“Privata företag agerar utlåningsbank åt staten”

Försäkringskassan betalar ofta ut assistansersättningarna på tok för sent. Detta beror på att staten vill spara personella resurser, skriver Ivan Jan Sandor på NyD Debatt.

publicerad 31 augusti 2018
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Assistansreformen som ska genom LSS (Lagen om stöd och servis till vissa funktionshindrade) och LASS (Lagen om assistansersättning) borga för en god livskvalité i vardagen för vissa svårt handikappade personer har urholkats under årens lopp många gånger på ett eller annat sätt. I denna artikel ska jag inte behandla de handikappade personer och deras kamp för att behålla sin rättighet till ett värdigt liv. Jag ska istället belysa vad som hände med utbetalningarna av assistansersättningen till uppdragsgivarna.

När assistansreformen kom har samhället genom sina representanter (tjänstemän på Försäkringskassan) varit mycket generösa med att tolka lagen. Det är inte så konstigt för att innan 1994 har det varit regelbundna skriverier och rena tragedier om hur samhället behandlar sina handikappade medborgare. Pendeln har svängt och man har börjat bli mycket generös i sina bedömningar tills man upptäckte att pengarna som man trodde behövs för denna reform inte räcker till. Från den tiden började man hitta på olika kryphål eller andra vägar genom omtolkningar av lagen i praktiken för att spara. Detta drabbade även utbetalningarna och utbetalningssätt.

När någon fick assistansen beviljad delades de beviljade timmarna med månader och utbetalningarna skedde i förskott. Ingen behövde någonsin ligga ute med pengar! Nackdelen i detta arbetssätt blev att man behövde avsätta personella resurser till så kallade avräkningsperioder som sker varje halvår. I denna avräkning jämfördes förbrukade timmar med utbetalda timmar och omkostnader för assistansen och ett plus eller minus balanserades.

Det är helt klart att staten ville spara personella resurser och hitta på en annan lösning. Den andra lösningen blev ett faktum vilket betyder i praktiken att pengarna utbetalas ut i efterskott och underlaget för detta är påskrifter genom e-legitimation från anställda och deras arbetade timmar och genom e-legitimation påskrift av den assistansberättigade. Denna redovisning ska vara tillhandlad Försäkringskassan senast den 5:e i varje månad för att utbetalas från Försäkringskassan den 20:e i varje månad, alltså några dagar innan lön den 25:e eller 27:e i månaden. Så långt är allt väl!

Det händer allt för ofta att pengarna inte kommer i tid och uppdragsgivare får ligga ute med pengar minst i 10 dagar till nästa utbetalning! Detta kan handla om hundratusentals kronor som uppdragsgivare måste låna från banken genom checkkredit för att i sin tur kunna låna ut till staten – GRATIS! Vid kontakt med Försäkringskassan blev det sagt att: “Försäkringskassan kan inte garantera att pengarna utbetalas i tid”.

De flesta pengar av assistansersättning går till löner för de anställda och en mindre del blir kvar för att finansiera alla omkostnader. Under årens lopp har krav på certifiering och kontroll av uppdragsgivare medförd ökade kostnader för uppdragsgivarna. Detta samtidigt som assistansersättningens höjning (som sker varje år) inte ens täcker till de förhandlade löneökningarna! Arbetsgivarna måste spara på sina kostnader för att tillmötesgå sina medarbetare och de förhandlade löner. Detta samtidigt som de får ytterligare en pålaga – ATT LÅNA UT PENGAR TILL STATEN. “Bananrepubliken Sverige” är ett faktum om inte detta rättas genast till!

Slutnot: Arbetsgivarnas pengar ska räcka till certifiering, dokumentation av varje enskild kund (mycket pappersarbete), individuellt bemötande av varje kund med tanke på han/hennes specifika handikapp, omkostnader för assistansutövande, inskolning, ständigt jour 24/7 med allt vad det innebär, inköp av diverse redovisningsprogram – mjukvaran, underhåll av dessa mjukvaruprogram, löneadministration, uppdragsgivarens/firmans administration gentemot staten, ledning i beslut av svåra frågor, stödgrupp vid svåra händelser m.m. Uppsägningslönen, lönen under kundens vistelse på en vårdinrättning, resurser till att lösa konflikter eller svåra situationer.

 

Länkar om Lagen:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993389-om-assistansersattning_sfs-1993-389

 

 

Ivan Jan Sandor

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!