NyD Debatt

Annons:

”Böneutrop symboliserar en islamisk kulturimperialism”

Alf Ronnby, fil dr i sociologi och docent i socialt arbete, skriver i sin debattartikel att islamiska böneutrop är mer än religiös yttring.

Uppdaterad juli 18, 2019, Publicerad april 8, 2018
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det finns nästan en miljon muslimer i Sverige enligt en färsk rapport från Pew Research Center. Om 32 år kan de vara 30 procent av befolkningen. Redan idag har de med hjälp från Saudiarabien och andra muslimska stater skapat ett fyrtiotal moskéer. Nu vill den del av dessa ha offentliga böneutrop såsom det ska var enligt islam. Protesterna mot böneutrop (och moskéer) handlar ingalunda bara om att vi ogillar ett högljutt bönemässande ut till allmänheten. Det gäller mera att denna förskräckliga religion inte ska få störa vår sinnesro och ordningen i vårt samhälle. Böneutropen symboliserar en ytterst reaktionär religion och kultur, som vi helst vill slippa här i landet. I Saudiarabien kan de ropa i sina minareter bäst de vill, men inte här.

Stockholm har flest med elva. Göteborg har sex och Malmö officiellt fem, men med alla mindre källarmoskéer och liknande är det kanske närmare tio. Efter att moskén i Fittja år 2013 fick lov att ha böneutrop på fredagar mitt på dagen, har nu också moskén i Växjö ansökt om att låta bönen ljuda över omgivningen. Detta har lett till en livlig debatt kring om moskéer generellt ska ha rätt till böneutrop. Anhängarna anser att det kan liknas vid klockringning i kristna kyrkor och att böneutrop bör vara en del av religionsfriheten.

Men det håller inte att hänvisa till klockringning. Klockringningen har i vår tusenåriga kulturhistoria flera olika funktioner till exempel musikaliskt i olika former av kimning, klämtning, rundringning. Morgon och kväll för att markera arbetsdagens början och slut. Klockringningen användes för att släcka respekt tända elden i husen, liksom att öppna/stänga stadsportarna. Den användes som larmsignal vid brand liksom vid krigsutbrott och fred. Senast vid Andra världskriget. Vi har själaringningar och vid kungens död. Klockringningen är en sedvänja som ingår i vårt kulturarv och som man kan läsa om i Bringeus "Klockringningsseden i Sverige". Den borde biskopar och präster läsa, vilka tror att böneutrop kan jämställas med klockringningen. Böneutropen är dessutom en del av den islamska mässan, som imamen vill basunera ut till alla som kan höra, muslimer och alla andra!

Motståndarna anser att det inte passar in i svensk samhällskultur, att det är störande och att religionsfriheten inte inbegriper rätten till böneutrop. Ytterligare andra anser det oklokt av muslimer att vilja ha böneutrop eftersom det leder till konflikter, förargelse och fientlighet mot muslimer, vilket kan skapa oordning och oroligheter i samhället. Det bör alltså vara i muslimers eget intresse att ligga lågt med islams mest iögonfallande uttryck.

Sedan religionsfrihetslagen avskaffades är det Europakonventionen (och Regeringsformen) som är de lagrum där religionsfriheten fastslås: "Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet..." Av denna formulering i Artikel 9 följer att skyddet omfattar både frihet att ha en religion, men också friheten att inte ha en religion. Teologie doktor Ann Heberlein hävdar just detta i en krönika i Svenska Dagbladet den 1 mars i år, att religionsfriheten också innebär att gemene man har rätt att slippa utsättas för oönskad religiös påverkan.

Man kan tom säga att frågan om religionsfrihet inte räcker för att ta ställning till utövandet av islam. Islam är nämligen inte bara en religion; det är en ideologi, en samhällsuppfattning som ska vara vägledande även för politiken. Islam är alltså politisk och omfattar allt och alla i samhället. Alltså inte alls som religion uppfattas här i landet, där det tydligt (särskilt sedan kyrkan skildes från staten) är en privatsak. Den lutherska kristendomen och islam kan inte jämföras på samma dag. Det är som att jämföra päron och äpplen.

I religionsfrihetslagen var det mycket tydligt att enskildas religion och religionsutövande inte fick störa den allmänna ordningen: 1 § "Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse." Samma tanke finns i Europakonventionen:

"Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter."

Härmed blir frågan om böneutrop också en ordningsfråga för myndigheterna. Om böneutrop är samhällsstörande handlar alltså inte, som miljökontoret i Växjö tror, bara om utropen är störande genom att de skickar ut ljud som är högre än tillåtna tio decibel. Böneutropen är inledningen på den islamska bönen och vänder, eller kommer att vända, sig inte bara till muslimer, men till hela allmänheten i det område är de kan ljuda. Böneutropen kan också ses som propaganda för islam och står närmast i strid med religionsfriheten, än tvärt om. De som, likt biskopen i Växjö, argumenterar för böneutrop med stöd av religionsfriheten, har missuppfattat vad religionsfriheten står för.

I Sverige anses religion vara en privatsak, och än mera så sedan kyrkan skildes från staten. Av den grunden står offentliga böneutrop och islamskt böneförkunnande till allmänheten i strid med en grundläggande uppfattning i vår moderna kultur. Majoriteten av svenska folket är också emot böneutrop. Endast en liten minoritet kan acceptera böneutrop. Vill muslimer hålla på med sina böner fem gånger om dagen, får de vara så goda att göra detta inne i moskén eller i annan lokal, till exempel där hemma. Det kommer knappas att störa, medan allmänt utsjungande av islamska böner kommer att väcka förargelse och riskera skapa oro och konflikter i samhället.

Men böneutropen från moskéernas minareter har också en vidare innebörd. Saudiarabien använder en del av de oljepengar vi ger dem till att sprida islam i tappningen Wahhabismen, en av de mest reaktionära tolkningarna och tillämpningarna av islam. Bellevuemoskén i Göteborg finansieras av Saudiarabien. Saudiska pengar finansierar också Trollhättans moské, Hötorgsmoskén, Västerås moské och Borås moské. I Europa i övrigt har saudierna spenderat 65 miljarder dollar på att sprida Wahhabismen via moskéer och på annat sätt genom att betala Wahhabistiska imamer.

Det är inte bara Saudiarabien som är aktiva i att sprida islam i världen. Flera andra arabregimer deltar i muslimernas strävanden efter sitt Umma. Turkiska pengar har finansierar Fittja moské, Muslimska församlingen Malmö, Skärholmens moské och Turkiska islamiska kulturföreningen i Rinkeby. Qatar finansierar Umm al-Muminin Khadijah-moskén i Malmö med 30 miljoner. Det är Skandinaviens största moské. Qatar stöttar också Gävle moské, Västerås moské och Örebro moské. Förenade arabemiraten har finansierar Trollhättans moské och Stockholms moské. Det vi ser här kan kallas islamsk kulturimperialism och den kan sannolikt på sikt bidra till radikala förändringar i det svenska samhället. Den som inte vill inse detta är naiv och olovligt blåögd.

Genom muslimernas verksamhet i Sverige bidrar de till att sprida reaktionära uppfattningar om förhållanden mellan män och kvinnor. I moskéerna gäller samma könsuppdelning som är tradition inom islam. Kvinnor får inte vara tillsammans med männen i moskén och ska ha separat ingång. Moskéerna fungerar ibland som samlingsplats för jihadister, som ingår i de ”sleeping cells” vilka Säpo försöker hålla koll på. Hötorgsmoskén har besökare med kopplingar till IS-resenärer. Borås moské bjöd in en imam som uppmanade till mord på judar. Vad som sker i Malmös alla källarmoskéer vet bara besökarna och Säpo. "Terrorhotet mot Sverige från islamistiskt motiverad terrorism bedöms utgöra ett förhöjt hot(3)".(Bedömning av terrorhotet mot Sverige 2018 SÄPO)

Det gäller här att "mota Olle i grind". Fittjamoskén fick tillstånd för böneutrop. Får moskén i Växjö också tillstånd, dröjer det inte länge innan alla 40 moskéer vill ha samma rättigheter. Det är inte svårt att föreställa sig hur det då kommer att låta då alla dessa moskéer har böneutrop fem gånger om dagen, vilket det ska vara enligt islam. Det är ditåt vi kommer att gå. Om 30 år, visar den färska studien från Pew Research Centre med titeln "Europe's Growing Muslim Population 2017" att befolkningen här i landet kan bestå av 30 procent muslimer, om migrationen fortsätter som den gjort de senaste tre åren.

Islam är en främmande och för många skrämmande religion. Om det inte vore för religionsfriheten, skulle sannolikt inte en sådan uppviglande lära tillåtas över huvud taget i ett modernt samhälle. Genom Säpos rapporter vet vi att det i olika slags moskéer förekommer hatpropaganda mot den västerländska kulturen och de ogudaktiga, dvs alla vi som inte är troende muslimer. Det finns väldigt lite intresse av att bli en del av det västerländska samhället, tvärtom vill man påverka och omforma det. Faktiskt är det överordnade målet för hela den islamska rörelsen, att skapa sitt Umma, nämligen att islam ska erövra hela världen.

Det är i det ljuset böneutropen ska ses. Det är inte en del av en personlig religionsutövning, utan som en symbol för kulturell expansion och dominans. Enligt många muslimer står väst och islam i motsatsförhållande till varandra, det är en kamp om samhället som pågår. Så ser i alla fall muslimer på förhållandena. Hotet handlar inte bara om att radikala imamerna får en och annan moskébesökare att ansluta sig till Islamiska staten eller al-Qaida. Den kulturella imperialismen handlar inte så mycket om våld, som att den islamska kulturen successivt smyger sig in i vårt samhälle genom att vi pö om pö accepterar islamska värderingar och i toleransens och den fredliga samexistensens namn inte vill ta strid med muslimerna. En vacker dag står vi inför fullbordat faktum och får djupt ångra att vi var så godtrogna och naiva. Ett talande och avskräckande exempel på hur islamsk verklighetsuppfattning och kultur smyger sig in i våra samhällsfunktioner är misshandelsfallet i Solna tingsrätt. Nervärderingen av kvinnan i det aktuella fallet är just en sådan avspegling av islamsk kvinnosyn.

Biskop Fredrik Modéus välkomnar Växjö muslimska förenings ansökan om böneutrop: "Rätten att uttrycka sin tro är grundläggande i en demokrati", säger Modéus. Okunnigheten och blåögdheten hos denne biskop är förbluffande. Hade han brytt sig om att läsa koranen, skulle han se att islam inte är en religion på linje med kristendomen. Det är den naiva inställningen och attityden hos denne biskop och andra välmenande humanister, som bidra till att människor inte inser faran med islam. Men vi vet att vägen till helvetet är kantad av välmenande präster och andra samvetsömma personer, som inte förstått att Islam inget har med demokrati att göra - tvärtom!

När de första moskéerna byggdes var det redan diskussion om minareterna, och då bedyrade muslimerna att det bara var en arkitektonisk utsmyckning och att man absolut inte hade tänkt ropa ut bönen från dem. Nu vill man ha tillstånd för bön en gång i veckan. Exempel från Tyskland visar dock att en dag i veckan blev fem gånger om dagen, sju dagar i veckan. Den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen är en sådan plats. Där sker böneutropen bland tyskarna alla dagar i veckan, flera gånger om dagen. Vi kan vara säkra på att allmänheten, kristna, icketroende osv inte vill utsättas för islamska böner öht.

En aspekt som Stefan Löfven och andra som anser att det går an bara böneutropen inte stör allmänheten, borde tänka på att böneutropen är en del i muslimers strävanden att skapa sina egna samhällen i vårt land. Parallellsamhällen växer fram typ Fittja och Rosengård, där de bygger sin egen rättsordning, vilande på sharia. Där gäller också vissa krav på kvinnors klädsel och "sedlighetsvakter" ser till att klädkoderna följs. Ungdomar ska helst inte lyssna på musik och inte ha egna fester med dans och musik. Sådana tillställningar stoppar sedlighetsvakterna. Dessa parallellsamhällen har sin egen dynamik och muslimer dras till de sina, medan andra känner sig obekväma i denna miljö och flyttar. Här har vi alltså en självförstärkande miljö där böneutrop är en del. Är det så vi vill att detta land ska utvecklas? Avskräckande exempel kan hämtas bland annat från England där muslimerna haft mera tid på sig att bygga sina egna ordningar.

Islams mässande böner från moskéernas minareter är en ren provokation och har inget med religionsfrihet att göra. Böneutrop bör inte tillåtas och de tillstånd som redan getts bör återkallas.

 

 

Alf Ronnby
fil dr i sociologi och docent i socialt arbete

Om skribenten

Alf Ronnby är fil dr i sociologi och docent i socialt arbete, med särskild inriktning på social mobilisering, lokalt utvecklingsarbete och community organizing. Ronnby har arbetat med och studerat ett antal sådana verksamheter och fem böcker om detta.

Han har skrivit femton böcker om samhälle, politik och sociala frågor. Det har också blivit fem romaner. Ronnby skriver artiklar och krönikor i politiska och sociala frågor Han har ett stort nätverk inom den akademiska världen och inom socialt arbete.

För många år sedan arbetade han som socialarbetare i det berömda Rosengård i Malmö, därefter som lektor vid Roskilde Universitetscenter och senare Mitthögskolan i Östersund, samt Göteborgs Universitet. Numera författare och föreläsare på heltid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

”Kinas högkvalitativa öppnande mot världen skapar nya möjligheter”

Det moderna Kina

Många svenska företag har aktivt deltagit i Kinas reform- och moderniseringsprocess och därigenom inte bara fått god avkastning, utan också bidragit väsentligt till Kinas socioekonomiska utveckling, skriver WAN Degang, Chargé d’affaires vid Kinas ambassad i Sverige.

Uppdaterad november 22, 2025, Publicerad november 20, 2025
Wan Degang är Kinas chargé d’affaires vid ambassaden i Stockholm och fungerar som ställföreträdande chef för missionen. Sverige deltog på Kinas Internationella Import- och Exportmässa (CIIE) i början av november.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I början av november mottogs Sverige som hedersland för första gången vid den åttonde upplagan av Kinas Internationella Import- och Exportmässa (CIIE). Under parollen “att skapa möjligheter tillsammans”, presenterade Sverige på ett allsidigt sätt sina kärnstyrkor inom innovation, forskningsutveckling, hållbar utveckling och samarbete.

Sveriges närvaro utgjorde en av mässans absoluta höjdpunkter och satte en färgstark prägel på firandet av 75 års diplomatiska relationer mellan Kina och Sverige.

CIIE som fönster mot Kinas modernisering

CIIE fungerar som ett viktigt fönster för omvärlden att iaktta Kinas modernisering och landets engagemang för globala utveckling. Årets CIIE var det första stora ekonomi- och handelsrelaterade evenemang som Kina organiserade efter det fjärde plenumet för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommittén, och den utgjorde en levande illustration av Kinas arbete för att bygga en öppen världsekonomi och främja gemensam utveckling.

Plenumet lade dessutom fram viktiga planer för att främja en öppning på hög nivå och för att skapa nya möjligheter för win-win samarbete. Detta kommer att injicera ny drivkraft till Kinas högkvalitativa socioekonomiska utveckling.

Kinas öppningspolitik under de senaste fem åren

Under de senaste fem åren har Kina konsekvent främjat en öppenhet som bygger på ömsesidig nytta. Landets negativa lista för utländska investeringar har minskats till 29 punkter, och alla begränsningar för utländska inverteringar inom tillverkningssektorn har helt avskaffats.

Kina tillämpar nolltullar på alla produkter från alla de minst utvecklade länderna som har diplomatiska förbindelser med Kina, och testar pilotprojekt med högre standard för öppningsåtgärder i Hainans frihandelshamn samt 22 pilotfrihandelszoner. Kina har under många år i rad rankats bland världens främsta länder när det gäller både att attrahera utländska investeringar och att göra utlandsinvesteringar.

Kina är huvudshandelspartnern för över 150 länder och regioner, med en total import av varor och tjänster som överstiger 15 biljoner dollar. Kinas kumulativa utländska investeringar har genererat över 300 miljarder dollar i skatteintäkter för värdländerna, skapat många jobb och bidragit till att främja lokal industrialisering och modernisering. Öppningen på hög nivå har blivit en viktig sak som gynnar både Kina och världen.

Mer omfattande öppning de kommande fem åren

Under de kommande fem åren kommer Kina att bättre balansera sina egna behov och världens förväntningar genom att föra en mer proaktiv öppenhetsstrategi, stegvis utvidga sin öppning på institutionell nivå, upprätthålla det multilaterala handelssystemet och främja bredare internationella ekonomiska transaktioner.

Kina kommer att hämta momentum från öppningen för att driva på reformer och utveckling, dela möjligheter med resten av världen och främja gemensam utveckling. Kina kommer aktivt att anpassa sig till internationella högklassiga ekonomiska och handelsmässiga regler, utöka marknadstillträdet och öppna upp fler områden, särskilt inom tjänstesektorn, och ensidigt öppna upp fler sektorer och regioner.

Kina kommer dessutom att utveckla handel med intermediära varor och grön teknik, förfina det negativlistbaserade hanteringssystemet för gränsöverskridande handel samt fortsätta att systematiskt öppna upp den digitala sektorn mot omvärlden. Kina kommer att fortsätta att förkorta negativa listan för utländska investeringar, säkerställa enklare marknadstillträde och tillmötesgående affärsmiljöer för utländska investerare samt skapa en institutionell miljö som är transparent, stabil och förutsägbar.

Kina kommer att stärka den strategiska samordningen med andra länder, fördjupa det praktiska samarbetet inom handel, investeringar, industriell utveckling och mellanmänskliga utbyten, samt lansera nya samarbetsinitiativ inom områden som grön utveckling, AI, digital ekonomi och hälsa. Kina kommer även att fortsätta det gemensamma arbetet med att färdigställa BRI (Belt and Road) initiativet tillsammans med andra länder.

En ny fas som gynnar både Kina och Sverige

Jag är övertygad om att den nya omgång av Kinas öppning på hög nivå kommer att bidra till större stabilitet och förutsägbarhet i den globala ekonomin och skapa nya möjligheter för alla länder, inklusive Sverige.

Glädjande nog har det kinesisk-svenska samarbetet åtnjutit betydande framsteg i takt med Kinas öppning. Kina är Sveriges största handelspartner i Asien, medan Sverige är Kinas största handelspartner i Norden. Många svenska företag har aktivt deltagit i Kinas reform- och moderniseringsprocess och därigenom inte bara fått god avkastning, utan också bidragit väsentligt till Kinas socioekonomiska utveckling och integration i den ekonomiska globaliseringen.

I år har Kina och Sverige återupptagit arbetet i sina gemensamma kommittéer för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete samt offentliggjort ett gemensamt uttalande om att etablera en bilateral arbetsgrupp för investeringar i grön omställning (Working Group on Green Transition Investments). De båda länderna har därmed gått in i en ny institutionaliserad fas av ekonomiskt och handelsmässigt samarbete, vilket har lagt en stabil grund för vårt bilaterala samarbete under de kommande fem åren.

För närvarande möter den ekonomiska globaliseringen motgångar, med växande unilateralism och protektionism. Globaliseringens historiska utveckling är dock oundviklig, och ett fortsatt öppnande mot omvärlden kommer även framöver att vara ett tydligt kännetecken för Kinas modernisering.

När Kinas högkvalitativa öppningsåtgärder för de kommande fem åren successivt genomförs kommer den kinesiska marknaden att erbjuda världen ännu större möjligheter. I detta sammanhang ser jag fram emot att Kina och Sverige fortsätter att utvidga utbytet och samarbetet inom olika områden, skriver ett nytt kapitel av ömsesidig nytta, främjar en långsiktig, sund och stabil utveckling av relationerna och levererar ökad välfärd för våra båda folk.

 

WAN Degang,
Chargé d’affaires vid Kinas ambassad i Sverige

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Hur mår vår demokrati egentligen?”

Totalitära samhällsutvecklingen

Rösträtten har blivit en chimär medan rika makthavare styr medier, narrativ och våra liv. Demokratin är inte död, men den håller på att kvävas av byråkrati, censur och en ledarklass som inte längre behöver leverera resultat. Det skriver Stefan Sigfried.

Uppdaterad november 11, 2025, Publicerad november 3, 2025
Ett vackert röstkuvert vart fjärde år garanterar oss inte trygghet eller rättvisa.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ursula von der Leyen uppmanar EU att skicka miljarder till Ukraina, ett av Europas mest korrupta länder1 och att upprusta. När vi röstade om anslutning till EU handlade det om frihandel och rörlighet, inte om att bli en militär stormakt – ett löfte som sveks på samma sätt som löften om att inte ansluta till Nato sveks.

I Frankrike, Storbritannien och Tyskland protesterar folket mot ledare som vägrar avgå trots usla förtroendesiffror. Men i Sverige ser vi inga massiva protester. Och vi ska massupprusta – men det ska betalas med lån. Vem tror ni ska betala lånen? Sveriges befolkning naturligtvis. Den sänkta åldersgränsen för fri tandvård från 23 år till 19 år är bara början2. Vad blir det sen? Fler neddragningar av tandvården, sämre pensioner, sämre sjukvård?

Vårt demokratiska folkhem, väl beskrivet av Olof Palme, är idag långt borta.

Den generella välfärden ger oberoende och rörelsefrihet. Den lyfter bort oron för mycket av det oväntade som kan inträffa och slå sönder våra liv och drömmar. Vi kan andas lättare. Vi kan se oss omkring. Viljan vaknar att erövra världen, spänna våra krafter för att påverka och förändra. . . . Trygga och befriade från rädslans och orons förlamning kan vi låta livslusten växa och sprida sig . . ..” 3

Demokrati betyder inte längre att politiker ska lyssna på medborgare och ha vår välfärd i fokus. Något har hänt. EU har förbjudit kanaler som Russia Today och Sputnik. Censur? I Sverige? Ryssland framställs idag som en oemotståndlig kraft på marsch västerut och som en trött koloss som knappt orkar bära sin egen skugga i Ukraina. Och Ryssland skickar drönare för att spionera, men Ryssland har ju spionsatelliter som gör det bättre. Behovet av att skapa fiendebilder skapar sådana narrativ. Det är dags vi säger nej till sådan logisk akrobatik innan atombomberna börjar falla.

Och varför ändrades definitionen av ”vaccin” 2022 från att handla om immunitet till att handla om skydd? Stefan Oelrich vid Bayer’s Pharmaceuticals Division gav oss svaret, det handlade om att få acceptans för preparatet.4 Samtidigt gjorde man vad man kunde för att stoppa Ivermektin – ett billigt effektivt preparat som skyddar mot sjukdomar inklusive covid och cancer.

Och röstar folk ”fel” tar EU genom "lawfare” bort ledare som den kristne Călin Georgescu i Rumänien och Le Pen i Frankrike och AfD i Tyskland står väl på tur. Var inte demokrati att man fick rösta fram den man sympatiserade med?

EU är på väg att bli likt Sovjetunionen: egenmäktiga ledare, byråkrati och intolerans mot avvikande åsikter. Måste EU bli en ny Sovjetunion? Ja, om mainstream media fortsätter att vägrar lyfta fram dessa frågor till debatt. Om tystnaden och censuren permanentas. Och om vi inte orkar ta kampen. För hur kunde det gå så här? Ja, vi trodde att kampen var över. Vi glömde "hur förtryckare och förtryckta stod i ständig motsättning till varandra, förde en oavbruten, än dold, än öppen kamp," och hur det moderna samhället "har blott satt nya klasser, nya betingelser för undertryckandet, nya former för kampen i de gamlas ställe."

Verkligheten är att det alltid kommer finnas en smart elit som gör sig själva rikare och rikare tills det antingen blir en ”revolutionär omgestaltning av hela samhället eller med de kämpande klassernas gemensamma undergång.”5 Det som höll eliten i schack i Sverige var en levande lyssnande arbetarrörelse. Den motkraften är borta idag.

Vi trodde att vårt folkhem var garanterat bara vi fick lägga vår valsedel i valurnan. Hur fel hade vi inte! De rikare blir rikare medan vi andra ska jobba längre och få sämre levnadsvillkor. Och detta i en tid när AI lovar att ersätta många trista jobb, så vi skulle kunna få kortare arbetstid. Men välståndet ska väl samlas hos redan välbärgade, medan vanligt folk får uppleva både ekonomisk och politisk maktlöshet.

Rösträtten blir meningslös när en rik elit styr medier, finanser och narrativ. Demokrati reduceras till en ursäkt för politiker att undvika ansvar: "Väljarna får rösta bort oss nästa gång." Ansvar skjuts över på folket, och genom tron att "marknaden löser allt" kan misslyckanden skyllas på marknaden. Resultatet? Ledare utan ansvar och krav på resultat.

Kontrastera med Kina: Där finns lokala val och folkliga kanaler, men ingen direkt nationell rösträtt som i Sverige – ansvaret fokuseras då på ledarna. Kina använder marknaden som verktyg för politiska mål i en blandekonomi à la svensk socialdemokrati från efterkrigstiden. Exempel: 800 miljoner ur fattigdom, världens största höghastighetstågsnät, kraftigt utbyggd vägar- och kollektivtrafik även i avlägsna områden, plus massiva satsningar på utbildning av folket, bredband och 5G och annan high-tech. Här kan ingen skylla på folket eller marknaden – ledarna tvingas visa resultat. Och där finns motkrafter mot en elit som blir för stark. Se bara hur Jack Ma, grundaren av Alibaba, hölls i schack när han höll på att bli för stor.

Att mäta samhällen binärt – rösträtt ja/nej, 1 eller 0 – missar vardagens verklighet. Vi behöver nyanserade indikatorer: Folks välmående? Hälsovård? Trygghet? Utbildning? Håller ledarna sina löften? Kan medborgaren påverka i praktiken? Varje indikator får samla poäng till en slutsumma säg 0–1000.

Ett röstkuvert vart fjärde år är vackert men vi borde förstå nu hur det inte garanterar oss trygghet, rättvisa eller frihet från kriser. Genom att mäta samhällets verkliga kvalitet tvingas ledare leverera resultat – de kan inte längre gömma sig bakom "demokrati"-etiketten. Ett system där vi mäter resultatet skulle skapa krav på ansvar och avslöja politikernas ursäkter. Speciellt om Sverige skulle samla lägre poäng än Kina.

 

Stefan Sigfried

 


Källor och referenser:

1. Transparency - Corruption Perceptions Index 2024
2. Riksdagen - Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård
3. Olof Palme. Riksdagens allmänpolitiska debatt den 5 februari 1986.
4. Stefan Oelrich president of Bayer’s Pharmaceuticals Division, at the World Health Summit in Berlin from October 24-26 in 2021.
5. Ur det Kommunistiska manifestet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Nya stationssamhällen för bättre boende”

Att bygga nya, täta stationssamhällen kan ge billigare boende, gynna elkänsliga och skapa ett mer hållbart samhälle. Det skriver Hans Sternlycke.

Uppdaterad oktober 8, 2025, Publicerad september 19, 2025
Nya stationssamhällen kan återge barn möjligheten till trygg lek utan störning från biltrafik.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Hur vi förflyttar oss styr samhällets utformning. Förr när vi rörde oss till fots var staden tät och liten med gångavstånd till allt. Även stadsinvånarna bedrev jordbruk. Bilen har gjort boendet utspritt och svårt att förbinda med kollektivtrafik. Hälften av stadsytan upptas av bilen med gator, parkeringsplatser och skyddszoner. Det gör vägavstånden en tredjedel längre. Från ett storstadscentrum till förorten kan det med kollektivtrafik ta trekvart. Man får barriärer, ingen kan längre leka på gatan, buller och luftföroreningar. Elbilar ger ingen bättring. Det mesta kommer från däcken, partiklar, och över 40 kilometer i timmen dominerar däcksljuden. Flera tusen om året dör av ohälsan bilen ger.

Tåg kan sprida bebyggelse och stärka glesbygd

Stort befolkningsunderlag ger bra arbetsmarknad och god kommunekonomi, medan glesbygden utarmas. Bostäder byggs på i ringar, och centra förtätas, ofta med uppgivande av grönområden och av tätt byggande utan hänsyn till ljusförhållanden, föroreningar och ljud. En återgång till gångavstånd inom en kilometer krävs för ett trivsammare samhälle. Planering för tåg och nya stationssamhällen kan göra det möjligt.

De bör byggas täta från början. Gamla stationssamhällen är ofta för glesa för bekvämt gångavstånd. Det brukar behövas ett par tusen invånare för att få ett tågstopp. Om genomsnittsfarten i kilometer är 60 kilometer i timmen för bussen och 80 för bilen år den 120 med bra järnväg inklusive stopp varannan mil. På ett bekvämt pendlingsavstånd på tre kvart når man fyra och en halv mil ut med buss, sex mil med bil – men hela nio mil med tåg. Dessutom klarar storstadscentra ofta inte av mer vägtrafik.

Tågresor är billigare

Per passagerarkilometer kostar en fullsatt buss tre gånger mer än ett fullsatt tåg enligt Trafikanalys: 47 respektive 16 öre. Att anlägga en station går på 100 miljoner kronor. Runt den kan rymmas 7 500 småhus inom en kilometer. Med 5 000 blir det 20 000 kronor per tomt. Två mil ny järnväg á en miljard milen blir om det behövs 3 750 kr per tomt. För en återupprustad bana räcker tiondelen. Med 10 000 invånare blir det underlag för en bra lokal service, samtidigt som alla får nära till naturen och kort restid till storstadens utbud.

Nya stationssamhällen kan byggas mer hållbara och få ekologisk mat

Förr hämtade bönderna stadens dynga, nu spolas den ut med avloppet och havet övergöds. Den förlorade näringen till åkern ersätts med konstgödsel, som bara innehåller makronäringsämnena kväve, fosfor och kalium. Alla de bortåt 30-tals mikronäringsämnena, som växten skulle hämtat från jorden bättre med hjälp av marklivet,. blir det mindre av i maten. Mullen förbrukas när inget nytt organiskt tillförs, marklivet försvinner och jorden blir alltmer steril och får svårt att ta emot och hålla vatten.

Bebyggelse i ett nytt stationssamhälle kan ges ett VA-system som är hållbarare men ändå hygieniskt. Ett sätt kan vara att skilja ut toalettavfall från BDT-avlopp (bad, disk och tvätt) för att ta vara på näringen och inte spola ut den som avfall. VA-system.

Inom stationssamhällets gångavstånd kan man nå småskaliga ekologiska odlare som utan mellanhänder kan sälja sund mat billigare och ändå få en större ersättning. I stationssamhällets utkant kan man också ha kolonilotter för dem som vill odla mer än de kan göra på den egna tomten. Med mat från ekologiska råvaror är chansen stor att längre få behålla full hälsa.

Skyddsavståndet efter järnvägen kan bli grönområde. In till centrum bör det också gå grönområden för att ge nära tillgång till natur. Husen i samhällets bör ordnas i grupper för att stimulera till större grannskapskontakt.

Elöverkänsliga kan få ett hälsosamt boende i ett anpassat samhälle

Elöverkänsliga har svårt att vistas i samhällen. Magnetfält uppstår under trottoaren genom orena strömmar från elnätet som genom jordningsbrist går över i vattenledningen. Strålning från mobilsändare påverkar kroppens egna elektriska signaler och ger allvarliga hälsoeffekter. Varje ny generation av mobiler har blivit mer skadlig. De första som sände med analog signal var inte farliga. Nu är sändningen digitalt sönderhackad. På samma sätt ger likström inga hälsoeffekter medan växelström som är sönderhackad i bitar ger magnetfält.

Om samhället bara tillåter kommunikation via tråd kan det göras fritt från ohälsosam mobilstrålning. De flesta apparater går på likström som fås via växelström från en liten transformator. Solceller ger likström men transformeras upp till växelström, som med inkorrekt installering ger farlig strålning.

De elöverkänsliga är många men kan ofta inte delta fullt ut i samhälls- och arbetsliv. Om de kunde bo i ett samhälle utan strålningspåverkan får de mindre besvär. Det kan nås med elektronisk kommunikation via fiber i stället för trådlöst. Växelström måste vara ordentligt jordat och får inte ta in orena strömmar via mobilsändare. Kanske kan hela samhällets el matas via likström.

Tågresor är problem för elöverkänsliga. Strålningen från mobiltelefoner och dataapparater som sänder studsar mellan väggarna, som skärmar, innan den kan nå ut genom fönstren. Man borde ha mobilfria avdelningar lika väl som tysta eller kräva anslutning via tråd till sätet.

Nya stationssamhällen kan ge billigare boende

Boendet kan bli billigare. Exploateringskostnaden är höga i storstadsområdena. Längre ut blir också råmarkspriset lägre. Om bilen bara behöver användas som komplement med taxi och bilpooler blir parkeringsplatser till var lägenhet onödiga. Ytan som krävs för dem kan vara lika stor som lägenhetsytan.

 

Hans Sternlycke

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Högplatån visar ett nytt ansikte – Xizang skriver ny poesi i snön”

Det moderna Kina

En mångfacetterad bild av Xizangs ekonomiska och sociala utveckling tar form, skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

Uppdaterad augusti 27, 2025, Publicerad augusti 22, 2025
Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin. T.h. en solnedgångsblomma på det heliga berget Sapu i Xizang, Kina.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I år firar den autonoma regionen Xizang 60 år. Sex decennier har fört med sig både skörd och förnyelse. Regionen har nått stora framsteg inom ekonomi och samhällsutveckling, och denna snötäckta högplatå har genomgått också en djupgående omvandling. Nu under ledning av Xi Jinpings tänkande om socialism med kinesiska särdrag för en ny era har Xizang trätt in i en tid av sin största utveckling och förändring, där folket får mest nytta och regionen visar ny vitalitet.

Ett Xizang med fokus på folkets välfärd, gemenskap och harmoni

Xizang prioriterar folkets välfärd och människans fulla utveckling. Alla etniska grupper som lever i Xizang deltar som aktiva medborgare i landets och regionens angelägenheter och utövar de självstyresrättigheter som konstitution och lag garanterar. Därmed har de gått från förtryck till att själva forma sitt öde och tillsammans ta del av utvecklingens frukter på denna högplatå.

Genom förmånliga policyer har staten stimulerat alla etniska grupper i Xizang att bygga ett bättre hem med evenemang, initiativ och kreativitet, vilket lett till regionens breda utveckling och historiska framsteg.

Xizang är ett område där flera etniska grupper lever sida vid sida. Regionen värnar systemet för regionalt självstyre och stärker känslan om den kinesiska nationella gemenskapen. Här hjälper människor varandra och lever som en familj. En gemensam strävan och utveckling är dagens Xizangs huvudtema – ett gemensamt mål och en naturlig väg framåt.

Ett Xizang med ekonomiskt välstånd och förbättrad levnadsstandard

Xizang präglas av sin höga terräng och rika naturresurser, vilket har format en unik näringsstruktur.

Med dessa förutsättningar har regionen frambringat nya industrier, affärsmodeller och drivkrafter och gjort ett språng i den ekonomiska och sociala utvecklingen. Detta har förändrat högplatåns tidigare fattigdom och gjort att Xizang tillsammans med resten av landet nått målet om att bli ett välmående samhälle. Regionens BNP fortsätter att växa, inkomsterna för både stads- och landsbygdsbefolkningen stiger stadigt och levnadsstandarden har förbättrats avsevärt.

Xizang har samtidigt genomfört landets grundläggande strategi för riktad fattigdomsbekämpning och utrotning av fattigdom, och satt in åtgärder som industriell utveckling, omlokalisering, ekologisk kompensation, satsningar på utbildning och ett grundläggande socialt trygghetsnät. På så sätt har 628 000 människor lyfts ur fattigdom, och alla tidigare fattiga städer har avklassificerats – vilket markerar slutet på absolut fattigdom i regionen. Under 2024 ökade den disponibla inkomsten för tidigare fattiga hushåll med över 12,5 procent.

Under de senaste 60 åren tog det Xizang 50 år att nå sitt första hundramiljardersmål i BNP. Det andra nåddes på bara 6 år, och nu är regionen på väg mot det tredje. Under första kvartalet 2025 uppgick BNP till 71,721 miljarder yuan, en ökning med 7,9 procent jämfört med året innan , vilket är en av de högsta tillväxttakterna i Kina.

Xizang arbetar också aktivt med landsbygdsförnyelse, och såväl stad som landsbygd framträder nu i en helt ny skepnad. Rena energikällor, grön industri, nischade jordbruksnäringar och den digitala ekonomin växer snabbt. Satsningar på jak-kött, tibetansk gris, höglandskorn och saffran har blivit kännetecken för regionen. Turism som förenar natur och kultur har blivit en viktig inkomstkälla. Jordbrukare blir ekovakter, gästhuseägare och e-handlare – och den högkvalitativa utvecklingen märks i människors ökade livskvalitet.

Ett Xizang drivet av kunskap och präglat av civilisatoriskt framsteg

Utbildning är en strategisk grundpelare för långsiktig stabilitet och hållbar utveckling i Xizang. Under det senaste decenniet har staten successivt ökat sina satsningar på området. Fram till 2024 fanns det 3 618 skolor på olika nivåer med 970 000 studenter, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av regionens befolkning. Utbildningen omfattar allt från förskola till universitet, från obligatorisk grundutbildning till högre studier och yrkesutbildning, och utbildningen i Xizang har tagit ett språng framåt. Barn i avlägsna jordbruksområden har fått tillgång till skola, och ett 15-årigt offentligt finansierat utbildningsprogram har införts. Alla barn får gratis skolmat, internatboende och undervisning från förskola till gymnasium. Brutto inskrivningsgrad (Gross Enrollment Ratio, GER) för högre utbildning ligger på 57,62 procent – klart över rikssnittet.

Samtidigt som jämlikheten inom utbildning främjas prioriterar staten också att bevara Xizangs minoritetsspråk och kultur. Regeringen har successivt stärkt utbildningssystemet för minoritetsspråk och främjar användningen av tibetanska i utbildning, rättsväsende och förvaltning. Ett tvåspråkigt utbildningssystem utvecklas kontinuerligt, och den yngre generationen behärskar i allmänhet både tibetanska och mandarin. Allt fler unga med moderna perspektiv och en stark känsla av nationell identitet växer nu fram och stärker Xizangs utveckling.

Ett Xizang med levande natur och ren miljö

Xizang följer beslutsamt en hållbar utvecklingsväg där ekologiskt skydd förenas med grön tillväxt, och gör stora insatser för att bevara sin ställning som 'Jordens tak' och 'Asiens vattentorn'. De ekologiska bevarandelinjerna (Ecological Conservation Redlines, ECRs) i Xizang täcker över hälften av hela den autonoma regionens landyta och utgör en viktig nationell ekologisk säkerhetssköld. Hittills har Xizang inrättat 47 naturreservat på olika nivåer. Regionens antal statliga naturreservat är bland de högsta i landet. Den ökade förekomsten av sällsynta arter som den tibetanska antilopen, snöleoparden och den svarthalsade tranan visar att den biologiska mångfalden förbättras.

Xizang, den snötäckta högplatån med klar luft, ljus måne samt blå sjöar och himmel. Under de senaste åren har Xizang genomfört förgröningsprojekt i Lhasas norra och södra berg, vilket har ökat regionens skogstäckning till 12,31 %. Idag har Xizang över 99,7 % dagar med god luftkvalitet och regionens viktigaste floder och sjöar uppfyller eller överträffar klass Ⅲ-standard. Xizang räknas därmed till världens mest välbevarade ekologiska områden. Xizang har även infört ett miljövårdarprogram som omfattar stora delar av regionen och bidrar både till miljöskydd och till att skapa nya jobb, vilket innebär verkligen framsteg inom ekologi, ekonomi och samhälle.

Ett gästvänligt Xizang som öppnar mot världen

Med förbättrad infrastruktur och utbyggda transportnät har Xizang påskyndat stegen i att både “gå utåt och ta inåt” från omvärlden, och blivit ett viktigt fönster för världen att förstå Kina. Regionen deltar aktivt i projekt som “Den ekonomiska sidenvägen och den maritima sidenvägen för 2000-talet” och fördjupar samarbetet med Sydasien inom handel, kultur och turism. Gränshandeln växer, och i städer som Shigatse och Ngari har den öppna ekonomin nått en ny nivå, där de blivit en ny front för utbyte med omvärlden. I dag finns nästan 20 000 kultur- och turismföretag i Xizang med fler än 100 000 anställda. Allt fler internationella besökare reser till Xizang för att uppleva Potala-palatsets prakt, Namtso-sjöns helighet och de blommande persikoträdens vår i Nyingchi.

Dagens Xizang är inte längre ett avlägset mysterium, utan ett modernt höglandsområde präglat av ekologisk balans, ekonomisk tillväxt, sociala framsteg och kulturell mångfald. Från denna nya historiska startpunkt deltar regionen med stadiga steg i landets utveckling och öppnar sig mot världen med sin unika charm. Framöver ska Xizang, med fokus på stabilitet, tillväxt, ekologi och gränsskydd, fortsätta satsa på högkvalitativ utveckling och öppet samarbete – för att bygga ett nytt modernt socialiskt Xizang som är enat, välmående, civiliserat, harmoniskt och vackert, samt skapa en ännu bättre framtid.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.