sätta åt journalister. Kiriakou är den enda CIA-agenten som fått fängelse för USA:s tortyrprogram. Han torterade aldrig någon, men bekräftade i en intervju att tortyr som skendränkning var officiell amerikansk politik som godkänts på högsta nivån inom regeringen. Med Assange ämnar makteliten gå ett steg till genom att kriminalisera vad journalister inte bara är tillåtna att göra, utan vad som etiskt krävs för att hålla källor anonyma. Det som nu händer med Assange är därför en farlig attack på alla journalister. Obama förstod detta, men inte dagens journalister och politiker. Kan det bli mer absurt?

När Karin Olsson, kulturchef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Expressen, skriver om Assange under rubriken ”Låt oss aldrig beskriva honom som en riddare”, tar hon del i ett smutsigt spel som går ut på att ändra hur vi tänker genom att förvanska, välja ut oväsentligheter, att lura oss att inte se det viktiga. Hon hjälper till att ”programmera” oss att tänka på ett visst sätt genom en ny referensram: Assange var ingen riddare. En skev bild skapas för att vår bild av Assange ska ändras. Hon nämner inte att anklagelserna om våldtäkt lades ner för där fanns inget. Hon glömmer att Julian Assange tog sin tillflykt till ambassaden för att han förstod att han skulle komma att utlämnas till USA om han kom till Sverige. Då bortförklarades detta som nonsens. Idag är det uppenbart att han bedömt läget korrekt. Hon tar inte upp att Julian Assange nyligen fick ett journalistiskt EU-pris som ges till personer som ”avslöjar sanningen och för ut det till allmänheten” och för att hedra ”individer eller grupper som har blivit hotade och/eller förföljda” för sådana handlingar. Hon ändrar vår referensram genom att inte betona allt det som avslöjats genom Wikileaks och dess betydelse för att demokratin ska kunna fungera. Hon trollar bort att de som kan föra ut statsmakternas brott behöver visselblåsare. Hamnar de som för ut informationen i fängelse så kommer ingen att våga föra ut information om de brott som begås. Vill vi verkligen ha ett sådant samhälle där mörkandet av maktmissbruk blir den nya regeln?

Julian Assange vågade ta kampen och han har betalat ett högt pris för detta. Därför är han en riddare i kampen för det öppna samhället – det demokratiska samhället som vi vill tro att vi lever i. Mot honom står närmast oändliga resurser hos dem som nu fått så mycket makt att de verkar kunna göra som de vill.

Många känner till hur Dwight D. Eisenhower varnade för hur det militärindustriella komplexet kunde komma att hota våra friheter och vår demokrati. En del känner nog också till hur John F Kennedy varnade för hur hemliga föreningar konspirerade emot demokratin. Men hur många känner till att liknande varningar gjorts av presidenter som Woodrow Wilson, Theodore Roosevelt och ända tillbaka till Thomas Jefferson? Hotet mot demokratin sträcker sig långt tillbaka, men aldrig tidigare har olika regeringar arbetat medvetet och brett för att censurera media och att till varje pris stoppa visselblåsare. För att det ska bli fritt fram för korrupta politiker och globala företag att göra som de vill, måste sådana som Julian Assange utrotas, för människor av hans kaliber låter oss få reda på hur det faktiskt är. Han är därför lika mycket en politisk fånge som Nelson Mandela var i Sydafrika. Mandela sattes i fängelse för att stoppa den politiska rörelse han stod bakom; maktmissbruket återvänder alltid till samma maktspråk.

Det som nu sker är lika historiskt som den franska revolutionen, och det är minst lika avgörande för vår framtid. Det är en kamp som sker med å ena sidan politiker och globala företag som vill ta makten över oss, och å den andra sidan med sådana som de gula västarna i Frankrike, Nigel Farage för Brexit i Storbritannien och Italiens Mateo Salvinis arbete för att förena nationella krafter i Europa. Julian Assange är symbolen för stoppbocken på vägen mot ett totalt övervakat samhälle. Om han faller, blir det ett stort steg på vägen mot en global stat där den nya eliten bestämmer helt över oss. Där vi blir som nötkreatur, inte mycket mer än slavar som måste lyda herrarna. Assange med sitt sanningssägande är som de vita blodkropparna i blodet. Det tar bort sjukdomar så vi kan förstå att rösta bort korrupta politiker och se till att demokratin förblir frisk. Värdet av det han gjort kan därför inte överskattas. Utan sådana personer kommer demokratin fortsätta insjukna tills den helt vittrat bort och demokratin blir en illusion likt ”demokratin” i de gamla öststaterna.

Makteliten har blivit så stark, så självsäker, att de idag agerar öppet. Man bryr sig inte längre om att dölja när man bryter mot internationella lagar och i största allmänhet beter sig som maffiabossar. Tidigare försökte USA hemlighålla när man gjorde interventioner för regimskiften runt om i världen. Nu försöker man inte ens dölja det i Venezuela.

Mest infernaliskt är hur makten aktivt arbetar på att ändra våra referensramar. Den demokratiskt valde Maduro i Venezuela sägs inte vara legitim längre, och vi luras in i tankar om regimskifte. Den tidigare presidenten Jimmy Carter som numera leder The Carter Center har sagt att ”I själva verket, av de 92 val som vi har övervakat, skulle jag säga att valprocessen i Venezuela är den bästa i världen.” Hör vi sådant börjar vi tänka i andra banor. Man jobbar på att ta kontrollen över media och därifrån ändra ords betydelse och se till att bara ”rätt” saker sägs. Det är visserligen inget nytt. Ett exempel från 2003 är hur tv-värden Phil Donahue fick sparken från sin mycket populära talkshow på MSNBC som gick på bästa sändningstid. Problemet var inte Donahues publiksiffror, utan att han sa ”fel” saker om det krig USA ville starta i Irak.

Idag är censuren mer utbredd och sker även här och nu i Sverige. Den flerfaldigt prisbelönte journalisten Johannes Wahlström berättar i en intervju för RT hur han blev tillfrågad av flera redaktörer om han ville delta i intervjuer och diskussioner om Julian Assanges arrestering och det ville han göra. Sedan blev han uppringd en efter en av redaktörer som blivit tillsagda av personer högre upp i hierarkin att de blivit förbjudna att skriva om detta. Ytterligare ett exempel från samtid är hur Facebook och andra sociala media bedriver ett krig mot oliktänkande genom att ta bort dem från plattformar.

I romanen 1984 ändras våra referensramar genom att historien skrivs om och genom att ordens betydelse förskjuts så folket ska tänka ”rätt.” I vår tid introduceras nya ord som ”hen”. I det ögonblick vi accepterar ordet ”hen” så tänker vi inte längre i man och kvinna utan i något diffust både ock. Andra grundläggande ords betydelse ändras gradvis: Yttrandefrihet blir inte längre yttrandefrihet i min ungdoms inspirerande bemärkelse att ”Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det”. Nej, gillar någon inte en vedertagen sanning så kallas det för hets mot folkgrupp. Vår mun täpps till och vi manipuleras att tänka som makteliten vill att vi ska tänka genom att vi påtvingas nya referensramar. Även i den bemärkelsen lever vi redan i ett Orwellskt samhälle, där romanen 1984 slutat vara en roman och istället blivit en manual för hur överheten kan manipulera oss.

Makteliten förstår att sanningssägandet hindrar dem från att få total kontroll, och det är därför de nu gör allt för att spärra in Julian Assange. Därför måste vi alla prata om det som händer, för desto mindre som det pratas om det som sker, desto mindre får vi veta – och desto enklare kan makteliten ta över.

 

Stefan Sigfried

Om skribenten:

Stefan Sigfried är civilingenjör, teknisk fysik, och har bland annat jobbat som konsult i eget företag.

Stefan var tidigare medlem i Socialdemokraterna och var då med om att starta gräsrotskampanjen Att återta hjärtat i politiken.

Han har även skrivit många insändare och författat flera böcker, bland annat boken Att återta hjärtat i politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Wikileaksgrundaren frisläppt

Fallet Julian Assange

publicerad 25 juni 2024
– av Sofie Persson
Julian Assange har enligt uppgifter gått med på att erkänna sig skyldig till röjande av statshemligheter.

Assange har beviljats borgen och släpptes enligt uppgifter under måndagen fri från högsäkerhetsfängelset i Storbritannien. Detta ska ha skett efter en uppgörelse med USA, där Assange förväntas erkänna sig skyldig till röjande av statshemligheter.

Wikileaksgrundaren har suttit i i brittiskt fängelse sedan 2019 där USA har arbetat hårt för att få honom utlämnad till landet och därmed straffas för det hemligstämplade materialet han avslöjade för allmänheten under 2010.

Under måndagen blev 52-åringen befriad från högsäkerhetsfängelset, uppger Wikileaks på X. Han ska ha beviljats borgen av High Court i London där han sedan fått lämna landet för att återvända hem till Australien.

Efter mer än fem år i en cell på 2×3 meter, isolerad 23 timmar om dygnet, kommer han snart att återförenas med sin fru Stella Assange och deras barn, som bara har känt sin far bakom galler”, skriver man.

 

Enligt uppgifter ska Assange ha kommit till en uppgörelse med USA, där han har gått med på att erkänna sig skyldig till brotten han anklagas för. På onsdag ska han infinna sig i en amerikansk domstol på ön Saipan, som ligger i närheten av Australien. Där ska uppgörelsen godkännas av en domare. Assange ska därefter avtjäna ett fängelsestraff på 62 månader. Troligen kommer tiden i det brittiska fängelset att räknas med som avtjänat straff.

Oavsett vilka åsikter människor har om Julian Assange och hans aktiviteter har fallet dragit ut på tiden för länge, det finns inget att vinna på att han fortsätter att sitta fängslad och vi vill att han ska föras hem till Australien, säger Australiens premiärminister, enligt The Guardian, som också har bekräftat att Assange är på väg hem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Assanges överklagan prövas i juli

Fallet Julian Assange

publicerad 12 juni 2024
– av Sofie Persson
Aktivister kräver att Julian Assange friges.

Wikileaks-grundarens överklagan mot utlämning från Storbritannien till USA kommer att behandlas nästa månad. Prövningen kommer att hållas i High Court i London.

Det var under förra månaden som två brittiska domare beslutade att låta Assange överklaga beslutet att utlämnas till USA. Assanges advokat, Edward Fitzgerald, ifrågasatte om man kunde åberopa det första tillägget i den amerikanska konstitutionen, som omfattar yttrandefrihet och pressfrihet för Assange. Där James Lewis, som företrädde den amerikanska regeringen, sade till domstolen att Assanges agerande ”helt enkelt inte skyddas” av det första tillägget.

Första tillägget i amerikanska konstitutionen gäller inte för någon ”i samband med publicering av olagligt erhållen information om det nationella försvaret, där oskyldiga källor namnges och utsätts för en allvarlig och överhängande risk att skadas”, menar Lewis och domstolen valde därmed att inte låta Assange lämnas ut till USA.

Prövning av överklagan kommer att pågå 9–10 juli vid High Court i London, rapporterar Reuters.

Hade Assange förlorat förra månadens prövning skulle han troligen snabbt ha blivit utlämnad till USA, där han riskerar att dömas till 175 års fängelse för bland annat spioneri. Dödsstraff har även varit en möjlighet, men Vita huset hävdar dock att man inte kommer att begära att Wikileaks-grundaren avrättas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Assange får överklaga utlämning

Fallet Julian Assange

publicerad 21 maj 2024
– av Sofie Persson
Demonstration för frigvning av Assange i Melbourne under 2022.

Wikileaksgrundaren får återigen överklaga beslutet om utlämning till USA. Detta efter argument om att han kanske inte skulle kunna åberopa sin rätt till yttrandefrihet i en amerikansk domstol.

I somras lyckades USA efter åtskilliga försök få utlämning av Assange beviljad  genom högsta domstolen, där han står åtalad för bland annat spioneri. Tidigare i år lade Wikileaksgrundarens advokater in det troligen sista överklagandet mot domstolsbeslutet, eftersom han därmed sannolikt förbrukat sina rättsliga möjligheter i Storbritannien.

Under förra måndagen påbörjades förhandlingar vid London High Court om huruvida Assange kommer att beviljas ytterligare en överklagan mot att utlämnas till USA. Amerikanska makthavare har tidigare lovat att inte avrätta 52-åringen, men domstolen i London har bett USA om fler garantier. Assange medverkade inte på förhandlingarna då hans hälsotillstånd uppges vara dåligt.

Två domare beslöt under måndagen att 52-åringen får tillstånd att överklaga domen, rapporterar Reuters. Assanges advokater argumenterade för att han troligen inte skulle kunna förlita sig på USA:s yttrandefrihet enligt det första tillägget, och domaren gick på samma linje.

”Enorm påfrestning”

Stella Assange, som tidigare uppgett att hon ser mörkt på den sista överklagan, hoppas nu att USA ska titta närmare på fallet och sedan lägga ner det.

Vi vet inte hur länge det här kommer att pågå och det är en enorm påfrestning för honom, säger hon. Signalerna bör vara tydliga om att det är dags att lägga ner det.

Om domaren hade följt USA:s begärda linje är det sannolikt att Assange suttit på ett plan inom 24 timmar.

Nästa steg är att överklagandet ska behandlas, något som uppges kunna ta flera månader, därefter kommer överklagan att tas upp i Storbritanniens högsta domstol.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Wikileaks chefredaktör: ”Rättsfallet är riggat mot Julian”

Fallet Julian Assange

publicerad 17 maj 2024
– av Sofie Persson
WikiLeaks chefredaktör Kristinn Hrafnsson talar till pressen utanför High Court i London den 24 januari 2022.

Domstolen i London har bett att USA:s regering ger fler garantier inför behandlingen av Julian Assanges eventuella utlämning till USA. WikiLeaks chefredaktör menar dock att rättsprocessen är både ”korrupt” och ”riggad”.

Under måndagen kommer man att hålla förhandling i domstolen för att besluta huruvida Assange kommer att beviljas en ny överklagan mot att överlämnas till USA eller inte, ett sådant beslut skulle också kunna tas vid ett senare tillfälle under rättegångens period. Assange riskerar upp till 175 års fängelse om han blir utlämnad, men amerikanska makthavare har lovat att inte avrätta 52-åringen.

Kristinn Hrafnsson, WikiLeaks chefredaktör, menar dock att hela processen är ”riggad” mot Assange.

Det står naturligtvis helt klart att processen i domstolen i Storbritannien är korrupt. Rättsfallet är riggat mot Julian, säger han enligt NDTV.

Stella Assange pessimistisk

86 australiska parlamentariker röstade tidigare under året ja till en motion där man uppmanade USA och Storbritannien att låta Assange få komma hem till Australien. Landets premiärminister Anthony Albanese hoppades då att åtalet skulle kunna ”lösas i samförstånd”, men länderna har inte svarat på Australiens motion.

Stella Assange sade under onsdagen att hon hoppas att hennes man närvarar vid förhandlingarna, men att hon inte tror att domarna kommer att döma till hans fördel.

Jag förväntar mig inte ett rationellt utfall från domstolarna, det är jag rädd för att säga, säger hon.

Julian Assange är en australisk journalist och grundare av Wikileaks. 2010 släppte han en rad hemligstämplade dokument som bland annat avslöjade krigsförbrytelser mot civila som begåtts av USA i samband med invasionen och ockupationen av Irak.

Efter obekräftade anklagelser om sexuella övergrepp efterlystes Assange av Sverige, under samma år 2010 då han begärdes utlämnad, varefter han sannolikt skulle riskera att utlämnas till USA där han riskerar dödsstraff eller livstids fängelse. Assange lyckades undkomma utlämningen genom att få asyl på Ecuadors ambassad i London, där han stannade i hela sju år tills hans asyl upphävdes 2019. Journalisten greps därefter av brittiska myndigheter och i juni 2022 beordrade Storbritanniens regering att han skulle utlämnas till USA. Sedan dess har han suttit i brittiskt fängelse under pågående överklagan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.