MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 23 augusti 2025

lördag 23 augusti 2025

NyD Debatt

”Solidaritetsargumentet för massvaccineringen var falskt – så vem ska nu ställas till svars?”

Från självaste Pfizer har vi nu fått det svart på vitt: man visste att vaccinerna inte skyddade mot smittspridning när de lanserades. Miljoner människor lät dock vaccinera sig främst på grund av det skyhöga sociala tryck man utsattes för genom solidaritetsargumentet och har därmed riskerat fruktansvärda biverkningar - men nu hävdar plötsligt de ansvariga att detta absoluta argument aldrig egentligen var centralt. Det skriver journalisten Per Shapiro.

publicerad 20 oktober 2022
Journalisten Per Shapiro. T.h. Pfizers vd Albert Bourla.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det var egentligen bara en bekräftelse på vad vi redan visste. Men det var ändå ett historiskt ögonblick när den holländske EU-parlamentarikern Rob Roos ställde en ja/nej-fråga till Pfizers representant Janine Small.

Hade ni testat om vaccinet mot covid-19 skyddade mot smittspridning innan det lanserades?

Svaret blev ”Nej”, åtföljt av ett malplacerat skratt och en ordsallad: ”We had to really move with the speed of science to understand what is taking place in the market…

Låt det sjunka in. Pfizer har alltså hela tiden vetat att dessa injektioner inte har större påvisad effekt på smittspridning än vad päronglass har.

Som sagt, det var ju egentligen inget nytt. Peter Doshi, en av redaktörerna för British Medical Journal påpekade redan för två år sedan att vaccintillverkarnas kliniska prövningar inte var utformade för att besvara de relevantaste frågorna.

Men beskedet i EU-parlamentet satte ändå igång en mäktig flodvåg, som borde kunna svepa med sig några av de som har spridit och underblåst den här lögnen. Vi pratar statschefer och toppbyråkrater, epidemiologer och experter, chefredaktörer och kändisar. Och många fler.

När Folkhälsomyndighetens dåvarande generaldirektör Johan Carlsson på en välbesökt presskonferens i juni 2021 förkunnade att man nu rekommenderar ungdomar från 16 år att ta Pfizers vaccin sa han att det fanns tre huvudsakliga skäl till detta:

Det första och viktigaste: Vaccin skyddar individen mot sjukdom…

Det andra skälet är att vaccination minskar risken för smittspridning bland ungdomar…

Det tredje skälet är att smittspridningen till andra åldersgrupper också minskar något när vi sänker åldersgränsen för vaccinationserbjudandet.

Var Carlsson själv vilseförd av vaccintillverkaren? Eller vilseförde han medvetet det församlade pressuppbådet och svenska folket?

När ett officiellt narrativ börjar krackelera kan det få oanade följder. Om en offentlig lögn avslöjas och människor tvingas inse att de blivit grundlurade kan det nämligen dyka upp en följdfråga:

Om man kan ljuga om någonting så här stort, vad har man då mer ljugit om?

För att förhindra en sådan dominoeffekt försöker man nu skademinimera, som exempelvis Reuters ”fact-checker” gjorde med följande tweet:

Nu påstås det att Pfizer ”erkänt” att bolaget inte testat huruvida deras vaccin mot covid-19 minskar smittspridning innan det distribuerades – något de varken var skyldiga att göra eller hävdat att de gjort”.

Det har man visst gjort, om än lite inlindat ibland. I januari 2021, kort efter lanseringen, skriver Pfizer på Twitter att deras vaccin ”har blivit nödgodkänt för att hindra individer från 16 år från att få covid-19”.

I maj i år deltog Pfizers VD Albert Bourla i en livesänd diskussion vid World Economic Forum. På frågan varför man bör vaccinera sig även om det nu finns en behandling för covid-19 svarade Bourla: – Det primära är att inte få sjukdomen till att börja med, och därför ska man vaccinera sig. På så sätt skyddar man även de man älskar.

CJ Hopkins skriver i Off-Guardian att ”fact-checkers” borde kallas ”gaslighters”, eftersom det de egentligen sysslar med är psykologiska manipulationer. Gaslighting går ut på att man systematiskt matar sina offer med falsk information och får dem att ifrågasätta sådant de vet är sant. Till slut börjar de tvivla på sina egna upplevelser, sina minnen och rentav på sitt eget förnuft. En form av crazy-making med andra ord.

Massorna”, skriver Hopkins ”från att ha tvingat sig själva att tro på det som de förväntades tro på under ”chockterapifasen” måste nu fås att tro att de aldrig trodde på det som de var tvungna att tro på – och i stället fås att tro på det de förväntas tro på idag.”

Den typ av historierevisionism som Reuters ”fact-checker” ägnar sig åt har vi sett en hel del av sedan debaclet i EU-parlamentet. Plötsligt låtsas delar av mainstreammedia att man aldrig hört talas om något utlovat skydd mot smittspridning.

Jag ringer upp Sveriges Radio och blir kopplad till nyhetsdesken på Ekot. Jag undrar hur länge de har känt till det som kom fram när Pfizers representant ställdes till svars. Men kvinnan jag får prata med avfärdar min fråga med att inga myndigheter har påstått att vaccinet skulle skydda mot smittspridning, att de enbart hävdat att det skyddar mot allvarlig sjukdom och död.

Jag invänder att Folkhälsomyndighetens mantra ”det skyddar mot allvarlig sjukdom och död” är något man växlade över till i slutet av 2021. Innan dess ingick det i mantrat att vaccinet skyddade mot smittspridning. Det är lätt att kontrollera via äldre versioner av myndighetens hemsida, exempelvis från hösten 2021, då man skriver:

Vaccination skyddar effektivt mot att bli svårt sjuk eller dö i covid-19. Det skyddar även mot att bli smittad och att smitta andra.

Men kvinnan på Ekots nyhetsdesk envisas med att myndigheterna aldrig har påstått att vaccinet skulle skydda mot smittspridning. Samtalet inger en surrealistisk känsla. Jag påminner om den där välbesökta presskonferensen där Folkhälsomyndighetens dåvarande generaldirektör ordagrant påstår just detta, men får luren slängd i örat. – Jag har minsann följt den här frågan under hela pandemin så jag vet vad jag pratar om!

Jag är inte säker på att kvinnan på Ekots nyhetsdesk medvetet ljög. Det kan också vara fråga om en kraftfull förnekelsemekanism, som slår till när verkligheten blir för jobbig för att ta in. Mark Twain sa att det är lättare att lura folk än att få folk att inse att de blivit lurade. Författaren Upton Sinclair gjorde tillägget att det är svårt att få någon att förstå något när personens lön hänger på att inte förstå.

För alla som är villiga att plocka bort sina skygglappar torde dock beskedet från Pfizer föranleda en period av tillnyktring.

Jag undrar vad de säger idag, alla rektorer och lärare som hetsat sina elever att ta injektionerna?

Vad blir reaktionen från arbetsgivare som avskedat ovaccinerade eller nekat dem anställning?

Vad tänker alla artister och kändisar som i påkostade kampanjer uppmanat oss att ”kavla upp” och ”ta en för laget”, så att vi ska kunna krama varandra igen?

Vad blir ursäkten från alla ledarskribenter och krönikörer från höger till vänster, som tävlade i vem som kraftfullast kunde fördöma de ovaccinerade?

Vad säger exempelvis Peter Kadhammar idag? I en krönika i Aftonbladet förra hösten pläderade han för att de ovaccinerade skulle få betala sin egen vård, eftersom ”de saboterar samhällets försök att hejda en livsfarlig pandemi”.

Alla ni välbetalda mobbare, vad är er kommentar till att det inte ens var testat huruvida vaccinet förhindrade smittspridning?

Sedan har vi alla förstörda vänskaper och uppsagda bekantskaper som blev följden av de stämningar som vaccinpassen och den hätska medierapporteringen piskade upp.

I sitt reportage Livet i vaccinpassens skugga intervjuar Diana Blom några av de som blev trakasserade och utfrysta på sina arbetsplatser. Vi får även möta studenter som gått miste om sin praktikplats och en trogen kyrkobesökare som blev nekad att komma in på julottan.

Förutom meningslösa tragedier har vi även fått bevittna absurd fars, som när tennisens ovaccinerade världsetta Novak Djokovic inte fick försvara sin titel i Australian Open med motiveringen att han var en smittorisk.

Även om det finns åtskilligt som är komiskt fastnar dock skrattet i halsen när man tänker på att det antagligen finns hundratals miljoner människor runt om i världen som har tagit de här sprutorna på grund av att de känt sig tvingade. Hur många av dem har sedan drabbats av svåra biverkningar? Hur många har dött eller fått men för livet?

Enbart i Sverige har det rapporterats in misstänkta biverkningar för 104 000 personer, och då vet vi från vetenskapliga studier att anmälningsfrekvensen bara ligger på 1-2 procent.

I mina intervjuer med läkaren Sven Román berättade han att det är mycket vanligt att män 13-18 år får hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation efter dos 2 av mRNA-vaccinen, att man ser en ökad förekomst av menstruationsrubbningar, att det är möjligt att fertiliteten påverkas då födslotalen per fertil kvinna i Sverige minskat markant sedan man började vaccinera samt att många patologer världen över rapporterar om ökad förekomst av snabbt växande cancer hos relativt unga personer.

I takt med att alltfler grava missförhållanden blir kända tror jag att vi kommer att få se mer och mer historierevisionism av den typ som vi redan är bekanta med från andra känsliga områden.

2017 sände SVT en påkostad och hyllad amerikansk dokumentärserie ”The Vietnam War”, av Ken Burns och Lynn Novick. Redan titeln är bedräglig såväl moraliskt som geografiskt. ”Vietnamkriget” borde enligt aktivisten Noam Chomsky kallas The Crucifixion of South East Asia, för att fånga den monstruösa förstörelse som blev följden av att historiens mäktigaste militärindustriella imperium i över ett decennium riktade sin fulla kraft mot ett fattigt bondesamhälle och även grannländerna Laos och Kambodja.

Dokumentären innehåller förvisso starka ögonvittnesskildringar och är av den anledningen sevärd men den beskriver genomgående detta brott mot mänskligheten med eufemismer som “tragic mistake,” “best of intentions,” och “good faith”. Washington hade alltså haft de bästa intentioner men tyvärr hade det begåtts en del misstag. Shit happens.

Ungefär så tror jag även att historierevisionisterna kommer att framställa den kriminalitet – de medvetna lögner och den grundlösa diskriminering – som har lett till att miljontals människor som aldrig annars skulle ha tagit dessa injektioner nu lider av svåra hälsoproblem.

Att framställa staters och myndigheters brott som olycksfall i arbetet är tacksamt eftersom det rimmar med hur de flesta människor önskar att världen ska vara beskaffad. Vi vill inte gärna tro att ledande institutioner medvetet begår psykopatiska handlingar. Det är en obehaglig tanke att våra beslutsfattare skulle ha infört vaccinpass fast de kände till att injektionerna inte skyddade mot smittspridning.

Tendensen till önsketänkande som ibland övergår i förnekelse påminner om dynamiken i en familj där det förekommit övergrepp. Reaktionen mot det syskon som träder fram kan ofta vara ilska och anklagelser om att ljuga. De övriga syskonen vill bevara bilden av sin pappa som familjens trygghet och beskyddare.

Psykopater kan dessutom vara skickliga på att framstå som engagerade och ansvarsfulla individer. Pfizers VD Albert Bourla får mig att tänka på The Mask of Sanity, den första boken som ordentligt beskriver fenomenet psykopati (utgiven 1941). Som titeln indikerar lär sig psykopater spela att de är normala människor – annars skulle de inte göra några framgångsrika karriärer. Men eftersom det bara är en teater, kommer de ibland råka försäga sig, så att masken plötsligt faller av.

Ett sådant ögonblick inträffade vid den ovannämnda diskussionen på World Economic Forum där Pfizers VD deltog.

Bourla beklagar sig över att det finns ”en väldigt fanatisk grupp anti-vaxers” som vill dra Pfizer inför domstol. Sedan börjar han plötsligt raljera:

De påstår att det är vaccinets fel att inte solen går upp…

”The mask of sanity” faller av för ett ögonblick.

Jag undrar vad Cindy Darell, handbollstjejen från Göteborg som jag intervjuade nyligen, tänker om Bourlas empatistörda skämt? Hon var kärnfrisk före sprutorna. Sedan dess har hon knappt kunnat spela på ett helt år. Hon har fått andningssvårigheter, tryck över bröstet och stickningar i vänster sida. Hennes kompis som även tog en tredje dos (Cindy stannade på två) drabbades av akuta hjärtbesvär.

Jag känner en kvinna vars 18-årige son tog sprutorna för att kunna studera utomlands. Han dog i sömnen kort efteråt. Mamman befinner sig fortfarande i chock, men på sikt skulle hon nog vilja stämma Pfizer om det vore möjligt. Vad tänker hon om att bli avfärdad som vidskeplig stolle?

Efter Pfizers tillkännagivande i EU-parlamentet förra veckan hörde jag av mig till en Facebookvän som när det begav sig uttryckte sitt fulla stöd för vaccinpassen. Jag tänkte att han borde få sig en ordentlig tankeställare när han nu fick veta att hela den påstådda grundvalen för vaccinpassen – att de var till för att skydda de vaccinerade från de ovaccinerade – var ett falsarium.

Men han tyckte ämnet var överspelat.

Jag har gått vidare, bryr mig inte längre om vare sig covid, vaccin eller vaccinpass. Ha en bra kväll!

En annan uttalad vaccinpassförespråkare jag kontaktade tyckte inte heller att beskedet från Pfizer var något att bli upprörd över.

Det begicks säkert en massa felbeslut under pandemin men nu lever folk på som vanligt. Det är kanske dags att gå vidare?

Jag kommer återigen att tänka på den där amerikanska Vietnamdokumentären. Den sista delen handlar om krigsslutet. President Jimmy Carter ansåg inte att USA var skyldiga vare sig ersättning eller ursäkter eftersom ”förstörelsen varit ömsesidig”.

Man kunde förstås invända att USA hade förlorat 68 000 soldater medan de dödat omkring 5 miljoner människor, att de vietnamesiska trupperna inte hade invaderat USA, inte sprayat miljontals ton Agent Orange på odlingsfälten i Kalifornien och Ohio, inte dränkt nakna amerikanska barn i napalm etcetera.

Men dokumentärens avslutande budskap är att ”kriget” varit förödande för bägge sidor och att det var dags att vända blad och gå vidare. Beatleslåten Let It Be spelas medan producenternas och de medverkandes namn rullar förbi.

Tänk om Förintelsen skildrats på liknande sätt. Ingen Nürnbergrättegång, inga specialinrättade myndigheter, inga om-detta-må-ni berätta-kampanjer, inga guidade turer till Auschwitz, ingen minnesdag den 27 januari. Bara en stilla uppmaning att lägga tragedin bakom sig och vandra vidare. Let It Be. Let It Be.

En till som nog gärna vill att vi vänder blad och vandrar vidare är Magdalena Andersson. För drygt ett år sedan uppmanade hon svenska folket att ta en ”krampaus” från de ovaccinerade. Därmed sanktionerade hon mobbningen från högsta ort.

Hon är i gott sällskap. Israels premiärminister Naftali Bennett jämförde de ovaccinerade med terrorister som går runt med maskingevär på gatorna och skjuter (smitta) på oskyldiga. Kanadas premiärminister Justin Trudeau kallade de ovaccinerade för rasister.

Man undrar ju ifall dessa pennalistiska statschefer vid tidpunkten kände till att vaccinet inte ens var testat ur smittskyddssynpunkt? I så fall borde de väl hållas ansvariga? Och om de själva var vilseförda borde väl de som vilsefört dem hållas ansvariga?

Let It Be. Nu förväntas vi gå vidare och prata om annat i stället. Putin levererar stoff till nya skrämselrubriker och sanningsministeriet är som sagt redan i full gång med att skriva om historien i sina gaslighting-tweetar.

Som George Orwell konstaterade i romanen 1984: De som kontrollerar det förflutna kontrollerar framtiden. Den som kontrollerar nutiden kontrollerar det förflutna.

 

Per Shapiro

 


PS.

Kort före publicering får jag ett mejlsvar från Folkhälsomyndigheten som bekräftar att man vid tidpunkten för den där presskonferensen i juni 2021 kände till att Pfizer inte hade studerat ifall vaccinet skyddade mot smittspridning.

Folkhälsomyndighetens hävdar dock att minskad smittspridning inte var motivet till beslutet utan att ”det grundade sig på bedömningen att nyttan med vaccination övervägde för barnens del i det läge av pandemin som rådde när beslutet fattades”. Alltså inte de tre skäl som dåvarande generaldirektör angav på presskonferensen och som jag citerar i den här artikeln.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Högplatån visar ett nytt ansikte – Xizang skriver ny poesi i snön”

Det moderna Kina

En mångfacetterad bild av Xizangs ekonomiska och sociala utveckling tar form, skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad Igår 17:42

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I år firar den autonoma regionen Xizang 60 år. Sex decennier har fört med sig både skörd och förnyelse. Regionen har nått stora framsteg inom ekonomi och samhällsutveckling, och denna snötäckta högplatå har också genomgått en djupgående omvandling. Under ledning av Xi Jinpings tänkande om socialism med kinesiska särdrag för en ny era har Xizang trätt in i en tid av sin största utveckling och förändring, där folket får mest nytta och regionen visar ny vitalitet.

Ett Xizang med fokus på folkets välfärd, gemenskap och harmoni

Xizang prioriterar folkets välfärd och människans fulla utveckling. Alla etniska grupper som lever i Xizang deltar som aktiva medborgare i landets och regionens angelägenheter och utövar de självstyresrättigheter som konstitution och lag garanterar. Därmed har de gått från förtryck till att själva forma sitt öde och tillsammans ta del av utvecklingens frukter på denna högplatå.

Genom förmånliga policyer har staten stimulerat alla etniska grupper i Xizang att bygga ett bättre hem med evenemang, initiativ och kreativitet, vilket lett till regionens breda utveckling och historiska framsteg.

Xizang är ett område där flera etniska grupper lever sida vid sida. Regionen värnar systemet för regionalt självstyre och stärker känslan om den kinesiska nationella gemenskapen. Här hjälper människor varandra och lever som en familj. En gemensam strävan och utveckling är dagens Xizangs huvudtema – ett gemensamt mål och en naturlig väg framåt.

Ett Xizang med ekonomiskt välstånd och förbättrad levnadsstandard

Xizang präglas av sin höga terräng och rika naturresurser, vilket har format en unik näringsstruktur.

Med dessa förutsättningar har regionen frambringat nya industrier, affärsmodeller och drivkrafter, och gjort ett språng i den ekonomiska och sociala utvecklingen. Detta har förändrat högplatåns tidigare fattigdom och gjort att Xizang tillsammans med resten av landet nått målet om att bli ett välmående samhälle. Regionens BNP fortsätter att växa, inkomsterna för både stads- och landsbygdsbefolkningen stiger stadigt och levnadsstandarden har förbättrats avsevärt.

Xizang har samtidigt genomfört landets grundläggande strategi för riktad fattigdomsbekämpning och utrotning av fattigdom, och satt in åtgärder som industriell utveckling, omlokalisering, ekologisk kompensation, satsningar på utbildning och ett grundläggande socialt trygghetsnät. På så sätt har 744 000 människor lyfts ur fattigdom, och alla tidigare fattiga städer har avklassificerats – vilket markerar slutet på absolut fattigdom i regionen. Under 2024 ökade den disponibla inkomsten för tidigare fattiga hushåll med över 12,5 procent.

Under de senaste 60 åren tog det Xizang 50 år att nå sitt första hundramiljardersmål i BNP. Det andra nåddes på bara 6 år, och nu är regionen på väg mot det tredje. Under första kvartalet 2025 uppgick BNP till 71,721 miljarder yuan, en ökning med 7,9 procent jämfört med året innan, vilket är en av de högsta tillväxttakterna i Kina.

Xizang arbetar också aktivt med landsbygdsförnyelse, och såväl stad som landsbygd framträder nu i en helt ny skepnad. Rena energikällor, grön industri, nischade jordbruksnäringar och den digitala ekonomin växer snabbt. Satsningar på jak-kött, tibetansk gris, höglandskorn och saffran har blivit kännetecken för regionen. Turism som förenar natur och kultur har blivit en viktig inkomstkälla. Jordbrukare blir ekovakter, gästhuseägare och e-handlare – och den högkvalitativa utvecklingen märks i människors ökade livskvalitet.

Ett Xizang drivet av kunskap och präglat av civilisatoriskt framsteg

Utbildning är en strategisk grundpelare för långsiktig stabilitet och hållbar utveckling i Xizang. Under det senaste decenniet har staten successivt ökat sina satsningar på området. Fram till 2024 fanns det 3 618 skolor på olika nivåer med 970 000 studenter, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av regionens befolkning. Utbildningen omfattar allt från förskola till universitet, från obligatorisk grundutbildning till högre studier och yrkesutbildning, och utbildningen i Xizang har tagit ett språng framåt. Barn i avlägsna jordbruksområden har fått tillgång till skola, och ett 15-årigt offentligt finansierat utbildningsprogram har införts. Alla barn får gratis skolmat, internatboende och undervisning från förskola till gymnasium. Andelen ungdomar som påbörjar högre utbildning ligger på 59,5 procent – klart över rikssnittet.

Samtidigt som jämlikhet av utbildning främjas prioriterar staten också att bevara Xizangs minoritetsspråk och kultur. Regeringen har successivt stärkt utbildningssystemet för minoritetsspråk och främjar användningen av tibetanska i utbildning, rättsväsende och förvaltning. Ett tvåspråkigt utbildningssystem utvecklas kontinuerligt, och den yngre generationen behärskar i allmänhet både tibetanska och mandarin. Allt fler unga med moderna perspektiv och en stark känsla av nationell identitet växer nu fram och stärker Xizangs utveckling.

Ett Xizang med levande natur och ren miljö

Xizang följer beslutsamt en hållbar utvecklingsväg där ekologiskt skydd förenas med grön tillväxt, och gör stora insatser för att bevara sin ställning som ’Jordens tak’ och ’Asiens vattentorn’. Sedan den ekologiska skyddslinjen fastställdes har mer än hälften av regionens yta klassats som skyddsområde. Dessa områden utgör idag en långsiktig garanti för Kinas biologiska mångfald och en viktig skyddsbarriär mot olika naturkatastrofer. Hittills har Xizang inrättat 47 naturreservat på olika nivåer. Regionens antal statliga naturreservat är bland de högsta i landet. Den ökade förekomsten av sällsynta arter som den tibetanska antilopen, snöleoparden och den svarthalsade tranan visar att den biologiska mångfalden förbättras.

Xizang är den snötäckta högplatån med klar luft, ljus måne samt blå sjöar och himmel. I staden Lhasa klassades luften som ren under mer än 98 procent av fjolårets dagar, och vattnet i Yarlung Tsangpo-floden håller hög kvalitet. Skogstäckningen ligger på 12,3 procent. Systemet med lokala naturvakter omfattar stora delar av regionen och bidrar både till miljöskydd och till att skapa nya jobb, vilket innebär verkligen framsteg inom ekologi, ekonomi och samhälle.

Ett gästvänlig Xizang som öppnar mot världen

Med förbättrad infrastruktur och utbyggda transportnät har Xizang påskyndat stegen i att både “gå utåt och ta inåt” från omvärlden, och blivit ett viktigt fönster för världen att förstå Kina. Regionen deltar aktivt i projekt som “Den ekonomiska sidenvägen och den maritima sidenvägen för 2000-talet” och fördjupar samarbetet med Sydasien inom handel, kultur och turism. Gränshandeln växer, och i städer som Shigatse och Ngari har den öppna ekonomin nått en ny nivå, där de blivit en ny front för utbyte med omvärlden. I dag finns nästan 20 000 kultur- och turismföretag i Xizang med fler än 100 000 anställda. Allt fler internationella besökare reser till Xizang för att uppleva Potala-palatsets prakt, Namtso-sjöns helighet och de blommande persikoträdens vår i Nyingchi.

Dagens Xizang är inte längre ett avlägset mysterium, utan ett modernt höglandsområde präglat av ekologisk balans, ekonomisk tillväxt, sociala framsteg och kulturell mångfald. Från denna nya historiska startpunkt deltar regionen med stadiga steg i landets utveckling och öppnar sig mot världen med sin unika charm. Framöver ska Xizang, med fokus på stabilitet, tillväxt, ekologi och gränsskydd, fortsätta satsa på högkvalitativ utveckling och öppet samarbete – för att bygga ett nytt modernt socialistiskt Xizang som är enat, välmående, civiliserat, harmoniskt och vackert, samt skapa en ännu bättre framtid.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Xizang vittnar om en djupgående historia kring mänsklig utveckling”

Den multipolära världen

Historien om Tibet är en saga om stora förhoppningar och utveckling som samtidigt varit ett geopolitiskt slagfält. Det skriver Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden.

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

The mountains deep and high,

Preserve a spirit still alive.

I step on tracks that hold the timeless story

Of people soaked in trials and tribulations.

Yet, high above the mountain tops, the sun shines down

Upon the stage of history.

There is Princess Wen Cheng, appearing in the Opera House—

What joy it brings to ancient eyes

To witness such beauty glowing.

I praise all those who, through such sacred sites, have brought

Now impressed forever, upon my visions caught.

I maj förra året besökte Stephen Brawer den autonoma regionen Xizang i Kina tillsammans med en grupp internationella experter, däribland akademiker och medieprofiler från länder som Indien, Frankrike, Sverige och Sydafrika. Foto: Stephen Brawer

Ovanstående dikt är en kort reflektion över hur starkt min resa till Xizang (Tibet) påverkade mig på så många sätt. Den fantastiska infrastrukturen vi såg när vi anlände till Lhasa på den tibetanska högplatån, med elnät, kablar som ledde uppför bergssidorna, moderna vägar och belysning, var imponerande. Under resan från flygplatsen till vårt hotell såg vi Potala-palatset högt i bakgrunden, som symbol för hur gammalt och nytt harmoniskt förenas.

Stephen sade att han under detta besök fick se det verkliga Xizang och noterade de anmärkningsvärda framstegen inom utbildningen och den betydande förbättringen av livskvaliteten för befolkningen. Foto: Stephen Brawer

Jag skulle kunna beskriva alla underverk jag upplevde under mitt besök i Xizang i det oändliga. Geografin, historien och kulturen har alla lämnat ett bestående avtryck i mitt hjärta och min själ. Men berättelsen är långt ifrån slut. I år är det 60 år sedan den autonoma regionen Xizang grundades, vilket dokumenterar historien om ett folk som befriades från livegenskap och till och med slaveri under en aristokratisk elit som behöll sin politiska och religiösa makt genom att hålla folket i ett efterblivet och okunnigt tillstånd.

Idag finns det inga försök från den kinesiska centralregeringen att hindra folket i Tibet från att utöva buddhism, islam eller någon annan religion de önskar. Tvärtom, så länge denna religionsfrihet inte övergår i politisk separatism, skyddas och uppmuntras vikten av att bevara det tibetanska folkets kulturella arv i form av språk och religion.

Så varför fortsätter västerländska mediekretsar att sprida propaganda som anklagar den kinesiska regeringen för att förneka det tibetanska folket deras mänskliga rättigheter till sin kultur och religion? Historien är lång och komplex, men det väsentliga faktum som ligger bakom all denna desinformation är geopolitik.

Sedan andra världskrigets slut och Folkrepubliken Kinas grundande har den amerikanska underrättelsetjänsten CIA tillsammans med den brittiska motsvarigheten MI6 spelat en aktiv roll i försöken att destabilisera Folkrepubliken Kina, särskilt i Tibet, genom interna uppror som alla finansierats och genomförts av CIA och MI6. Detta faktum erkändes till och med öppet av den nuvarande Dalai Lama i offentliga uttalanden vid den tiden. Men denna dystra historia började inte där.

Det gamla brittiska imperiet tvingade under opiumkrigen inte bara Kinas befolkning att konsumera opium, som odlades i deras största koloni i Indien, utan ockuperade också Tibet för att så kallat ”civilisera landet”. Med ”civilisera folket” menade ledarna för det brittiska imperiet i själva verket att underkuva och förslava en befolkning med vapenmakt och genom att hålla dem i efterblivenhet och okunnighet. Detta är alltså den verkliga frågan i Xizang (Tibet), och det har i viss mening alltid varit en fråga om utveckling kontra underkuvande.

Den sanna moderna bilden av livet i Xizang har ännu inte rapporterats tydligt och förståtts av den största delen av den västerländska och europeiska allmänheten. Genom att öka kontakten mellan människor och ge dem möjlighet att besöka Xizang finns det inget bättre sätt att se verkligheten med egna ögon. Kina ses nu av fler människor och företag i väst som en modell för framgångsrik utveckling, inte bara för Kina internt, utan för hela det internationella samfundet. Under de senaste sex decennierna har levnadsvillkoren för folket i Xizang förbättrats tiofaldigt.

Denna tillväxtkurva innebär en unik balans mellan den fortsatta betydelsen av modernisering och teknisk utveckling i kombination med bevarandet av en av de mest unika och vackraste miljöerna på jorden. Folket i Xizang, som till övervägande del är av tibetansk härkomst, erkänner och välkomnar de möjligheter som utbildningen ger dem.

En flygbild över Lhasa på natten. Foto: VCG

Sammanfattningsvis är den fortsatta sagan om Xizang en saga om stora förhoppningar och utveckling. Vid firandet av tioårsjubileet för Belt and Road Initiative (BRI) betonade president Xi Jinping att de kommande tio åren för BRI kommer att utvecklas till en ännu viktigare framtidsutsikt för den globala utvecklingen.

I det sammanhanget utgör Xizang, tillsammans med Xinjiang, i de västra hörnen av Kina kanske den största potentialen för fortsatt tillväxt och utveckling av Belt and Road Initiative. Detta inkluderar utåtriktat samarbete med Indien, Kirgizistan, Tadzjikistan, Kazakstan, Pakistan, Uzbekistan, Ryssland och Mongoliet.

Slutligen finns det Yarlung-Zhangbo-vattenkraftprojektet. Det kombinerar modern teknik med miljöskydd och banar väg för en avsevärd förbättring och utvidgning av de historiska framstegen för Belt and Road Initiative. Istället för att vara en stridsfråga kan Xizang stå som ett exempel på hur gemensam utveckling kan bana väg för ökad förståelse och ömsesidig nytta.

 

Stephen Brawer

Ordförande för BRIX Sweden – Belt and Road-Institutet i Sverige

BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige, är en ideell förening som bildades av arrangörerna, talarna och deltagarna i ett seminarium i Stockholm den 30 maj 2018 om Belt and Road-Initiativet (BRI) och dess ekonomiska och strategiska betydelse för Europa och Sverige. Seminariet arrangerades gemensamt av Schillerinstitutet och China-Sweden Business Council.

BRIX medlemmar inkluderar entreprenörer, ekonomer och strategiska experter med ett brett spektrum av expertis inom svenska och kinesiska ekonomiska frågor. Deras gemensamma slutsats är att BRI inte bara är av betydelse för en god ekonomisk och politisk relation mellan Kina och Sverige, utan i grunden gynnsamt för ekonomisk utveckling och fred mellan alla länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Svensk kollektivtrafik monteras ner av privatiseringar”

Kollektivtrafiken bör drivas i medborgarnas intresse, inte marknadens, skriver bussföraren Peter Sellen.

publicerad 14 juni 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den svenska modellen har historiskt kännetecknats av ett offentligt ansvar för grundläggande samhällsfunktioner, där välfärdstjänster och infrastruktur har finansierats gemensamt och drivits i offentlig regi. Syftet har varit att säkerställa jämlik tillgång, hög kvalitet och demokratisk kontroll över verksamheter av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Under de senaste decennierna har denna modell successivt förändrats genom en långtgående marknadsanpassning, privatiseringar och konkurrensutsättning. Kollektivtrafiken utgör ett tydligt exempel på denna utveckling. Sedan 1990-talet har driften av kollektivtrafiken i Sverige i stor utsträckning organiserats genom upphandlingar, där privata aktörer konkurrerar om trafikavtal. Denna förändring har inneburit att samhällsviktiga funktioner underställts marknadslogik, där lägsta pris och vinstmarginaler ofta tillåts väga tyngre än långsiktiga samhällsintressen. Resultatet har blivit en fragmentiserad trafikverksamhet, där den offentliga huvudmannens direkta inflytande över genomförandet av kollektivtrafiken försvagats.

Forskning om marknadsstyrning i offentlig sektor har visat att detta skapar problem för såväl kvalitet, kontinuitet som personalförhållanden. Arbetsmiljön för förare och personal har försämrats till följd av korta anställningar, splittrade arbetsgivare och återkommande anbudsprocesser. Bussförarbristen har under senare år förvärrats och blivit ett strukturellt problem, där många förare lämnar yrket på grund av hög arbetsbelastning, osäkra scheman och bristande arbetsvillkor. Detta påverkar i sin tur trafikutbudet negativt, särskilt i glesbygd och mindre lönsamma områden samt säkerheten. Den negativa spiralen hotar både tillgänglighet och samhällsekonomisk effektivitet.

Samtidigt är det viktigt att klargöra att dagens lagstiftning ger regioner och kommuner möjlighet att driva kollektivtrafik i egen regi, under förutsättning att politisk majoritet och organisatoriska förutsättningar finns. Det är således inte juridiska hinder som omöjliggör egenregidrift, utan i hög grad politiska beslut och ideologiska ställningstaganden. Ansvaret för kollektivtrafikens organisering och de konsekvenser som följer av valda modeller vilar ytterst på de folkvalda. Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen åligger det allmänna att verka för att ”trygga den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd”. Det innebär att situationen med försämrad trafik, skenande förarbrist och undermålig arbetsmiljö för kollektivtrafikens personal är en direkt politisk fråga och ett ansvar för regionernas beslutsfattare.

Det har inget med politiskt mod att göra. Det är politikernas direkta ansvar. Mot denna bakgrund bör kollektivtrafikens organisering och styrning aktualiseras som en central del i diskussionen om välfärdens framtida utformning. Ett konkret politiskt krav bör vara att regioner aktivt utreder och återinför egenregidrift där så är möjligt och lämpligt, i syfte att stärka den demokratiska kontrollen, förbättra arbetsvillkoren och säkerställa ett robust och jämlikt kollektivtrafiksystem i enlighet med regeringsformens krav på det allmännas ansvar för medborgarnas välfärd.

Ett sådant initiativ skulle utgöra ett nödvändigt steg för att åter stärka den svenska modellen och säkerställa att kollektivtrafiken drivs i medborgarnas, snarare än marknadens, intresse.

 

Peter Sellen, Bussförare Stockholm

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Bygg vidare på andan från upprättandet av de kinesiska diplomatiska relationerna – för en bättre framtid”

Sedan Kina och Sverige upprättade diplomatiska förbindelser för 75 år sedan har samarbetet länderna emellan utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 29 maj 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 9 maj uppmärksammas årsdagen av upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Kina och Sverige. Sverige var ett av de första europeiska länderna att erkänna Folkrepubliken Kina. Under de 75 år som har gått sedan dess har relationen mellan våra länder överlag varit stabil, med ett ständigt växande samarbete inom många områden. Tillsammans har vi skrivit ett betydelsefullt kapitel av ömsesidigt utbyte och gemensam utveckling mellan två länder med olika civilisationer, samhällssystem och utvecklingsnivåer.

Tillbakablicken på dessa 75 år visar att principerna om oberoende, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta utgör en värdefull grund som fortsatt driver våra relationer framåt.

En långvarig vänskap som består genom tiderna

Redan för över 280 år sedan upprättades genom Göteborg–Kantonrutten en bro av vänskap mellan våra två folk. Svenska handelsresor, representerade av Ostindiefararen Götheborg, trafikerade haven mellan våra länder och medförde svenska varor som blyerts och ylle till Kina, samtidigt som de återvände med te, siden och porslin till Sverige. Denna tidiga kontakt lade grunden till ett långt vänskapligt utbyte. Sedan våra länder upprättade diplomatiska förbindelser år 1950 har våra ömsesidiga relationer och det givande samarbetet utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat.

Pragmatiskt samarbete för gemensam utveckling

Kina och Sverige har en stark och mångsidig handelsrelation. Vi har länge varit varandras största handelspartner i respektive region – Kina i Asien för Sverige, och Sverige i Norden för Kina.

Sedan förra året har flera högnivåbesök ägt rum, bland annat mellan Sveriges utrikeshandelsminister och Kinas vice handelsminister. Viktiga möten som det sjunde mötet i den gemensamma kommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete, samt det tjugoförsta mötet i den gemensamma kommittén för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete, har hållits. Dessutom har en arbetsgrupp för investeringar i grön omställning etablerats, vilket gett samarbetet ytterligare ny energi. År 2024 har den bilaterala handeln fortsatt att växa, och investeringarna ökar åt båda håll – med kinesiska investeringar i Sverige som ökar med omkring 70 procent. Svenska företag som IKEA, Ericsson och Volvo har fortsatt att fördjupa sin närvaro i Kina, samtidigt som kinesiska teknikföretag bidrar till Sveriges ekonomiska tillväxt och gröna omställning. Samarbetet inom naturvetenskap, teknik och artificiell intelligens är livligt och präglas av stark innovationskraft.

Utbyte och dialog för bättre förståelse

Samarbetet inom vetenskap, kultur och utbildning är intensivt, vilket främjar ömsesidig förståelse mellan öst och väst. Sverige är populärt bland kinesiska studenter och turister, medan det finns ett växande intresse i Sverige för kinesisk kultur och historia. Kinesiska konstutställningar och scenkonstföreställningar i Sverige har fått ett varmt mottagande av den svenska allmänheten. Dessa visar att det kulturella utbytet mellan våra länder är mycket livfullt och dynamiskt.

Kinas och Sveriges näringsliv kompletterar varandra väl, och potentialen för framtida samarbete är stor. Kina driver på för högkvalitativ utveckling och en högre grad av öppenhet mot omvärlden – något som kommer att ge nya möjligheter för hela världen, inklusive Sverige. Vid denna nya historiska milstolpe bör våra länder fortsätta att värna om de grundläggande principerna för våra diplomatiska förbindelser – oberoende och självbestämmande, ömsesidig respekt, samt samarbete för ömsesidig nytta. Genom att stärka det politiska förtroendet, fördjupa det praktiska samarbetet och främja mänskliga utbyten kan vi tillsammans teckna en ny bild av det kinesisk-svenska partnerskapet. Därigenom kan vi även bidra till utvecklingen av Kina–EU-relationerna, till fred och utveckling i världen samt en gemensam och vackrare framtid för mänskligheten.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.