“Den verkliga fattigdomen sprider sig”

publicerad 8 augusti 2013

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


19 462 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Är fattigdom bara en fråga om kaloriintag? Den verkliga fattigdomen sprider ut sig i Sverige såväl som i andra länder. I Sverige beskattas medborgare med inkomster under det normala fattigdomsbegreppet inom EU. Skamligt! skriver Thomas Gunnarson i NyD Debatt.

När en politisk debatt om FN:s program för utrotning av fattigdomen och svälten nu nått Indien, där man vill driva igenom en statlig subvention av spannmål till fattiga, så finner man vissa paralleller med vårt eget land. Som konstaterats har protester från utländska intressen stört den indiska debatten. En statlig styrning skulle påverka multinationella spannmålsföretags möjligheter att tjäna pengar i Indien. Volymen på indisk spannmålsodling är i samma nivå som europeisk!

Så vad som då sker är en propagandaoffensiv för att visa hur indisk fattigdom minskat under senare år för att politiken skall slippa klämmas mellan inhemska politiska krav på subventioner av spannmål för att tillfredsställa Cargill och WTO å andra sidan. Så man manipulerar med fattigdomsbegreppet.

Tidigare använde man sig av en indisk metod för att bedöma Fattigdom. Suresh Tendulkars beräkningsmetod. En metod där mest fokuserar på människor kaloriintag, maten alltså.

För svensk del verkar det väldigt povert. Men hur är det egentligen numera? Här hemma. Använder vi en variant av Tendulkars Metod? Är fattigdom bara en fråga om kaloriintag?

För svensk del var debatten uppe för inte så längesedan med reportern Janne Josefsson som ifrågasatte vad fattigdomsbegreppet innebar i Sverige. Något svar fick man inte. Vilket var något underligt. Något osvenskt. Ty i detta land vill man ju oftast ha allt väldigt preciserat och detaljerat.

Men svenska politiker tycks reaonera likadant som Janne Josefsson. Fattigdom är ett relativt begrepp, eller? Något som påminner om den indiska debatten just nu.

Genom att dribbla med statistiken ser det bättre ut. I Indien som i Sverige. Men det sänder egendomliga vibrationer när man tycker sig finna paralleller med Indien. Ett land väl känt för att just ha många fattiga medborgare. Hur kommer det sig att vi i detta land vill använda liknande beräkningsmetoder som indisk politik? Är den svenska välfärden numera en myt och verkligheten något helt annat? Ja, när man läser igenom vad som skrivits i pressen om “barnfattigdom” är intrycket klart att man från hela det politiska etablissemanget vill dribbla med statistiken. Ingen vill stå för annat än samma taktik som i Indien. Det gäller att medborgarna inte skall upptäcka att något inte är som förut.

Särskilt illa för nuvarande regering som påstår sig föra en borgerlig skattepolitik politik. Det är möjligt att det är en svensk variant av borgerlig politik, men den har väldigt litet med kontinental borgerlig skattepolitik att göra. Ty i Sverige beskattas medborgare med inkomster under det normala fattigdomsbegreppet inom EU! Vilka är skattebefriade i dessa länder. Det sätter låginkomsttagare i en svår situation i Sverige. En ekonomisk utförsbacke. Men då svensk politik använder indisk fattigdomsberäkning så har svenska medborgare inte mycket att förvänta av regering och riksdag!

Svenska debattörer har haft uppe frågan, men ändå är det väldigt tyst. Borde inte politiken överlag påpeka att svenska funderingar om fattigdom faktiskt mer liknar det indiska sättet att resonera än principerna i övriga EU!? Som ju ändå borde vara mer relevant. Lena Sommestad (S), skrev en informativ debattartikel i frågan i DN år 2010, där hon klart visade att regeringen “rider” på de svaga i samhället. Men dessa svaga är inte socialfallen utan alla hårt kämpande småföretagare, stigfinnare och hoppjerkor som prövat sig fram i tillvaron och som belönas med en konfiskatorisk skatt på sina svaga inkomster. En politik som helt strider mot den borgerliga regeringen politiska propaganda!

Frågan måste upp på allvar inför valet -14, annars kan svenska politiker och byråkrati fortsätta sin plundring av svenska folket! Ty principen om hur fattigdom skall räknas påverkar främst pensionerna, ingångslöner för unga och skatten för låga inkomster.

Då man i de mer civiliserade, mänskligt rikare delarna av EU anser att folk inte skall beskattas under den nivå där man har mindre än 60% av landets medianinkomst. Men då något sådant inte finns i Sverige beskattas folk så länge de kan stå på benen….

En skam för Sverige! Och landets Riksdagspolitiker!

 

Thomas Gunnarson
Fotskäl, Västra Götaland

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!