MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 31 augusti 2025

söndag 31 augusti 2025

NyD Debatt

”Allians med USA är ingen lösning”

Det nya kalla kriget

USA har genomfört 251 militära interventioner bara sedan 1991, efter Warszawapaktens upphörande och Kalla kriget slut. Lösningen för hatet mot Ryssland ligger knappast i att liera sig med denna aggressiva krigsmakt, skriver Hans Sternlycke.

publicerad 14 oktober 2022

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Världen präglas av hat mot ryssar och av att Putin gjorts till en demon. För att skydda oss har vi ansökt om medlemskap i Nato, men riskerar med detta att delta i USA:s strider för världsherravälde. Vi accepterar även atomvapen, och våra försvarskostnader kommer nära att fördubblas från 1,1 till 2 procent av BNP. Men vem är det vi lierar oss med? Landet är ingen demokratiförkämpe.

Enligt Congressional Research Service i USA har landet gjort 469 militära interventioner sedan 1798, varav hela 251 har skett sedan 1991, efter Warszawapaktens upphörande och Kalla kriget slut. Det inkluderar inte hemliga operationer eller incidenter där amerikanska styrkor har varit stationerade.

Några av de demokratier där USA medverkat till statskupper för att få bort misshagliga regimer är: 1953 Mossadeq, Iran, 1954 Arbenz, Guatemala, 1960 Lumumba, Kongo, 1964 Brasilien, 1965 Dominikanska republiken, 1965 Sukarno, Indonesien, 1973 Allende, Chile, 1970 Sihanouk, Kambodja, 1983 Bishop, Grenada, 2002-2019 flera understödda statskuppsförsök i Venezuela, 2014 Haiti, 2009 Zelaya, Honduras, 2013 Morsi, Egypten, 2014 Ukraina, 2019 Bolivia.

Länder som USA bombat i är: Korea och Kina 1950-1953 (Koreakriget), Guatemala 1954, 1960 och 1967-1969, Indonesien 1958, Kuba 1959-1961, Kongo 1964, Laos 1964-1973, Vietnam 1961-1973, Kambodja 1969-1970, Grenada 1983, Libanon 1983-1984, Libyen 1986, 2011 och 2015, El Salvador flera gånger 1980-talet, Nicaragua 1980-talet, Iran 1987, Panama 1989, Irak 1991-2015, Kuwait 1991, Somalia 1993, 2007-2008 och 2011, f.d. Jugoslavien 1994-1995 och 1999, Sudan 1998, Afghanistan 1998 och 2001-2015, Jemen 2002, Pakistan 2007-2015, Jemen 2009 och 2011 samt Syrien 2014-2015.

I dessa länder bor nära en tredjedel av jordens invånare. William Blum har skrivit om det i Rogue State: A Guide to the World’s Only Superpower.

För att knäcka Ryssland deltar vi bojkotten mot landet, men landet kan sälja sin olja och gas med förtjänst till Indien och Kina. Rubeln har stigit i värde. Vi drabbas av arbetslöshet, energibrist, livsmedelsbrist, inflation, höga elpriser och räntor. Många kommer inte att klara kostnaderna. Världen får fler hemlösa och depression.

Ryssland anklagas för att ha sprängt Nordstream I och II. Men vem var det som tjänade på det? Ryssland förlorar ett förhandlingsargument, ledningarna har kostat dem 200 miljarder kronor, och de innehöll så mycket gas att den ger lika stor klimateffekt som ett års växthusgaser från Sverige. USA kan däremot förhindra eventuella kompromisser från EU mot Ryssland, och man hade gett veto mot Tyskland att godkänna den sista ledningen. President Biden hade hotat med att spränga ledningarna om Ryssland gick in i Ukraina, och utrikesministern Blinken ser sprängningen som en enorm möjlighet för USA. Landet kan sälja sin skiffergas dyrt. Det var stor aktivitet med amerikanska ubåtar i området under juni. Den norska gasledningen till Polen, Baltic Pipe, har just blivit klar.

Attentatet visar hur sårbart dagens samhälle blivit. Utan alla ledningar i havet för el, gas och fiber stannar samhället, och de är lätta att sabotera. Våra mobilmaster har inte mer än en halvtimmes backup för strömavbrott.

Ryssland drevs av USA till ett proxykrig (genom ombud) mot Ukraina. När Tyskland 1990 fick återförenas lovades Ryssland att inga amerikanska baser skulle placeras öster om landet. Nu finns det 25 stycken. Maidan-upproret i Ukraina 2014 startade med USA:s hjälp, när presidenten Janukovytj talade om mer samarbete med Ryssland. Minsk II-avtalet 2015 undertecknades av Ryssland och Ukraina för att bryta konflikten i Donbass. Luhansk och Donetsk skulle bli autonom regioner i Ukraina. Landet skulle förbli neutralt. Ryssland vill inte ha några amerikanska baser där. Men det motarbetades av USA.

När Ryssland anföll i februari gjorde Zelensky en fredsöverenskommelse efter den med Putin månaden efter, men den tvangs han av USA att dra tillbaka. Det har kanske dött 60 000 på var sida, och förstörelsen i Ukraina har bedömts till 4 000 miljarder kronor.

Nu är Putin på väg att förlora kriget. Han missbedömde Ukrainas upprustning och ukrainarnas försvarsvilja. Man kan frukta att han nu gör något desperat. Som att besvara sprängningen av gasledningarna med något motsvarande sabotage. Då riskerar vi en konfrontation direkt mellan USA och Ryssland och hotande världskrig. Bägge länderna har sagt sig beredda att använda kärnvapen. Ingen väg till fred syns. Konflikten i Ukraina kunde ha slutat på ett annat sätt.

 

Hans Sternlycke

Hans Sternlycke är tidigare ledarskribent i Miljömagasinet och ordförande i Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik.

Sternlycke har en tidigare bakgrund med studier i samhällsvetenskap och vid journalisthögskolan. Han är författare till boken Bättre med tåg (4) och Fred med Jorden (2022).

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD tar åt sig äran för Sveriges miljardstöd till Ukraina

Det nya kalla kriget

publicerad 26 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt Aron Emilsson är "Stödet till Ukraina avgörande för Europas och Sveriges säkerhet".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraterna skryter med att vara arkitekterna bakom Sveriges massiva Ukrainastöd. Det tidigare EU- och Nato-kritiska partiet applåderar nu när Sverige blir först i EU att skicka pengar rakt in i Kievs statskassa.

Regeringen beslutade på torsdagen att ge 750 miljoner kronor i extra budgetstöd till Ukraina genom EU:s Ukrainafacilitet. Pengarna går direkt till den ukrainska statsbudgeten.

— Sverigedemokraterna har länge varit pådrivande i stödet för Ukraina och omläggningen av biståndet för ökad andel till Ukraina, stoltserar Aron Emilsson, SD:s ordförande i Utrikesutskottet.

— Stödet till Ukraina är avgörande för Europas och Sveriges säkerhet. Med detta budgetstöd säkerställer vi att Sverige utstrålar trygghet och stabilitet i detta, fortsätter han.

Uttalandet vittnar om vilken dramatisk kursändring partiet gjort då SD länge profilerade sig som ett EU-kritiskt alternativ till etablerade partier och drev länge frågan om svenskt EU-utträde. Denna position finns inte längre på partiets agenda.

Samma utveckling syns i Nato-frågan. Partiet var länge motståndare till svenskt medlemskap men stödjer idag Sveriges Nato-anslutning – i praktiken den linje Moderaterna och andra etablissemangspartier länge drivit.

”Fortsätter öka stödet”

EU och USA har tillsammans gett närmare motsvarande 4 000 miljarder kronor i olika former av militärt och ekonomiskt bistånd till Ukraina sedan 2022, och de svenska regeringspartierna är eniga om att stödet måste fortsätta till varje pris.

— Vi måste stödja Ukraina på alla sätt vi kan, deklarerar KD:s biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård, och samma budskap upprepas av Liberalernas Joar Forssell.

— Vi står orubbligt på Ukrainas sida. De måste vinna kriget och Ryssland förlora. Nu fortsätter vi öka stödet. Budgetstöd är avgörande för att Ukraina ska kunna stå emot den ryska aggressionen, samtidigt som landet tar viktiga steg mot EU-medlemskap. Ukrainas framtid är i Europa, hävdas det.

På sociala medier och kommentarsfält kritiseras Sverigedemokraternas kursändring där användare pekar på att partiet sedan Tidösamarbetet inleddes alltmer anammat Moderaternas politik.

Kritiker menar också att SD-ledningen nu driver en i praktiken neokonservativ linje i utrikespolitiken – från Ukraina till Israel – där militärt stöd och eskalering prioriteras framför dialog och diplomatiska lösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge skickar luftvärn för miljarder till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 24 augusti 2025
– av Markus Andersson
Norges statsminister Jonas Gahr Støre och det amerikanska luftvärnssystemet Patriot.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Norges och Tysklands makthavare går samman om att finansiera två amerikanska Patriot-system till Ukraina. Prislappen för landets medborgare landar på sju miljarder norska kronor.

Beskedet kommer drygt en månad efter att Norges statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) mötte Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Berlin.

— Tillsammans med Tyskland ser vi nu till att Ukraina får kraftfulla luftvärnssystem. Tyskland och Norge samarbetar mycket nära för att stödja Ukraina i kampen för att försvara landet och skydda civilbefolkningen mot ryska luftangrepp, uppger Støre i ett pressmeddelande.

Paketet omfattar två Patriot-system inklusive missiler. Norge bidrar dessutom till inköp av luftvärnsradar från tyska tillverkaren Hensoldt samt luftvärnssystem från norska Kongsberg.

Det amerikansktillverkade Patriot-systemet har varit något som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid upprepade tillfällen efterfrågat och USA:s president Donald Trump har uttryckt att han är villig att förse Ukraina med systemen under förutsättning att Europa står för notan.

— Detta är en stor investering i effektivt luftvärn. Stödet kommer att ge Ukraina viktiga verktyg för att skydda ukrainska liv och bidra till ett starkare försvar, säger Norges försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap).

”Förödande kraft”

Enligt den norska regeringen är Patriot ”ett mycket effektivt luftvärnssystem som kan bekämpa flera hot, särskilt taktiska ballistiska missiler”.

— Dessa missiler har stor förstörande kraft och kan inte stoppas av vanligt luftvärn. Patriot har långräckviddig radar, missiler med mycket hög hastighet och lång räckvidd. Dessa egenskaper sammantaget gör att Patriot kan bekämpa ballistiska missiler, framgår det av regeringens uttalande.

— Med utgångspunkt i vårt utmärkta samarbete med Norge är vi mycket tacksamma för att vi samarbetar om denna stödåtgärd, och att vi därmed tillsammans kommer att stärka Ukrainas luftförsvarsförmåga betydligt, kommenterar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Hundratals miljarder från Väst

Kritiker har påpekat att Västländerna hittills levererat vapenpaket till Ukraina för hundratals miljarder kronor – pengar som kommer från europeiska skattebetalare samtidigt som många länder genomför nedskärningar i välfärden och inhemska satsningar uteblir.

Nyligen föreslog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att landet skulle köpa amerikanska vapen för omkring 100 miljarder dollar – finansierat av Europa – i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier efter ett eventuellt fredsavtal med Ryssland.

Det totala stödet från EU och USA till Ukraina sedan februari 2022 är svårt att fastställa exakt – olika källor och beräkningsmetoder ger olika siffror. Vid årsskiftet uppskattade bedömare summan till mellan 290 och 400 miljarder dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin och Trump överens om ”stora punkter” efter toppmötet

Det nya kalla kriget

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen
De båda presidenterna under den gemensamma presskonferensen efter toppmötet strax efter midnatt svensk tid.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin träffades under natten till fredag för ett toppmöte i Alaska, där situationen i Ukraina stod i centrum för diskussionerna. Något konkret avtal om vapenvila nåddes inte, men mötet beskrivs av de båda som konstruktivt och att dialogen kommer att fortsätta.

Vid en gemensam presskonferens efter mötet beskrev Trump samtalen som ”extremt produktiva” och förklarade att parterna kommit överens om ”flera stora punkter”, även om inget slutgiltigt avtal tecknats.

Jag ska börja ringa några samtal, men för att hålla det kort hade vi ett extremt produktivt samtal. Vi har kommit överens om flera stora punkter, inget avtal, men vi har en bra chans att nå det, sade den amerikanske presidenten.

Putin betonar bilaterala relationer

Putin inledde pressträffen med att fokusera på förhållandet mellan USA och Ryssland. Den ryske presidenten uttryckte förtroende för att Trump kommer att bidra till förbättrade relationer mellan de två stormakterna.

Jag och Trump har bra och direkt kontakt och har talat flera gånger över telefon … ett av de centrala ämnena har varit situationen i Ukraina, förklarade Putin under presskonferensen.

Trots det pågående kriget beskrev Putin Ukraina som en ”broderlig nation”, vilket kan ses som ett försök att signalera öppenhet för diplomatiska lösningar.

Mötet avslutades efter midnatt

Toppmötet, som pågick i drygt två och en halv timme, avslutades strax efter midnatt lokal tid. Omkring klockan 02 svensk tid begav sig Putin mot sitt flygplan för hemresan till Moskva.

Även om inga konkreta resultat presenterades, antydde båda ledarna att förhandlingarna kan komma att fortsätta. Trumps uttalande om att han kommer att ”börja ringa några samtal” tyder på att diplomatiska ansträngningar fortsätter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Greene: Ukrainastödet – ett svek mot det amerikanska folket

Kriget i Ukraina

publicerad 6 augusti 2025
– av Isac Boman
Greene är mycket kritisk till de neokonservativa "krigshökarna" inom det republikanska partiet - och deras inflytande.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den republikanska kongressledamoten Marjorie Taylor Greene riktar hård kritik mot partikamrater och andra politiker som fortsatt vill skicka amerikanskt bistånd till Ukraina.

I ett inlägg på X beskriver hon stödet som ett ”fullständigt svek” mot det amerikanska folket – och menar att väljarna redan har sagt nej till att finansiera främmande konflikter.

”Att finansiera, underblåsa och i slutändan bekämpa Ryssland i Ukraina skulle vara ett fullständigt svek mot majoriteten av amerikanerna”, skriver hon och syftar på det senaste presidentvalet där Trump besegrade Joe Biden och återvände till Vita huset.

Enligt Greene var en av väljarnas tydligaste signaler att sätta stopp för USA:s inblandning i utländska krig.

”Amerika röstade för att stoppa finansiering och stridigheter i utländska krig”, tillägger republikanen.

Hennes uttalande kom dagen efter att ett nytt lagförslag presenterats i senaten, där 54,6 miljarder dollar föreslås öronmärkas till Ukraina för budgetåren 2026 och 2027.

”Vill inte betala för att mörda människor”

Greene anklagar politiker på båda sidor om partigränsen för att ignorera det budskap väljarna förmedlade i valet. Hon menar att särskilt unga amerikaner känner sig svikna:

”Republikaner som röstar för det här kommer att förlora den yngre generationen av väljare, och kanske aldrig få tillbaka dem”.

Hon menar att människor under 50 år i ökande grad känner sig orepresenterade av både Republikanerna och Demokraterna, inte minst på grund av hur skattemedel används:

”De olika initiativen som finansieras med skattepengar har redan gjort livet oöverkomligt och framtiden dyster för de allra flesta vanliga amerikaner”, fortsatte hon.

I samma inlägg kritiserar Greene den moraliska grunden för det amerikanska Ukrainastödet:

”Amerikanska skattebetalare vill inte betala för att mörda människor i något främmande land över en utländsk konflikt som inte har någon som helst påverkan på våra liv”.

Korrupt ledarskap?

Hon ställer sig också bakom presidentens linje, där europeiska länder i högre grad förväntas bära ansvaret för kriget i Ukraina. Trump har sedan sin återkomst till Vita huset markerat mot fortsatt ekonomiskt stöd till Kiev och har flera gånger ifrågasatt hur pengarna används och varnat för att miljardbelopp från Biden-administrationens tidigare biståndspaket kan ha förskingrats.

Även Trumps tidigare rådgivare Steve Cortes har uttryckt hård kritik. Han har kallat Ukraina för ”korrupt” och varnat för att dess ledarskap ”inte går att lita på”, med hänvisning till att president Volodymyr Zelenskyj agerat mot oberoende antikorruptionsorgan.

Greene har i tidigare uttalanden kallat Zelenskyj för en ”diktator” och anklagat honom för att blockera alla fredsinitiativ.

Den ryska regeringen har i sin tur vid upprepade tillfällen varnat för att västvärldens militära och ekonomiska stöd till Ukraina bara förlänger kriget och leder till mer blodspillan. Enligt Moskva är varje nytt biståndspaket ett hinder för fredsförhandlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.