Sverige deltar i krig: döm efter resultatet – inte avsikten

Kriget i Afghanistan

Föreställ dig en korrupt svensk regim som tar emot pengar ifrån utländska intressen. Föreställ dig att samma utländska makt ockuperat vårt land militärt, dagligen patrullerar på våra gator och samarbetar med den korrupta regimens polis för att säkerställa sin makt och krossa det motstånd som finns. Föreställ dig att alla som opponerar sig mot denna utländska makt i såväl nationell som internationell media utmålas som ociviliserade rebeller, snarare terrorister. Opinionen bland civilbefolkningen står huvudsakligen på motståndets sida och allt fler civila är beredda att gå med i den motståndsrörelse som organiseras.

publicerad 19 juni 2013
Svenska soldater sprider ISAF-propaganda till den afghanska civilbefolkningen
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Opinionen bland civilbefolkningen är ett stort bekymmer för ockupationsmakten som därför inleder psykologiska operationer mot civilbefolkningen. Mot de som inte nås av propagandan i traditionella medier sättas riktade operationer in med fällning av flygblad med propaganda ifrån ockupationsmaktens flygplan och helikoptrar.

Sverige deltar i psykologiska operationer mot afghansk civilbefolkning
Det låter som ett scenario ifrån en fiktiv bok eller en film. I verkligheten är det istället Sverige som deltar i detta scenario fast som part i en konflikt där en utländsk ockupationsmakt arbetar tillsammans med en korrupt regim i dagens Afghanistan. I samma stund som du läser denna artikel i juni månad 2013 kan svenskar i enheten Nordic-Baltic Transiton Support Unit sitta med afghanska tolkar, lojala till regimen, och skissa på flygblad med propaganda som syftar till att försvaga det afghanska rebellernas motstånd. Eller så sitter de i läsande stund i en amerikansk Black Hawk-helikopter på väg ut till några av de svårtillgängliga och fattiga provinserna i Samangang redo att fälla propaganda till civilbefolkningen.

Fattig civilbefolkning i svårtillgängliga byar blir mål för fällning av propagandablad. Sverige medverkar. Foto: Henrik Klingberg/Försvarsmakten
Fattig civilbefolkning i svårtillgängliga byar blir mål för fällning av propagandablad. Sverige deltar i operationerna. Foto: Henrik Klingberg/Försvarsmakten

För anhängare av neutralitetsprincipen för Sverige som nation i militära konflikter kan det kanske låta overkligt att svenska soldater, tillsammans med världens största och mäktigaste krigsförande stormakt i en annan världsdel, medverkar i psykologiska operationer, tillsammans med ockupationsmakten, i Försvarsmaktens namn, riktad mot civilbefolkningen.

sverige-psyops-afghanistan-450
Som en del i psykologiska operationer delar svenska soldater ut flygblad till civila, vuxna som barn. Foto: Försvarsmakten

Det är dock en realitet. Försvarsmakten rapporterar om operationerna öppet på sin webbplats. Utlandsstyrkorna har under flera år varit huvudfokus inom Försvarsmakten. I nästan allt rekryteringsmaterial ifrån Försvarsmakten såsom foldrar, i tv-inslag, på utbildningar etc. är utlandsstyrkorna i huvudfokus. Det är den aktiva gren som man skryter och lockar med i rekryteringen till Försvarsmakten. Redan innan den allmänna värnplikten lades ned hade mönstringsarbetet av ungdomar stort fokus på utlandsstyrkorna. Idag är en positiv attityd till utlandsstyrkorna närmast en förutsättning för att få göra Grundläggande militär utbildning, GMU, som idag är en enda vägen till ett engagemang i Hemvärnet, vars syfte endast är försvaret av hembygden och det egna landet inom nationens gränser.

I Försvarsmaktens propagandamaterial ifrån t.ex. Afghanistan ser man ofta svenska soldater posera tillsammans med civilbefolkningen, gärna med barn som tycker det är häftigt att få posera med de stora soldaterna på bild.

Sverige och den svenska Försvarsmakten är inte initiativtagare till konflikten och insatserna i Afghanistan. Vi medverkar på plats främst under amerikansk flagg och ledning. Men det är viktigt att komma ihåg att den yttersta faktorn att ta hänsyn till när man dömer någons handling inte är avsikten (särskilt inte den uttalade avsikten), utan resultatet.

Det bästa exemplet på detta i modern tid är Irakkriget. Omkring 2900 människor, de flesta amerikaner, miste livet i händelserna den 11 september 2001. Med bakgrund av detta inledde USA sin vedergällningskampanj mot “internationell terrorism” i vilket Irakkriget blivit huvudnumret. En miljon människor har hittills mist livet som en följd av detta krig till en kostnad av tiotusentals miljarder kronor.

Hur värderar vi då människoliv? 2900 amerikanska människoliv skall vägas mot en miljon, huvudsakligen irakiska människoliv. Det blev resultatet. Vad är rättvist, att döma USA för sin uttalade avsikt eller för det faktiska resultatet? Än idag föds irakiska barn med svåra genetiska skador efter de radioaktiva vapen som USA använde i kriget. Samma vapen som man idag befarar används i Afghanistan.

civlia-afghanerSom svensk medborgare bör man vara medveten om vilket resultat och vilka efterverkningar ett deltagande i en konflikt som den i Afghanistan kan få. Oavsett hur ädel den uttalade avsikten än må vara – om kvinnors rättigheter, om barnens rätt att gå i skolan osv. bör vi ställa oss frågan. Hittills har kriget i Afghanistan varit en katastrof som vållat svårt lidande och kostat både svenska och afghanska människoliv. Antingen har krigets bakomliggande avsikter aldrig varit att verkligen kämpa för mänskliga rättigheter etc. eller så har hela idén om en militär invasion varit en katastrof.

Oavsett är det din röst och ditt stöd till svenska regeringen som avgör om Sveriges deltagande i dessa krig skall fortsätta. Vi har alla ett ansvar om än litet. Valet är ditt..

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!