NyD Debatt

Annons:

”En ny riktning för Sverige – gå med i Belt and Road och lämna Nato”

Den multipolära världen

Kinas Belt and Road-initiativ, som handlar om att utrota fattigdom genom infrastrukturutveckling, ligger mer i linje med det svenska folkets intressen än Natos krigspolitik. Det är dags för Sverige och västvärlden att vakna upp och ansluta sig till BRI i en anda av samarbete och vänskap, skriver Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden.

Uppdaterad april 18, 2024, Publicerad mars 20, 2024
Stephen Brawer talar på konferensen Forum on Global Human Rights Governance som ägde rum i Peking förra året.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En ny internationell ordning håller på att ta form. Världen rör sig från en unipolär världsordning till en multipolär ordning inom vilken enskilda länders självbestämmanderätt och suveräna intressen måste respekteras. Detta innebär en mycket positiv riktning för världshistorien, eftersom det betyder att det gamla koloniala system, som tyvärr har dominerat världen fram till idag, kommer att upphöra. Oavsett hur världen utvecklas framöver kommer det inte finnas någon plats för, och inget sätt att gå tillbaka till, den gamla sortens koloniala unipolära världsordning.

Kina har spelat en avgörande roll för att åstadkomma detta, tack vare den ekonomiska utveckling som har ägt rum i landet under de senaste 40 åren. Det är Kina och den globala utvecklingsplattformen BRI - Belt and Road-Initiativet  som har spelat en avgörande roll för att förverkliga den nya världsordningen. I skrivande stund har över 150 länder, sammanlagt utgörande 75 procent av världens befolkning och 50 procent av dess ekonomiska kapacitet, anslutit sig till samarbetet.

Det gamla koloniala system, som tyvärr har dominerat världen fram till idag, kommer att upphöra.

Så det är dags för västvärlden att vakna upp och ansluta sig till Kinas BRI i en anda av samarbete och vänskap. Det är dock kanske lättare sagt än gjort. Det finns krafter som fortfarande försvarar den gamla unipolära världsordningen, det vill säga den angloamerikanska imperialistiska politiken. De verkar istället föredra att riskera allvarliga konflikter och i värsta fall ett globalt krig. Vill vi undvika detta behöver det göras vissa justeringar i hur beslutsfattarna i Västeuropa, USA och England tänker och agerar. Att gå med i Nato är ett fullständigt felaktigt beslut av Sveriges beslutsfattare.

Det var tydligt att President Xi Jinping redan år 2013, när han lanserade BRI, hade planer för Kinas modernisering och långsiktiga ekonomiska utveckling. Idag är den stora befolkningen och arbetskraften engagerad i mängder av storslagna infrastrukturprojekt, vattenprojekt, vägbyggen samt i världens största tillverkningsindustri. Kina har lyft 800 miljoner människor ur extrem fattigdom. Den omvandling som Kina genomgår utgör ett unikt inslag i världshistorien som ingen annan nation i historien har lyckats med. Och den kommer att fortsätta.

Annons:

Men man fokuserar inte bara internt. Kina lanserar BRI-projektet som en plattform för infrastrukturutveckling för att utrota fattigdom i världen. De västeuropeiska beslutsfattarna vägrar dock att erkänna Kina och BRI som en positiv grund för internationellt samarbete. De fortsätter att tala om handelshinder och "de-risking", vilket tyder på att de inte är beredda att medverka till dessa globala förändringar. Jag tror att detta kan förändras, och jag kommer att arbeta för att uppnå det. Men oavsett om det lyckas kommer Kinas utveckling att fortsätta att gå framåt – jag ser inga som helst tecken på att den kommer att avstanna eller sakta ned i något väsentligt avseende.

BRI innebär en infrastrukturellt sammankopplad värld.

Kina utgör en lysande modell för internationell modernisering och utveckling för andra länder i världen. Det är inte så att andra länder måste följa exakt samma recept som Kina. Kina har sin egen historia och civilisation som man bygger vidare på, vilket är en fantastisk kultur och en fantastisk civilisation. Men landet har, både historiskt och i nutid, uppnått unika förändringar i utveckling och modernisering, inte bara praktiskt i form av ekonomi, vattenprojekt, energi och transport, utan Kina kommer nu helt klart att bli ledande inom forskning och utveckling av fusionsteknik, vilket är den form av kärnkraft som kommer att ge praktiskt taget obegränsade energiresurser, och spelar en stor ledande roll inom nya gränsområden som utveckling av rymdteknik.

En konsekvens av de här framstegen är att behovet av att utbilda och lyfta kinesiska invånares kunskap och tänkande till nya nivåer bara kommer att öka. Jag tror att det är det som gör Kinas folk lyckligt och jag tror att den här typen av optimistisk framåtanda kan lyfta vilken nation som helst. Idén om att erkänna strävan efter det allmännas bästa som en vägledande princip för landet var en gång i tiden av grundläggande betydelse för mitt eget hemland USA. Den idén uttrycktes bäst av President Lincoln på följande vis: En folkets regering, av folket, för folket (Government of the people, by the people, for the people).

Tyvärr har detta inte varit inriktningen hos USA:s nuvarande politiska beslutsfattare sedan slutet av andra världskriget. Men jag tror att vi kan återinrätta den här principen även i USA. Om vi gör det, så kommer principen om att företräda det allmännas bästa – en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten – att återuppstå. Detta är den centrala idén med Belt and Road-Initiativet och den framåtriktade utvecklingen i Kina.

Idén om att erkänna strävan efter det allmännas bästa som en vägledande princip för landet var en gång i tiden av grundläggande betydelse för mitt eget hemland USA.

År 2023 firade BRI sitt 10-årsjubileum. Projektet har redan nu lämnat djupa avtryck i Afrika. Det finns i många länder i Sydamerika. Vi har förbindelsen från Kunming till Vientiane i Laos. Vi har avtalen mellan Kina och Indonesien, som har en av världens största befolkningar, om att samarbeta med BRI. Så vi har under denna relativt korta tioårsperiod sett förändringar i världen som bygger på idén om infrastrukturutveckling som en grund för att utrota fattigdom. Och det finns inget annat sätt att göra det på.

De västerländska beslutsfattarnas allmänna misslyckande under den moderna perioden, sedan andra världskriget, men även sedan 1970- och 80-talen fram till nu, under IMF och Världsbanken, gjorde att utvecklingen i världen inte gick framåt. I själva verket har den i allmänhet förhindrats. Så vi ser redan att resten av världen, vare sig ledarna i väst vill det eller inte, ansluter sig till Belt and Road-Initiativet och samarbetar med den stora majoriteten, eftersom detta leder deras nationer och världen i allmänhet ut ur fattigdom.

Sverige skulle enligt min mening dra enorm nytta av detta samarbete mycket mer än vad de för närvarande gör genom att insistera på militär upptrappning och anslutning till Nato, något som varken kommer att hjälpa den svenska befolkningen eller bidra till fred och utveckling i resten av världen. Så Belt and Road-Initiativet är den riktning som mänskligheten behöver arbeta med och det är dags för de västeuropeiska länderna att vakna upp och inse detta.

Kritiken om BRI som en skuldfälla med anklagelser och beskrivningar av skuldtyngda länder som samarbetar med Kina riktas främst mot de västerländska befolkningarna. Den här typen av ryktesspridning är ett propagandaverktyg som syftar till att underminera Kina av geopolitiska skäl. De västerländska beslutsfattarna vill försvara den nuvarande unipolära ordningen, och vill därför demonisera Kina på det här sättet.

Belt and Road-Institutet i Sverige och min kollega, Hussein Askary, har forskat ingående i detta och visat att det inte finns någon som helst substans i de här anklagelserna – de är en bluff. Denna forskning är dokumenterad och går att ta del av på vår hemsida.

De västerländska beslutsfattarna vill försvara den nuvarande unipolära ordningen, och vill därför demonisera Kina.

Utöver BRI har Kina lanserat ytterligare tre initiativ. GSI – Global Security Initiative, som lades fram inför FN för att främja stabilitet i världen, GDI – Global Development Initiative, för att ytterligare stärka utvecklingsriktningen som anges av BRI och GCI – Global Civilization Initiative, som handlar om att främja kulturellt utbyte. Behovet av stabilitet och utveckling är uppenbart för alla med de farliga konflikterna i Ukraina och Gaza. Tyvärr är intresset för att sätta stopp för de förödande konsekvenserna för befolkningarna i dessa områden för litet.

GCI – Det globala civilisationsinitiativet, som är det senaste av initiativen, tror jag är av särskild betydelse och detta är något som jag och min kollega nu lyfter fram i en serie intervjuer. Vi hänvisar här till en av de stora universella tänkarna i Europas historia, Gottfried Wilhelm Leibniz, som levde från 1646 till 1716, under tiden Kangxi var kejsare av Qingdynastin i Kina. Det förekom under den här tiden utbyten mellan Europa och vissa jesuitmissionärer som arbetade för kunskapsutbyte inom astronomi, matematik och geografi. Många av dessa missionärer tog till sig Matteo Riccis idéer. Matteo Ricci är känd i Kina som en av de mest respekterade västerländska tänkarna, eftersom han utöver att vara en missionär dessutom fullt ut behärskade kinesiska i både tal och skrift. Han beundrades av de ledande Konfucianska intellektuella kretsarna i Kina vid den tiden.

Det är den här sortens utbyte som gör att man förstår de djupare aspekterna av civilisationer, både i Kina och i Väst. Det är, enligt min mening, en viktig grund för att övervinna den politiska negativiteten, det stundtals hätska utbytet och arrogansen genom att lyfta tankeprocesserna till en tid och till en plats där det fanns en verklig idé om vad vi har gemensamt. Vi respekterar att det finns skillnader, men vi ser också de gemensamma kvaliteterna, respekten för det gemensamma bästa och det mänskliga förnuftets godhet, som kan bli den bro som återförenar Europa och Kina på det sätt som Leibniz eftersträvade på sin tid.

Jag vill betona att dessa idéer inte är akademiska, även om det finns många viktiga idéer som forskare har sammanställt som jag kan stödja och hänvisa till. Jag tar upp detta eftersom det handlar om att skapa en levande dynamik för hur vi kan övervinna demoniseringen och fientligheten mellan öst och väst. Den här typen av attityder tenderar att bryta ned kommunikationen – därför behöver vi göra det motsatta.

Det handlar om att skapa en levande dynamik för hur vi kan övervinna demoniseringen och fientligheten mellan öst och väst.

Den kinesiska civilisationen står inför en historisk pånyttfödelse. De som studerat landets historia i någon utsträckning vet att det rör sig om en mycket lång och djupgående kulturhistoria. Kina kommer hämta kraft ur hela sin historia för att gå vidare på samma sätt som man redan gjort och utöver att leda en ostoppbar global ekonomisk utveckling kommer man vara pionjärer inom rymdteknik och nya energikällor som fusionskraft, vilken det bara är en tidsfråga innan man gjort kommersiellt gångbar.

Med en större medvetenhet om landets djupa kulturella historia skulle människor inte känna sig hotade av Kina – de skulle snarare se denna framstående civilisation som en stor tillgång.

 

Stephen Brawer,

Ordförande för BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige

BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige, är en ideell förening som bildades av arrangörerna, talarna och deltagarna i ett seminarium i Stockholm den 30 maj 2018 om Belt and Road-Initiativet (BRI) och dess ekonomiska och strategiska betydelse för Europa och Sverige. Seminariet arrangerades gemensamt av Schillerinstitutet och China-Sweden Business Council.

BRIX medlemmar inkluderar entreprenörer, ekonomer och strategiska experter med ett brett spektrum av expertis inom svenska och kinesiska ekonomiska frågor. Deras gemensamma slutsats är att BRI inte bara är av betydelse för en god ekonomisk och politisk relation mellan Kina och Sverige, utan i grunden gynnsamt för ekonomisk utveckling och fred mellan alla länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Merz erkänner: Västvärldens attraktionskraft avtar

Den multipolära världen

Publicerad oktober 6, 2025
– av Isac Boman
Friedrich Merz CDU
Merz förespråkar nedskärningar i välfärden samtidigt som han vill öka både Ukrainastöd och militära utgifter.

Den liberala demokratin är under attack från nya "autokratiska allianser", hävdade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i veckan. I samma andetag erkände han att västvärldens attraktionskraft "avtar märkbart" och att omvärlden inte längre ser upp till västerländska värderingar på samma sätt som tidigare.

Den tidigare BlackRock-toppen Merz och Frankrikes president Emmanuel Macron målade upp en mörk bild av västvärldens kris på fredagen. De båda ledarna hävdar att den liberala demokratin är under attack från olika håll och enligt Merz är det en ”axel av autokratiska stater” som nu utmanar den liberala världsordningen.

— Maktcentra i världen förskjuts i en utsträckning som inte setts sedan slutet av kalla kriget. En axel av autokratiska stater som utmanar den liberala ordningen runt om i världen hotar direkt de västerländska demokratierna, påstod han.

Varför denna axel bildats förklarades dock inte närmare. I samma anförande tvingades han dock erkänna att västvärldens attraktionskraft sjunker:

Annons:

— Utstrålningen av det vi i västvärlden kallar liberal demokrati avtar märkbart. Det är inte längre givet att världen orienterar sig mot oss, att den följer våra värderingar om liberal demokrati.

Merz har nyligen också slagit fast att Tyskland inte längre har råd att finansiera välfärdsstaten samtidigt som han förespråkar satsningar på militär upprustning och fortsatt stöd till Ukraina.

Macron finner bekväm syndabock

Macron talade om en "degeneration av demokratin" i Europa och fann en bekväm syndabock i sociala medieplattformar.

— Vi har varit skyldiga att överlämna vårt offentliga demokratiska rum till sociala nätverk som ägs av stora amerikanska entreprenörer och kinesiska företag, sade han.

Möjligheten att Västs egen politik bidragit till utvecklingen berördes dock inte alls av Merz eller Macron.

— Den demokratiska debatten förvandlas till en debatt av hat, fortsatte Frankrikes president.

Merz, Macron, Tusk och Starmer. Foto: Number 10/CC BY 2.0

Putin ser multipolär värld

Rysslands president Vladimir Putin presenterade på torsdagen en helt annan analys. Vid Valdai Discussion Club i Sotji beskrev han utvecklingen som naturlig.

— Multipolaritet har blivit en direkt konsekvens av försök att etablera och bevara global hegemoni, ett svar på den besatta önskan att ordna alla i en enda hierarki, med västliga länder i toppen, sade Putin.

Putin hävdade också att demokratin är i tillbakagång i väst. Som exempel nämnde han Rumänien, där domstolen ogiltigförklarade presidentvalet förra året.

Merz erkände också att Europa har blivit "ekonomiskt svagare" och att de sociala löften som gjorts är "så mycket svårare att uppfylla idag än de brukade vara".

Lösningen? Europa måste "återfokusera på sin ekonomiska konkurrenskraft" och "motsätta sig en ny våg av protektionism i världen". Detta är i stort sett samma mantra europeiska ledare upprepat i årtionden – hittills med begränsad framgång.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin: Västs strävan efter världshegemoni skapade multipolär ordning

Den multipolära världen

Publicerad oktober 3, 2025
– av Markus Andersson
Enligt Rysslands president förlorade Ukraina nästan 45 000 ukrainska soldater förra månaden.

Den multipolära världsordningen är redan verklighet och "ingen är beredd att följa regler från utlandet", det slog Rysslands president Vladimir Putin fast under det årliga Valdai-forumet.

Han uppmanade europeiska politiker att sluta med sin "antiryska hysteri", hävdade att 44 700 ukrainska soldater dödades eller skadades i september och kallade USA:s president Donald Trump för en "bekväm samtalspartner".

Världen genomgår för närvarande en omfattande omvandling och den redan etablerade multipolära världsordningen är en direkt konsekvens av västerländska makthavares försök att etablera global hegemoni, argumenterade Putins under ett anförande vid Valdai-forumet på torsdagen.

Den ryske presidenten redogjorde också för de ryska väpnade styrkornas påstådda framgångar i Ukraina och Kievs förluster och uppmanade europeiska ledare att ta itu med sina egna länders problem istället för att ägna sig åt vad han beskrev som "antirysk hysteri".

Annons:

Putin uttryckte sig också positivt om den nya amerikanska administrationens pragmatiska förhållningssätt till internationella frågor.

Ingenting är förutbestämt

Den nuvarande globala situationen, präglad av snabba och ofta dramatiska förändringar, kräver beredskap för alla utvecklingar. Individuellt ansvar är särskilt viktigt och "insatserna i den nuvarande situationen är extremt höga", sa Putin.

En multipolär värld har redan tagit form, enligt den ryske presidenten. "Praktiskt taget ingenting är förutbestämt. Allt kan utvecklas på olika sätt. Mycket beror på precisionen, omtänksamheten, återhållsamheten och eftertänksamheten i varje internationell aktörs handlingar", sa han.

Putin betonade att i en multipolär värld måste alla länder söka gemensam grund för sina intressen. "Ingen är beredd att spela efter regler som fastställts någonstans utomlands", konstaterade han.

— Relationerna inom den globala majoriteten, prototypen för de politiska metoder som är nödvändiga och effektiva i en polycentrisk värld, är baserade på pragmatism och realism, ett avvisande av blockfilosofi och frånvaron av stela, ensidigt påtvingade förpliktelser eller modeller med senior- och juniorpartners, förklarade Putin.

Han kallade den "blockinställning" som vissa länder har i syfte att utlösa en konfrontation för meningslös och anakronistisk. Nya internationella organisationer som BRICS och SCO utvecklas idag i "andan av 2000-talets diplomati", sa Putin. "De är inte emot någon, de är för sig själva".

Skarp kritik mot Europa

Putin konstaterade att USA:s och dess allierades makt nådde sin topp i slutet av 1900-talet, men att det inte finns, och aldrig kommer att finnas, en kraft som kan styra världen och diktera för alla "hur man ska andas".

— Försök gjordes, men de slutade alla i misslyckande, sa han.

Den ryske presidenten riktade skarp kritik mot europeiska politiker som han anser försöker "lappa ihop hål i den europeiska byggnaden" genom att felaktigtskapa en bild av Ryssland som en fiende.

— De styrande eliterna i det enade Europa fortsätter att piska upp hysteri. Det visar sig att krig med ryssarna nästan står för dörren. De upprepar detta nonsens, detta mantra, om och om igen, sa Putin.

— Ärligt talat känner jag för att säga till dem, lugna ner er, vila lite och slutligen ta hand om era egna frågor, fortsatte han.

Rysslands ledare varnade också för att Moskva följer noga den eskalerande militariseringen av Europa, och att Rysslands motåtgärder "inte kommer att dröja". Han noterade att det finns de som hoppas kunna leverera ett "strategiskt nederlag" för Ryssland, men menade att även de "mest trögfattade hårdskallarna" snart kommer att inse att detta är omöjligt.

Situationen i Ukraina

Putin lade ansvaret för de misslyckade ansträngningarna att stoppa fientligheterna på "minoriteten, inte majoriteten".

— Detta gäller i första hand Europa, som ständigt eskalerar konflikten. Man kan inte se något annat mål som de eftersträvar idag, sa han.

Den ryske presidenten anklagade väst och deras "tjänare i Kiev" för att betrakta det ukrainska folket som förbrukningsvara, ett "destruktivt verktyg i andras händer". Putin uppgav också att de ryska väpnade styrkorna stadigt skapar en buffertzon längs hela frontlinjen.

— Detta arbete fortskrider smidigt, lugnt och enligt plan... I dag är den ryska armén den mest stridsklara armén, påstod Putin och hävdade att de ryska väpnade styrkorna förvisso lidit förluster, men att dessa är mycket mindre än den ukrainska militärens.

Ryska trupper har enligt honom erövrat två tredjedelar av Kupyansk i Charkiv-regionen och tagit Kirovsk i Donetsk under sin fulla kontroll. Bosättningen Yunakovka i Sumy-regionen är under den ryska arméns kontroll och Volchansk i Charkiv-regionen är till hälften kontrollerad.

Ryska trupper har gått in i Seversk, Konstantinovka och Krasnoarmeysk i Donetska folkrepubliken, och behöver bara befria 0,13 procent av territoriet i folkrepubliken Luhansk.

Han hävdade att det råder "förvirring i den ukrainska militärens led" och att de inte förstår vad som händer på frontlinjen. Den ukrainska armén förlorade omkring 44 700 soldater vid engagemangslinjen i september, där oåterkalleliga förluster stod för hälften av denna siffra, enligt Putin. Från januari till augusti deserterade totalt 150 000 ukrainska militärer, påstod han.

Pragmatisk syn på USA

Putin konstaterade att Rysslands och USA har olika syn på många "globala problem", men att "för stormakter är detta faktiskt någonting normalt". Lösningar på motsättningarna som skulle tillfredsställa båda sidor är fullt möjliga att hitta, argumenterade han.

— Oavsett oenigheter, om vi behandlar varandra med respekt, kommer förhandlingar, även de tuffaste och mest ihärdiga, fortfarande att syfta till att nå konsensus, och detta innebär att ömsesidigt acceptabla lösningar är möjliga.

Han uppskattade att de nuvarande amerikanska myndigheterna till skillnad från sina föregångare uttrycker sina ambitioner klart och tydligt.

— Det är alltid bättre att tydligt förstå vad andra personer har för avsikt och vad de försöker uppnå än att försöka urskilja den verkliga innebörden i en serie underförstådda anmärkningar, tvetydigheter och vaga antydningar.

— Vi ser att den nuvarande amerikanska administrationen styrs främst av sitt eget lands intressen, fortsatte han.

Under ett besök i Alaska diskuterades återställandet av bilaterala relationer, eftersom de enligt Putin "inte bara befinner sig i en återvändsgränd, utan på den lägsta nivån i mannaminne". Putin beskrev vidare den amerikanske presidenten Donald Trump som en bekväm samtalspartner som "vet hur man lyssnar och hör".

Vidare är Ryssland redo att stödja president Trumps förslag att lösa konflikten i Gazaremsan om det leder till skapandet av två separata stater, eftersom detta steg är nyckeln till en "slutgiltig lösning av den palestinsk-israeliska konflikten", sa Putin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina fortsätter storsatsningen på nya Sidenvägen

Den multipolära världen

Uppdaterad september 17, 2025, Publicerad september 17, 2025
– av Isac Boman
bri-2025-01
bri-2025-02
bri-2025-03
bri-2025-04
bri-2025-05
bri-2025-06
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
 

Den nya Sidenvägen, på engelska Belt and Road, är inte bara ett infrastukturprojekt utan även en av de främsta internationella mötesplatserna utanför Västblocket som i dagsläget involverat över 150 länder.

Årets medieforum i Yunnan-provinsens huvudstad Kunming i sydvästra Kina är det nionde i ordningen och besöks av medieorganisationer från 87 olika länder, däribland Nya Dagbladet.

Namnet på BRI-initiativet, på svenska ”Initiativet till Sidenvägen” eller mindre formellt ”den nya Sidenvägen”, anspelar på den berömda handelsrutt som under ett och ett halvt årtusende länkade samman Kina, Europa och Afrika fram till 1400-talet då det Ottomanska riket helt kom att blockera handelsvägarna.

BRI är ett officiellt kinesiskt ekonomiskt och diplomatiskt initiativ som ursprungligen formulerades av Kinas president Xi Jinping år 2013 med uttalad utgångspunkt i så kallad multilateralism, i ledigare ordalag på en grund av dialog och frivilliga utbyten mellan självständiga aktörer. I en bredare bemärkelse beskrivs BRI:s syfte som att främja interkulturell kommunikation och utbyte mellan nationer och civilisationer ”för att bidra till ömsesidiga fördelar och förståelse” och med detta som metod förbättra förutsättningarna för en fredlig utveckling och långsiktig global stabilitet.

Annons:

En rad stora infrastrukturella projekt har fötts från initiativet, med den långsiktiga ambitionen att skapa moderna transport- och handelsvägar på mellan Europa, Afrika, Asien och Amerika. Bland de mest kända infrastrukturprojekt som redan slutförts återfinns järnvägen från Kina till Laos, samt på Indonesiens huvudö Java och hamnarna Hambantota International i Sri Lanka och Gawadar i Pakistan. Ungern och Serbien har varit först ut i Europa med att anamma initiativet på både infrastrukturell och politisk nivå, där en järnväg för snabbtåg just nu byggs mellan ländernas huvudstäder Budapest och Belgrad i samarbete med kinesiska ingenjörer. Även Pireushamnen nära Aten i Grekland har blivit en del av initiativet och är i nuläget en av Europas största hamnar.

Sverige återfinns bland de länder, framförallt från det USA-dominerade Västblocket, som i nuläget valt att inte ansluta till initiativet och som främst beskriver projektet som ett ”bedrägeri” av Kina för att skuldsätta länder. Bland västeuropeiska länder är den enda infrastrukturella deltagaren för närvarande Luxemburg, som med sin stora flygplats har en betydande flygtrafik till Kina.

Den nya Sidenvägen omfattar samtidigt inte bara infrastruktur utan även andra forum som utgör de just nu mest betydande officiella internationella mötesplatserna i Kina. Årets forum med mediatema hålls just nu i Kunming i södra Kina mellan den 16 och 17 september med sammanlagt 165 mediekanaler från 87 olika länder på plats, med många ledande medier framförallt från Sydamerika, Asien, Afrika och Östeuropa, från Ryssland i år i form bland annat av nyhetsbyråerna Ria och Tass.

Nya Dagbladet är hittills ett av ett fåtal mediehus från det allt mer isolerade Västblocket som är på plats, i sällskap bland annat med Discovery Channel och Warner Bros. Från Västeuropa finns i övrigt en rad mindre mediehus på plats från bland annat Danmark, Frankrike, Irland och Tyskland.

Det är en väldigt begränsad bild av omvärlden som allmänheten i Västblocket just nu får ta del av och BRI är en möjlighet för oss att skapa oss en egen djupare förståelse för världsutvecklingen och även förstärka vår internationella korrespondens, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson.

Många journalister i den här typen av sammanhang från Afrika, Mellanöstern och Asien kommer förstås från helt andra historiska och kulturella referenser än oss själva, men jag tycker det är en beklaglig ryggmärgsreaktion som kommit att prägla det samtida Väst att stänga dörren ens till att försöka mötas som människor och föra en öppen dialog. I den polariserande tid vi lever tror jag det finns ett behov för en journalistisk form av diplomati, tillägger nyhetschefen Isac Boman.

Vid sidan av medieorganisationerna medverkade även företrädare för ett antal statliga företagsjättar som involverats i de olika projekten såsom Energy China, China National Nuclear Corporation, China Changan Automobile Group och China Communication Contruction Company.

Nya Dagbladet var även på plats under förra årets konferens i Chengdu, Sichuan-provinsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Analytiker: Ukrainakriget och sanktionerna har svetsat samman Asiens stormakter

Den multipolära världen

Publicerad september 2, 2025
– av Isac Boman
Indiens Narendra Modi tas emot i Kina när de gamla rivalerna närmar sig varandra.

Sky News ekonomianalytiker och redaktör Ed Conway varnar för att Västvärlden kraftigt underskattar hur betydelsefull den eurasiska alliansen Shanghai Cooperation Organisation (SCO) håller på att bli.

Enligt Conway har Ukrainakriget och Västvärldens sanktioner mot Ryssland accelererat en historisk maktförskjutning där Kina, Ryssland och Indien nu bildar en allt starkare motpol till G7-länderna.

Medan G7-ländernas export till Ryssland har kollapsat till nästan noll, har Kinas export istället ökat lavinartat. Indien har gått från att knappt importera rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sin råoljeimport. Den brittiske analytikern Ed Conway argumenterar för att konsekvenserna av Ukrainakriget sträcker sig långt bortom Europas gränser.

"Den stora majoriteten av beslutsfattare i Westminster, för att inte tala om andra delar av Storbritannien, har aldrig ens hört talas om Shanghai Cooperation Organisation", skriver Conway i sin analys från toppmötet i Tianjin i veckan.

Annons:

Han menar att denna gruppering av tio eurasiska stater – med Kina, Ryssland och Indien i spetsen – förtjänar betydligt mer uppmärksamhet i Europa.

Analytikern pekar ut februari 2022 som en vattendelare. Innan kriget exporterade G7-länderna ungefär lika mycket till Ryssland som Kina gjorde och Europa var då den största importören av rysk olja. Idag visar siffrorna en helt annan verklighet. Medan Västvärldens sanktioner har decimerat G7:s handel med Ryssland, har Kinas export istället exploderat.

"Exporten av kinesisk transportutrustning har ökat med nästan 500 procent", konstaterar Conway.

En framtid utan USA?

Parallellt har Indien genomgått en dramatisk förändring i sina energiinköp. Landet har gått från att importera "nästan ingen rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sina råoljeimporter".

Denna utveckling har fått USA att överväga drastiska åtgärder. Conway pekar på hur Washington hotat med att införa "sekundära tullar" mot Indien, vilket skulle fördubbla tullnivån på indiska varor till 50 procent – "en av de högsta nivåerna i världen".

"Konsekvensen av Ukraina är med andra ord inte bara misär och krig i Europa. Det är en skarp splittring i ekonomiska strategier runt om i världen”, konstaterar han.

Analytikern identifierar en djupare strukturell förändring som pågår. Asiatiska nationer har börjat "föreställa sig något de aldrig riktigt hade föreställt sig tidigare: en ekonomisk framtid som inte är beroende av den amerikanska finansiella infrastrukturen".

Putin, Modi och Jinping under SCO-toppmötet i veckan. Foto: Kreml/CC BY 4.0

"En gång svurna rivaler"

Conway förklarar att asiatiska länder traditionellt varit de största köparna av amerikanska statsobligationer, delvis för att säkra dollar till oljeköp. Men sedan kriget i Ukraina eskalerade har Ryssland börjat sälja olja utan att prissätta den i dollar, samtidigt som många asiatiska nationer minskat sina köp av amerikanska statsobligationer.

"En del av förklaringen till den senaste ökningen av amerikanska och brittiska statsobligationsräntor är att det helt enkelt finns mindre efterfrågan på dem från utländska investerare än det brukade finnas", noterar han.

En särskilt oroande trend för Västledarna är SCO-ländernas växande ekonomiska tyngd och Conway påpekar att om man justerar för köpkraft närmar sig dessa nationers andel av global BNP nu de avancerade ekonomiernas samlade andel.

Men den kanske mest överraskande utvecklingen är närmandet mellan Kina och Indien som under långa perioder haft en mycket ansträngd, och stundtals närmast uttalat fientlig relation.

"Något som skulle ha verkat helt osannolikt för bara några år sedan", skriver Conway, är att dessa "en gång svurna rivaler" nu närmar sig en ekonomisk försoning.

När Indien nu möter hårda amerikanska tullar ser landet knappast någon risk med att närma sig Kina genom denna sällsynta resan för att stärka relationerna med Peking, enligt analytikern.

"Ett seismiskt ögonblick"

Conway kallar utvecklingen för "ett seismiskt ögonblick i geopolitiken" och avslutar sin analys med en varning:

"Under lång tid var världens två mest folkrika nationer i konflikt med varandra. Nu rör de sig alltmer i takt med varandra. Det är en konsekvens få skulle ha gissat när Ryssland invaderade Ukraina. Ändå kan det vara av enorm betydelse för geopolitiken under kommande decennier", slår han fast.

Ekonomianalytikerns slutsats är tydlig: Ukrainakriget och sanktionerna mot Ryssland har fått en oväntad effekt. Istället för att isolera Ryssland har det svetsat samman Asiens stormakter och påskyndat Västvärldens ekonomiska tillbakagång.

Shanghai Cooperation Organisation (SCO)

SCO grundades 2001 och har tio medlemsländer: Kina, Ryssland, Indien, Pakistan, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Uzbekistan och Vitryssland. Organisationen startade som ett säkerhetspolitiskt samarbete men omfattar nu även ekonomiska och politiska frågor.

Medlemsländerna representerar över 40 procent av världens befolkning och när man justerar för köpkraft står SCO-länderna för närmare hälften av global BNP. Organisationens sekretariat ligger i Peking och ordförandeskapet roterar mellan medlemsländerna.

G7 (Group of Seven)

G7 består av USA, Japan, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Kanada. Gruppen bildades på 1970-talet som ett forum för ekonomisk samordning mellan industrialiserade liberala demokratier. G7-länderna står för cirka 30 procent av global BNP och har länge spelat en central roll i det internationella finanssystemet.

EU deltar i G7-möten som observatör. Sedan 2022 har G7 koordinerat ekonomiska sanktioner mot Ryssland till följd av kriget i Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.