NyD Debatt

Annons:

”En ny riktning för Sverige – gå med i Belt and Road och lämna Nato”

Den multipolära världen

Kinas Belt and Road-initiativ, som handlar om att utrota fattigdom genom infrastrukturutveckling, ligger mer i linje med det svenska folkets intressen än Natos krigspolitik. Det är dags för Sverige och västvärlden att vakna upp och ansluta sig till BRI i en anda av samarbete och vänskap, skriver Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden.

Uppdaterad april 18, 2024, Publicerad mars 20, 2024
Stephen Brawer talar på konferensen Forum on Global Human Rights Governance som ägde rum i Peking förra året.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En ny internationell ordning håller på att ta form. Världen rör sig från en unipolär världsordning till en multipolär ordning inom vilken enskilda länders självbestämmanderätt och suveräna intressen måste respekteras. Detta innebär en mycket positiv riktning för världshistorien, eftersom det betyder att det gamla koloniala system, som tyvärr har dominerat världen fram till idag, kommer att upphöra. Oavsett hur världen utvecklas framöver kommer det inte finnas någon plats för, och inget sätt att gå tillbaka till, den gamla sortens koloniala unipolära världsordning.

Kina har spelat en avgörande roll för att åstadkomma detta, tack vare den ekonomiska utveckling som har ägt rum i landet under de senaste 40 åren. Det är Kina och den globala utvecklingsplattformen BRI - Belt and Road-Initiativet  som har spelat en avgörande roll för att förverkliga den nya världsordningen. I skrivande stund har över 150 länder, sammanlagt utgörande 75 procent av världens befolkning och 50 procent av dess ekonomiska kapacitet, anslutit sig till samarbetet.

Det gamla koloniala system, som tyvärr har dominerat världen fram till idag, kommer att upphöra.

Så det är dags för västvärlden att vakna upp och ansluta sig till Kinas BRI i en anda av samarbete och vänskap. Det är dock kanske lättare sagt än gjort. Det finns krafter som fortfarande försvarar den gamla unipolära världsordningen, det vill säga den angloamerikanska imperialistiska politiken. De verkar istället föredra att riskera allvarliga konflikter och i värsta fall ett globalt krig. Vill vi undvika detta behöver det göras vissa justeringar i hur beslutsfattarna i Västeuropa, USA och England tänker och agerar. Att gå med i Nato är ett fullständigt felaktigt beslut av Sveriges beslutsfattare.

Det var tydligt att President Xi Jinping redan år 2013, när han lanserade BRI, hade planer för Kinas modernisering och långsiktiga ekonomiska utveckling. Idag är den stora befolkningen och arbetskraften engagerad i mängder av storslagna infrastrukturprojekt, vattenprojekt, vägbyggen samt i världens största tillverkningsindustri. Kina har lyft 800 miljoner människor ur extrem fattigdom. Den omvandling som Kina genomgår utgör ett unikt inslag i världshistorien som ingen annan nation i historien har lyckats med. Och den kommer att fortsätta.

Annons:

Men man fokuserar inte bara internt. Kina lanserar BRI-projektet som en plattform för infrastrukturutveckling för att utrota fattigdom i världen. De västeuropeiska beslutsfattarna vägrar dock att erkänna Kina och BRI som en positiv grund för internationellt samarbete. De fortsätter att tala om handelshinder och "de-risking", vilket tyder på att de inte är beredda att medverka till dessa globala förändringar. Jag tror att detta kan förändras, och jag kommer att arbeta för att uppnå det. Men oavsett om det lyckas kommer Kinas utveckling att fortsätta att gå framåt – jag ser inga som helst tecken på att den kommer att avstanna eller sakta ned i något väsentligt avseende.

BRI innebär en infrastrukturellt sammankopplad värld.

Kina utgör en lysande modell för internationell modernisering och utveckling för andra länder i världen. Det är inte så att andra länder måste följa exakt samma recept som Kina. Kina har sin egen historia och civilisation som man bygger vidare på, vilket är en fantastisk kultur och en fantastisk civilisation. Men landet har, både historiskt och i nutid, uppnått unika förändringar i utveckling och modernisering, inte bara praktiskt i form av ekonomi, vattenprojekt, energi och transport, utan Kina kommer nu helt klart att bli ledande inom forskning och utveckling av fusionsteknik, vilket är den form av kärnkraft som kommer att ge praktiskt taget obegränsade energiresurser, och spelar en stor ledande roll inom nya gränsområden som utveckling av rymdteknik.

En konsekvens av de här framstegen är att behovet av att utbilda och lyfta kinesiska invånares kunskap och tänkande till nya nivåer bara kommer att öka. Jag tror att det är det som gör Kinas folk lyckligt och jag tror att den här typen av optimistisk framåtanda kan lyfta vilken nation som helst. Idén om att erkänna strävan efter det allmännas bästa som en vägledande princip för landet var en gång i tiden av grundläggande betydelse för mitt eget hemland USA. Den idén uttrycktes bäst av President Lincoln på följande vis: En folkets regering, av folket, för folket (Government of the people, by the people, for the people).

Tyvärr har detta inte varit inriktningen hos USA:s nuvarande politiska beslutsfattare sedan slutet av andra världskriget. Men jag tror att vi kan återinrätta den här principen även i USA. Om vi gör det, så kommer principen om att företräda det allmännas bästa – en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten – att återuppstå. Detta är den centrala idén med Belt and Road-Initiativet och den framåtriktade utvecklingen i Kina.

Idén om att erkänna strävan efter det allmännas bästa som en vägledande princip för landet var en gång i tiden av grundläggande betydelse för mitt eget hemland USA.

År 2023 firade BRI sitt 10-årsjubileum. Projektet har redan nu lämnat djupa avtryck i Afrika. Det finns i många länder i Sydamerika. Vi har förbindelsen från Kunming till Vientiane i Laos. Vi har avtalen mellan Kina och Indonesien, som har en av världens största befolkningar, om att samarbeta med BRI. Så vi har under denna relativt korta tioårsperiod sett förändringar i världen som bygger på idén om infrastrukturutveckling som en grund för att utrota fattigdom. Och det finns inget annat sätt att göra det på.

De västerländska beslutsfattarnas allmänna misslyckande under den moderna perioden, sedan andra världskriget, men även sedan 1970- och 80-talen fram till nu, under IMF och Världsbanken, gjorde att utvecklingen i världen inte gick framåt. I själva verket har den i allmänhet förhindrats. Så vi ser redan att resten av världen, vare sig ledarna i väst vill det eller inte, ansluter sig till Belt and Road-Initiativet och samarbetar med den stora majoriteten, eftersom detta leder deras nationer och världen i allmänhet ut ur fattigdom.

Sverige skulle enligt min mening dra enorm nytta av detta samarbete mycket mer än vad de för närvarande gör genom att insistera på militär upptrappning och anslutning till Nato, något som varken kommer att hjälpa den svenska befolkningen eller bidra till fred och utveckling i resten av världen. Så Belt and Road-Initiativet är den riktning som mänskligheten behöver arbeta med och det är dags för de västeuropeiska länderna att vakna upp och inse detta.

Kritiken om BRI som en skuldfälla med anklagelser och beskrivningar av skuldtyngda länder som samarbetar med Kina riktas främst mot de västerländska befolkningarna. Den här typen av ryktesspridning är ett propagandaverktyg som syftar till att underminera Kina av geopolitiska skäl. De västerländska beslutsfattarna vill försvara den nuvarande unipolära ordningen, och vill därför demonisera Kina på det här sättet.

Belt and Road-Institutet i Sverige och min kollega, Hussein Askary, har forskat ingående i detta och visat att det inte finns någon som helst substans i de här anklagelserna – de är en bluff. Denna forskning är dokumenterad och går att ta del av på vår hemsida.

De västerländska beslutsfattarna vill försvara den nuvarande unipolära ordningen, och vill därför demonisera Kina.

Utöver BRI har Kina lanserat ytterligare tre initiativ. GSI – Global Security Initiative, som lades fram inför FN för att främja stabilitet i världen, GDI – Global Development Initiative, för att ytterligare stärka utvecklingsriktningen som anges av BRI och GCI – Global Civilization Initiative, som handlar om att främja kulturellt utbyte. Behovet av stabilitet och utveckling är uppenbart för alla med de farliga konflikterna i Ukraina och Gaza. Tyvärr är intresset för att sätta stopp för de förödande konsekvenserna för befolkningarna i dessa områden för litet.

GCI – Det globala civilisationsinitiativet, som är det senaste av initiativen, tror jag är av särskild betydelse och detta är något som jag och min kollega nu lyfter fram i en serie intervjuer. Vi hänvisar här till en av de stora universella tänkarna i Europas historia, Gottfried Wilhelm Leibniz, som levde från 1646 till 1716, under tiden Kangxi var kejsare av Qingdynastin i Kina. Det förekom under den här tiden utbyten mellan Europa och vissa jesuitmissionärer som arbetade för kunskapsutbyte inom astronomi, matematik och geografi. Många av dessa missionärer tog till sig Matteo Riccis idéer. Matteo Ricci är känd i Kina som en av de mest respekterade västerländska tänkarna, eftersom han utöver att vara en missionär dessutom fullt ut behärskade kinesiska i både tal och skrift. Han beundrades av de ledande Konfucianska intellektuella kretsarna i Kina vid den tiden.

Det är den här sortens utbyte som gör att man förstår de djupare aspekterna av civilisationer, både i Kina och i Väst. Det är, enligt min mening, en viktig grund för att övervinna den politiska negativiteten, det stundtals hätska utbytet och arrogansen genom att lyfta tankeprocesserna till en tid och till en plats där det fanns en verklig idé om vad vi har gemensamt. Vi respekterar att det finns skillnader, men vi ser också de gemensamma kvaliteterna, respekten för det gemensamma bästa och det mänskliga förnuftets godhet, som kan bli den bro som återförenar Europa och Kina på det sätt som Leibniz eftersträvade på sin tid.

Jag vill betona att dessa idéer inte är akademiska, även om det finns många viktiga idéer som forskare har sammanställt som jag kan stödja och hänvisa till. Jag tar upp detta eftersom det handlar om att skapa en levande dynamik för hur vi kan övervinna demoniseringen och fientligheten mellan öst och väst. Den här typen av attityder tenderar att bryta ned kommunikationen – därför behöver vi göra det motsatta.

Det handlar om att skapa en levande dynamik för hur vi kan övervinna demoniseringen och fientligheten mellan öst och väst.

Den kinesiska civilisationen står inför en historisk pånyttfödelse. De som studerat landets historia i någon utsträckning vet att det rör sig om en mycket lång och djupgående kulturhistoria. Kina kommer hämta kraft ur hela sin historia för att gå vidare på samma sätt som man redan gjort och utöver att leda en ostoppbar global ekonomisk utveckling kommer man vara pionjärer inom rymdteknik och nya energikällor som fusionskraft, vilken det bara är en tidsfråga innan man gjort kommersiellt gångbar.

Med en större medvetenhet om landets djupa kulturella historia skulle människor inte känna sig hotade av Kina – de skulle snarare se denna framstående civilisation som en stor tillgång.

 

Stephen Brawer,

Ordförande för BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige

BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige, är en ideell förening som bildades av arrangörerna, talarna och deltagarna i ett seminarium i Stockholm den 30 maj 2018 om Belt and Road-Initiativet (BRI) och dess ekonomiska och strategiska betydelse för Europa och Sverige. Seminariet arrangerades gemensamt av Schillerinstitutet och China-Sweden Business Council.

BRIX medlemmar inkluderar entreprenörer, ekonomer och strategiska experter med ett brett spektrum av expertis inom svenska och kinesiska ekonomiska frågor. Deras gemensamma slutsats är att BRI inte bara är av betydelse för en god ekonomisk och politisk relation mellan Kina och Sverige, utan i grunden gynnsamt för ekonomisk utveckling och fred mellan alla länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kina passerar USA som Tysklands största handelspartner

Den multipolära världen

Publicerad oktober 22, 2025
– av Isac Boman
Terminal Wharf i tyska Bremerhaven är en av Europas största och mest betydelsefulla hamnar.

Trumps tullar har vänt på handelsmönstren. Kina har nu passerat USA som Tysklands viktigaste handelspartner – bara ett år efter att ha förlorat toppositionen.

Kina har återtagit förstaplatsen som Tysklands största handelspartner. Under årets första åtta månader uppgick handeln med Kina till 163,4 miljarder euro, jämfört med 162,8 miljarder euro för USA, enligt preliminära siffror från den tyska statistikmyndigheten, skriver Reuters.

Det är en snabb vändning. USA var Tysklands största handelspartner 2024, vilket bröt en åttaårig kinesisk dominans. Förskjutningen kom när Tyskland aktivt försökte minska sitt Kina-beroende och pekade på politiska skillnader och orättvisa handelsmetoder.

Men Donald Trumps återkomst till Vita huset och förnyade tullar har förändrat dynamiken.

Annons:

Tullar slår hårt

Den tyska exporten till USA sjönk med 7,4 procent under årets första åtta månader till 99,6 miljarder euro. I augusti föll exporten med hela 23,5 procent jämfört med föregående år.

Det råder ingen tvekan om att USA:s tull- och handelspolitik är en viktig orsak till nedgången i försäljningen, säger Dirk Jandura, ordförande för det tyska utrikeshandelsförbundet BGA.

Han konstaterar att amerikansk efterfrågan på klassiska tyska exportvaror som bilar, maskiner och kemikalier har minskat.

Kinesisk import ökar

Samtidigt som exporten till Kina sjönk med 13,5 procent ökade importen från Kina med 8,3 procent till 108,8 miljarder euro.

Den förnyade importboomen från Kina är oroande, säger Carsten Brzeski, global chef för makroekonomi på ING. I synnerhet eftersom data visar att dessa importer sker till dumpningspriser.

Han varnar för att detta ökar Tysklands beroende av Kina och kan lägga ytterligare press på nyckelindustrier där Kina har blivit en stor konkurrent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ambassadören varnar: USA har underskattat Kinas styrka

Den multipolära världen

Publicerad oktober 18, 2025
– av Markus Andersson
USA:s tidigare Kina-ambassadör Nicholas Burns menar att en av de största fördelarna för Kina är det kinesiska kommunistpartiets förmåga att tänka strategiskt och långsiktigt.

Nicholas Burns, som under tre år var USA:s ambassadör i Kina, menar att västvärlden systematiskt har underskattat den kinesiska supermaktens förmåga inom teknologi, militär och infrastruktur. I en färsk intervju lyfter den erfarne diplomaten fram flera områden där Kina ligger långt före USA – och varnar för att amerikanska beslutsfattare fortfarande inte ser det fulla allvaret i situationen ur USA:s strategiska intressen.

Nicholas Burns, 68, avslutade i januari 2025 sitt uppdrag som USA:s ambassadör i Kina efter tre intensiva år i Peking. Med en lång karriär inom amerikansk diplomati bakom sig – han har tjänstgjort under sex presidenter och nio utrikesministrar – återvände han till Harvard University där han är professor i diplomati och internationella relationer.

Nu talar han öppet om sina erfarenheter och observationer från tiden i Kina. Och bilden han målar upp är mer oroväckande än många vill erkänna.

Imponerande infrastruktur

Vi har underskattat kinesisk makt i världen, konstaterar Burns rakt av. Som exempel lyfter han fram den kinesiska höghastighetsjärnvägen:

Annons:

Tågen är fantastiska. Vi åkte med de där tågen. Du kan åka från Peking till Shanghai på fyra och en halv timme.

Sträckan är över tusen kilometer, påpekar han, och drar en tydlig jämförelse med det amerikanska tågsystemet Amtrak:

Vi har Amtrak, som helt enkelt inte är så.

Men det är inom vetenskaplig och teknologisk kapacitet som Burns ser den största utmaningen.

Det är nyckeln till framgången i vår tidsålder, säger han och fortsätter:

Inom de kommande decennierna – vilket samhälle kommer att utbilda fler vetenskapsmän och ingenjörer?

USA:s tidigare Kina-ambassadör Nicholas Burns, skakar hand med Xu Kunlin, guvernör i Jiangsu-provinsen i Kina. Foto: US Department of State

"Alarmerande" siffror om utbildning

Statistiken han presenterar är slående. 34 procent av förstaårsstudenterna vid kinesiska universitet studerar ingenjörsvetenskap eller STEM-ämnen (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). I USA är motsvarande siffra 5,6 procent.

Och de är ett mycket större land, tillägger Burns.

Han pekar också på en märklig paradox i det amerikanska samhället. Vid Harvards examensceremoni, där han själv undervisar, är mönstret tydligt:

När vi ber våra studenter som examinerats inom kemi, biologi och fysik att resa sig upp, är de till största delen asiatisk-amerikaner. En del amerikanska medborgare med asiatisk bakgrund, eller amerikaner med kinesiskt ursprung.

Samma mönster syns i näringslivet.

Förra veckan, när president Trump samlade USA:s största teknikledare i Vita huset, var en mycket stor andel av dessa teknikledare indisk-amerikaner och kinesisk-amerikaner, säger Burns.

Hans slutsats är svidande:

Vi konkurrerar inte där det verkligen är avgörande för framtiden. Och det handlar om teknologi.

Militär styrka som förbises

Burns tar också upp den kinesiska militären, Folkbefrielsearmén (PLA), vars kapacitet han menar att västvärlden underskattar.

En del har hävdat: 'De har ju inte deltagit i något krig sedan 1978. Vad är de värda?' Jag har sett PLA, säger han bestämt.

Jag tror att vi har underskattat deras militära styrka, deras teknologiska styrka.

Strategisk långsiktighet

En av de största fördelarna för Kina, enligt Burns, är det kinesiska kommunistpartiets förmåga att tänka strategiskt och långsiktigt.

Kommunistpartiet i Kina är strategiskt och de behöver inte oroa sig för – ni vet, vi måste bry oss om vad pressen säger. Jag menar, det är en bra sak att ha en press som utmanar regeringen. De har ingen som motsätter sig dem. Och därför kan de göra stora satsningar över 10, 20, 30 år.

Som exempel nämner han Kinas systematiska Afrika-politik:

I 35 år i rad har den kinesiske utrikesministern, vem den personen än är, gjort sin första utlandsresa för året i januari till Afrika för att visa afrikanerna att 'ni är vår prioritet'.

Kontrasten till USA är påfallande.

Jag tror att president Trump aldrig åkte till Afrika under sin första mandatperiod. President Biden åkte en gång till Angola för två eller tre dagar i december, precis i slutet av sin mandatperiod, säger Burns.

Hans slutsats är entydig:

De är strategiska, och vi konkurrerar inte på den nivån. Så faktiskt tror jag att kinesisk teknologi, den kinesiska militären och ekonomin är starkare än vad vi tror. Och jag tror att vi har underskattat dem, och det har vi inte längre råd med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina släpper visumkrav för svenskar

Den multipolära världen

Uppdaterad oktober 17, 2025, Publicerad oktober 17, 2025
– av Redaktionen
Snart blir det enklare att besöka Kinesiska muren och andra kinesiska resmål.

Svenska medborgare kommer snart att kunna resa till Kina utan visum. Det meddelade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) under ett besök i Peking.

Sverige har hittills varit ett av få europeiska länder som saknat visumfritt inträde till Kina, trots att de flesta andra nationer på kontinenten fått tillgång till de nya reglerna.

Det är mycket glädjande och inte minst har företagen efterfrågat det här länge. Vi vet inte detaljerna i detta om kraftträdande eller exakt utformning, men jag förväntar mig att vi får det här inom kort. Men som jag uppfattar det så kommer det att omfatta svenska medborgare, säger Stenergard till skattefinansierade SVT.

I juli i år utökade Kina sin visumfria policy till att omfatta totalt 74 länder, där medborgare kan besöka landet i upp till 30 dagar utan visum. Nästan hela Europa ingår i avtalet, men Sverige och Storbritannien har hittills stått utanför.

Annons:

För svenska resenärer och företag innebär förändringen en stor lättnad, då ansökan om visum tidigare varit tidskrävande och kostsam.

Svenska företag har tyvärr under lång tid drabbats av mycket regelkrångel, inte minst på EU-nivå, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinesiske ekonomen: USA är en opålitlig förhandlingspartner

Den multipolära världen

Publicerad oktober 15, 2025
– av Markus Andersson
"De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi", säger Wang Wen om det strategiska spelet mellan stormakterna.

I en intervju med den amerikanske medieprofilen och journalisten Mario Nawfal ger den kinesiske ekonomiprofessorn Wang Wen en inblick i hur Kina ser på det pågående handelskriget med USA.

Professorn anser att USA provocerar Peking och att de kinesiska exportrestriktionerna på sällsynta jordartsmetaller är en legitim motåtgärd.

Wang Wen är professor i ekonomi vid Chongyang Institute vid Renmin University of China och beskrivs som en av Kinas ledande strateger och en nyckelperson i utformningen av Pekings ekonomiska världsbild. Mario Nawfal, som driver en inflytelserik kanal på X där han diskuterar geopolitik och ekonomi, genomförde intervjun för att ge sin publik förståelse för den kinesiska synen på tullkonflikten mellan stormakterna.

Nawfal, som betonar att han försöker vara opartisk, ville belysa hur samma händelser tolkas helt olika beroende på vilket perspektiv man utgår från.

Annons:

Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller

Professor Wang inledde intervjun med att beskriva omfattningen av Kinas kontroll över världens tillgångar på sällsynta jordartsmetaller – kritiska komponenter i allt från smartphones till militär utrustning.

— Kina kontrollerar 70 procent av den globala gruvdriften av sällsynta jordartsmetaller, 90 procent av separationen och bearbetningen, och 93 procent av magnettillverkningen, förklarade han.

Wang jämförde Kinas position med ett scenario där ett land kontrollerar merparten av världens oljefält och alla raffinaderier samtidigt. Nawfal påpekade att Västvärlden litade på Kina och frivilligt lät landet bli ett tillverkningsnav och dominera denna marknad, trots att USA var ledande inom området under 1980-talet.

Handelskrigets utveckling

Den kinesiske ekonomen beskrev händelseförloppet för det senaste handelskriget, som tog sin fart den 1 februari 2025 när president Trump införde tullar på kinesiska varor med motiveringen att Kina inte gjorde tillräckligt för att stoppa fentanylexporten.

— Sedan maj har vi haft förhandlingar mellan USA och Kina i Schweiz, Storbritannien, Sverige och Spanien. Särskilt i mitten av september gick förhandlingarna mycket smidigt. Vi diskuterade till och med TikTok-frågan, berättade Wang.

Han förklarade att många kineser, och även amerikaner, trodde att handelskriget var över efter de framgångsrika samtalen.

— Men till kinesernas förvåning genomförde den amerikanska regeringen en serie åtgärder mot Kina under de följande tre veckorna. Det gjorde kineserna mycket arga, sa professorn.

USA:s åtgärder i september

Ekonomen räknade upp en rad amerikanska åtgärder som Kina uppfattade som provokationer efter förhandlingarna i Spanien:

I mitten av september placerade USA:s handelsdepartement 34 kinesiska företag på en sanktionslista. I slutet av september införde USA särskilda hamnavgifter på fartyg som byggts och ägs av Kina. USA:s finansdepartement införde nya sanktioner mot över 100 kinesiska företag och individer. Den 9 oktober föreslog USA:s transportdepartement att kinesiska flygbolag skulle förbjudas att flyga över ryskt luftrum.

— Med anledning av dessa små provokationer mot Kina tvingades Kina att införa exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och motåtgärder gällande frakt den 9 oktober för att skydda Kinas nationella intressen, förklarade han.

Påverkar hela teknikindustrin

Den senaste regleringen som Kina införde i oktober 2025 går mycket längre än tidigare begränsningar. Den täcker inte bara själva mineralerna utan även separationsteknologi, tillverkningsprocesser för magnetmaterial och licensiering av immateriella rättigheter.

— Den senaste regleringen ställer krav på licensiering även för utländska produkter som innehåller mer än 0,1 procent kinesiska sällsynta jordartsmetaller, förklarade Wang.

Detta innebär i praktiken att vilket land eller företag som helst som använder dessa mineraler nu måste få kinesiskt godkännande innan de exporterar sina produkter vidare – en åtgärd som journalisten beskrev som "långväga kontroll" över hela teknikindustrin.

Trumps svar kom snabbt i form av 100-procentiga tullar på kinesiska varor.

Vem provocerar vem?

En central punkt i intervjun blev frågan om vem som egentligen provocerar vem. Intervjuaren menade att västvärlden litade på Kina och att landet gått för långt med sina senaste restriktioner.

Professorn höll inte med:

— De senaste många åren är det inte Kina som proaktivt provocerar USA, utan snarare USA som saknar uppriktighet i förhandlingar.

Han betonade att Kina fortfarande har många fler motåtgärder i beredskap om USA fortsätter att provocera.

— Vi väntar bara och tittar på USA:s provokationer. Det är logiken.

Fentanyl, valutamanipulation och IP-stöld

Journalisten tog upp amerikanska anklagelser mot Kina: otillräckliga insatser mot fentanylexport, valutamanipulation, industrisubventioner och stöld av immateriell egendom.

Wang Wen avfärdade argumenten:

— Den logiken är så gammal. Det är ett 10 år gammalt narrativ.

Angående fentanyl hävdade han att Kina har mycket strikt reglering och kontrollerar över 90 procent av denna export, men att amerikanska medier inte ser det.

När det gäller IP-stöld, alltså stöld av immateriella rättigheter som Kina anklagats för, frågade Wang Wen retoriskt:

— Nuförtiden har Kina mycket avancerad teknologi, till och med mer avancerad än USA. Titta på elbilar, titta på robotik. Vi är mer avancerade. Vad kan vi stjäla? Varifrån kan vi stjäla?

Gällande subventioner menade professorn att det är normal industripolitik som alla länder bedriver, inklusive EU, Japan och USA.

"Trump är som Gorbatjov"

Forskaren delade med sig av hur vissa kinesiska kollegor ser på Trumps ekonomiska politik:

— Vissa kinesiska forskare ser Trumps politik som något som liknar Gorbatjovs politik i Sovjetunionen. Det är en chockterapipolitik.

Han hävdade att Trumps "blinda" Kina-politik kommer att skada USA djupt och att IMF förutspår att Kinas ekonomi kommer att växa med 5 procent 2025, medan USA bara når 1 procent.

Kinas "av-amerikanisering" av handeln

En strategi som Wang Wen lyfte fram är hur Kina systematiskt minskat sitt beroende av USA:

— Kinas handel med USA har minskat från 20 procent år 2018 till 9 procent i år av vår totala handel.

Samtidigt har landet ökat sin handel med tillväxtmarknader. Under de första åtta månaderna i år ökade exporten till Asien med 10 procent, medan exporten till Afrika och Centralasien ökade med 25 respektive 40 procent.

— Detta är Kinas mycket smarta av-amerikaniseringspolitik för utrikeshandel, sa professorn.

Militär kapacitet och Taiwan

När journalisten Nawfal frågade om Kinas militära kapacitet, särskilt det faktum att landet kan bygga krigsfartyg 200 gånger snabbare än USA, och oron för en konflikt kring Taiwan, var svaret tydligt:

— Kina försöker verkligen uppnå en fredlig återförening med Taiwan. Vi vill inte lära oss av Rysslands radikala politik.

Strategen påpekade att Kina är unikt bland stora ekonomier genom att inte ha startat eller deltagit i något krig under de senaste 40 åren.

— Men provocera inte Fastlandskina, varnade han.

"Kina kommer att vara störst om 10 år"

På den avslutande frågan om var Kina och USA står om 10 år var svaret otvetydigt:

— De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi. År 2030 kommer kineserna att landa på månen. Kinas högteknologi kommer att vara mer oberoende.

När journalisten följde upp med frågan om Kina kommer att vara mäktigare än USA, svarade Wang Wen:

— Ja, kanske. Jag tror att det kanske blir så.

Han tillade att de flesta kineser är angelägna om att se en återförening med Taiwan inom 10 år.

— Vi befinner oss i en period av aldrig tidigare skådade förändringar. Mycket kommer att hända. Detta är en mycket intressant tid, avslutade professorn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.