USA har redan spenderat närmare 13 000 miljarder kronor i direkta kostnader för sina krig i de båda länderna. Men detta “representerar bara en bråkdel av de totala krigskostnaderna”, enligt forskaren Linda Bilmes, som tidigare arbetat för den förre presidenten Bill Clinton. I sin nya rapport slår Bilmes fast att den största enskilda utgiften för krigen består av vårdkostnader och olika bidrag till skadade krigsveteraner.
Bilmes har tidigare genomfört flera analyser om krigskostnaderna tillsammans med den världskände ekonomen Joseph Stiglitz. Hennes nya rapport visar att mer än hälften av de 1,5 miljoner soldater som har återvänt hem från militärtjänstgöring sedan terrordåden mot USA 2001 har fått medicinsk behandling och erkänts livslånga bidrag.
Bara räntekostnaderna för krigsutgifterna kommer på sikt att uppgå till tusentals miljarder kronor, enligt rapporten.
Utgifterna för krigen är så enorma att Bilmes menar att “en av de största utmaningarna för USA:s framtida nationella säkerhetspolitik inte kommer att vara från något externt hot”, utan snarare handlar om att kunna “hantera arvet efter de konflikter vi redan utkämpat i Irak och Afghanistan”.
Att större delen av kostnaderna uppstår efter att krigen har utkämpats är dock inget avvikande i den amerikanska historien, enligt en granskning gjord av nyhetsbyrån AP. Enligt denna undersökning var kompensationen för de soldater som stred för USA under andra världskriget, samt deras familjer, som högst 1991 – hela 46 år efter krigsslutet. Enligt samma granskning betalar den amerikanska staten årligen ut mer än 140 miljarder kronor till Vietnamveteraner och deras anhöriga, samt stora summor till de soldater som deltog i Gulfkriget.
Att kostnaderna för soldaterna i krigen i Irak och Afghanistan kommer att bli så mycket högre beror dock bland annat på att en större andel av de skadade soldaterna överlevt sina skador, samt mer generösa bidrag till veteranerna. “Arvet efter krigen i Irak och Afghanistan kommer att vara kostnader som kommer att leva vidare i flera decennier”, slår Bilmes fast i sin rapport.
Jim Lobe/IPS
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
