DEBATT

Debatt

“Friskare elever om skolan blir mobilfri”

För bättre elevhälsa och bättre lärande behöver vi därför bland annat införa mobilfrihet i skolan, skriver läkaren Åse Victorin på NyD Debatt.

Den psykiska ohälsan har fortsatt öka bland unga enligt Socialstyrelsens rapport 2017, där man fann att den ökat med 100 procent de senaste tio åren. En tydlig orsak är den ökande skärmstressen och ständiga uppkopplingen.

Utomlands har man en längre tid kommunicerat mobiltelefonernas biverkningar på oss människor. I tidskriften Time 6/10 2017 ägnas flera sidor åt problemet ”Kids and smartphones” där man beskriver stora förändringar i ungdomars beteende sedan den smarta telefonen kom 2007. Allt från sömnproblem till ökad ensamhetskänsla. I artikeln ges konkreta råd till föräldrar för att minska ungas mobilberoende.

Viktiga val
Barn- och tonårshjärnan är känslig och under stark utveckling. Det som tränas stärks och det som inte tränas går tillbaka. Hjärnan och personen formas under barnaåren så det är viktigt vad barnet ägnar sin tid åt. Mycket stillasittande vid skärm betyder automatiskt mindre tid för utveckling i verkligheten. Tid för att socialisera med andra och tränas i empati och samspel. Tid för rörelse och kontemplation. Tid att upptäcka den tredimensionella världen.

Regeringen och Skolverket har nyligen beslutat om en Nationell IT-strategi för skolan, vilket betyder obligatorisk skärmanvändning, även i förskolan till de minsta barnen. En riskbedömning för hur det skulle kunna påverka barnhjärnans utveckling saknas och inga experter på barn och barnhjärnans utveckling konsulterades innan beslutet.

Prio ett måste vara att den omogna människan, barnet, får utvecklas till människa i lugn och ro. Det gör barnet bäst med alla sina fem sinnen i verkligheten, i rörelse och i reell kontakt med andra människor. I anknytningen grundläggs den empatiska förmågan – vår mänsklighet – som gör oss unika som varelser.

Försiktighetsprincipen
Inför stora beslut om barn bör försiktighetsprincipen tillämpas. Ett krav borde vara att man tar hänsyn till barnens utveckling, i synnerhet när det gäller digitalisering. Självklart ska skolbarn lära sig använda det fantastiska verktyg som datorn är. Men de ska göra det i rätt tid, som är anpassad till barnhjärnans utveckling. Det har ingen betydelse, utan är snarast en fördel, att barnen börjar senare med datorer. Apor och delfiner har lärt sig hantera datorer, så vi behöver inte känna någon teknikstress, barnen lär sig snabbt!

Låt barnen få en lugn och rofylld skolstart i en miljö som främjar koncentrerad inlärning. Låt dem få lära sig läsa och skriva fint, innan datorer introduceras i skolarbetet. Och när de gör det, är det vuxnas ansvar att se till att de används för skolarbete och inget annat. Eleverna får självförtroende och respekt för sitt arbete när de arbetar och inte leker på datorn.

Mobiltelefoner pockar på uppmärksamhet, distraherar barnen och är beroendeframkallande. ”Multitasking” splittrar uppmärksamheten, försämrar koncentrationsförmågan och möjligheten till inlärning. Det finns en tydlig koppling mellan mobilanvändning och stress. Mobilen ska därför inte ges utrymme att störa under skoltid.

Vad göra?

  • Inför mobilfrihet i skolan, likt Frankrike gjort nyligen.
  • Revidera den Nationella IT-satsningen och inkludera experter på barn i arbetet.
  • Ålägg alla skolor att ha en tydlig skärmpolicy.
  • Senarelägg introduktionen av digitala verktyg i undervisningen.
  • Inför lektionsbundna datorer endast för skolarbete.

 

Det skulle bidra till studiero i skolan och möjlighet för elever att koncentrera sig bättre och få bättre skolresultat. Risken för nätmobbning skulle minska och elever skulle röra på sig mer på raster och socialisera i verkligheten.

Human hållbarhet
Den humana hållbarheten är ett begrepp vi måste börja prata om. Den behöver bli en stark valfråga. Vad vill respektive parti göra konkret för att bevara ungas psykiska hälsa?

Skolverket kan bidra genom att, parallellt med IT-satsningen och en klok skärmpolicy för skolan, ta ansvar och lägga till en punkt till listan ovan:

En nationell obligatorisk hälsosatsning, som ålägger skolor att arbeta aktivt och långsiktigt hälsofrämjande med elever och föräldrar. Skolan har länge saknat konkreta verktyg för det arbetet, men i dag finns verktyg som är lätta att inkludera i undervisningen. Bättre hälsa ger bättre lärande, med allt positivt det innebär för både individ och samhälle.

 

 

Åse Victorin, barn- och skolläkare

Liknande artiklar

Ny forskning: mobilstrålning försämrar minnet En ny undersökning genomförd bland ungdomar i Schweiz som använder mobiltelefon visar att strålningen från mobilerna för...
Kanariefågeln i strålningsdimman De elöverkänsliga är som kanariefåglarna. De som förr sändes ner i gruvorna för att se om det fanns gaser som kunde vara...
“WiFi-bussar ger en känsla av fångenskapR... Mina tankar vandrar omkring. Landskapet passerar förbi. Bussen jag reser med har biogas i tanken. Sommaren 2017 invigde ...

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styres inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 0727220172, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!