DEBATT

”Oberoende är grundläggande för forskningens utveckling”

publicerad 4 september 2012

Den tyske astronomen Kepler försörjde sig på att ställa horoskop åt inflytelserika mecenater. Hans verkliga intresse att bestämma marsbanan må ha ansetts av hans uppdragsgivare, i den mån de ens var medvetna om det, som närmast kufiskt. Hans uppställande av sina tre lagar utgjorde upptakten till Newtons arbete och därmed hela den västerländska vetenskapliga och tekniska revolutionen. Kommer dagens krav på kortsiktig tillämpbarhet och rentabilitet ställda speciellt av näringslivet att te sig lika löjliga för eftervärlden?

Grunden för all forskning värd namnet är den obändiga nyfikenheten. Således kan den aldrig planeras eller förutsägas. Liksom konsten är dess syfte inte att generera vinst för sina uppdragsgivare (lika lite som för sina utövare).  Så mycket går under beteckningen forskning nu för tiden. Galopperande begreppsinflation har i många sammanhang helt urholkat dess innebörd. Vad som i bästa fall skulle kunna betecknas såsom utredningar eller produktutvecklingar förgylls numera med etiketten forskning. Forskningsmängden har således exploderat och därmed har dess produktion industrialiserats. Med detta följer oundvikligen krav på effektivitet och lönsamhet. Detta leder ofrånkomligen till begränsning och enkelspårighet (vilka i och för sig kan vara förtjänstfulla egenskaper i ett begränsat sammanhang, som t.ex. en borrning), men sedda ur ett vidare perspektiv förkastliga.

Astronomin och astrologin var under en lång tid i symbios. Med en astronom eller matematiker ansågs någon som förtjänade sitt levebröd genom att kunna ställa horoskop. Med tanke på att nyckeln till att bestämma din position på jordytan består i att bestämma stjärnornas är grundtanken i astrologin inte helt befängd. Astrologin var en protovetenskap som dock torkade ut, just på grund av ett alltför snävt nytto- och tillämparperspektiv. Inget fel på tillämpningar och så kallad verklighetsanknytning, ty dessa kan tillföra inspiration och nya impulser, men när dessa sätts att styra och kontrollera den fria tanken, leder de oåterkalleligen in i en återvändsgränd.  Fötterna på jorden, men med blicken riktad mot skyn. Detta är en god metafor för vetenskaplig verksamhet.

Ulf Persson, professor i matematik


Om författaren

Ulf Persson är professor i matematik vid Chalmers sedan 1989.

Huvudredaktör för Svenska Matematikersamfundets Medlemsutskick samt Normat en tidskrift som vänder sig till en bredare matematisk allmänhet. Vidare en av redaktörerna för the Newsletter of the European Mathematical Society. Bidrager regelbundet med recensioner och intervjuer till Math Intelligencer samt the Notices of the American Mathematical Society.

 


Liknande artiklar: