MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 19 april 2025

lördag 19 april 2025

Här är klimatforskarnas öppna brev till FN

Läs det öppna brevet adresserat till FN:s generalsekretariat från 500 klimatforskare och akademiker som menar att någon nödsituation inte råder för klimatet.

publicerad 30 september 2019
De populariserade klimatmodeller som getts stor uppmärksamhet i medier har många tillkortakommanden och är inte tillnärmelsevis rimliga att använda som verktyg för politik, skriver man bland annat i deklarationen.

Bakom initiativet står den nederländske professorn i geofysik Guus Berkhout och forskarnätverket Climate Intelligence Foundation. Ingemar Nordin, professor emeritus vid Linköpings universitet, är ambassadörsundertecknare för Sverige vid sidan av 17 andra svenskar som skrivit under deklarationen, däribland Nya Dagbladets krönikör och klimatanalytiker Lars Bern.

Deklarationen är översatt i sin helhet nedan:

 

Ärade ledamöter,

 

Det råder ingen nödsituation för klimatet.

Ett globalt nätverk av mer än 500 kunniga och erfarna forskare på klimat och relaterade områden har äran att adressera er ärade ledamöter den bilagda europeiska klimatdeklarationen, för vilken undertecknarna i detta brev är dess nationella ambassadörer.

De generella cirkulationsmodellerna av klimatet, på vilket internationell politik för närvarande grundas, är olämpliga för sitt syfte. Därför är det både hänsynslöst och vårdslöst att förespråka slöseri med biljoner dollar på basen av resultat från dylika omogna modeller. Nuvarande klimatpolitik underminerar på ett gagnlöst sätt det ekonomiska systemet allvarligt, och sätter liv i fara i länder som nekas tillgång till pålitlig elektrisk energi de kan ha råd med.

Vi ber er att följa riktlinjer för klimatpolitik som baseras på sund vetenskap, realistisk ekonomi och genuin omsorg för de som tar skada av kostsamma men icke nödvändiga försök att åstadkomma lindringseffekter på klimatförändringar.

Vi ber er att lägga till denna deklaration till agendan för den förestående sessionen i New York.

Vi bjuder även in er att samorganisera ett konstruktivt möte mellan forskare i världsklass på båda sidor av klimatdebatten tidigt under 2020. Ett sådant möte vore i linje med de historiskt bevisade principerna för sund vetenskap och naturlig rättvisa – att båda sidor ska ges möjlighet till ett fullt och rättvist hörande. Audiatur et altera pars!

Vänligen låt oss veta era tankar om hur vi kan åstadkomma ett sådant betydelsefullt möte.

Vänligen,
European Climate Declaration:s nationella ambassadörer

 

Professor Guus Berkhout / Nederländerna
Professor Rickard Linzen / USA
Professor Ingemar Nordin / Sverige
Terry Dunleavy / Nya Zeeland
Jim O’Brien / Irland
Viv Forbes / Australien
Professor Alberto Prestininzi / Italien
Professor Jeffrey Foss / Engelska Kanada
Professor Reynald du Berger / Franska Kanada
Professor Benoît Rittaud / Frankrike
Morten Jødal / Norge
Professor Fritz Vahrenholt / Tyskland
Rob Lemeire / Belgien
Monckton of Brenchley / Storbritannien

 


 

 

Det råder ingen klimatkris

Ett globalt nätverk av 500 forskare och akademiker har berett detta angelägna meddelande. Klimatvetenskapen bör vara mindre politisk, medan politiska riktlinjer bör vara mer vetenskapliga. Forskare bör öppet adressera osäkerheterna och överdrifterna i prognoserna för global uppvärmning, medan politiker lidelsefullt bör ta den verkliga nyttan och de antagna kostnaderna i beaktande för anpassning till global uppvärmning, såväl som de faktiska kostnaderna för antagna lindringseffekter.

 

Naturliga såväl som antropogena faktorer orsakar uppvärmning

Det geologiska arkivet påvisar att jordens klimat har varierat så länge planeten har existerat, med naturligt kallare och varmare skiften. Lilla istiden slutade så sent som 1850, och det är därför ingen överraskning att vi nu upplever en period av uppvärmning.

 

Uppvärmningen är betydligt långsammare än förutsagt

Uppvärmningen i världen är mindre än hälften av den ursprungligen förutsagda och mindre en hälften av vad som kan förväntas på basen av antropogen nettopåverkan och strålningsobalanser. Vi är med andra ord långtifrån att förstå klimatförändringar.

 

Riktlinjer för klimatpolitik vilar på bristfälliga modeller

Klimatmodeller har många tillkortakommanden och är inte tillnärmelsevis rimliga att använda som verktyg för politik. Därtill överdriver dessa med största sannolikhet effekten av växthusgaser såsom koldioxid. Dessutom ignorerar de faktum att anrikning av koldioxid i atmosfären har välgörande effekter.

 

Koldioxid är växtföda, grunden för allt liv på jorden

Koldioxid är inte en förorening. Det är essentiellt för allt liv på jorden. Fotosyntesen är en välsignelse. Mer koldioxid är välgörande för naturen och gör jorden mer grön; mer koldioxid i luften har stärkt tillväxten av den globala växtlighetens biomassa. Det är också bra för jordbruk och ökar skördarna världen över.

 

Global uppvärmning har inte ökat naturkatastrofer

Det finns inget statistiskt belägg för att global uppvärmning intensifierat orkaner, översvämningar, torkor och liknande naturkatastrofer, eller gör dem mer frekvent förekommande. Däremot är åtgärder för minskning av koldioxid både skadliga och kostsamma. Till exempel dödar vindkraftverk fåglar och fladdermöss, och palmoljeplantager förstör regnskogarnas biodiversitet.

 

Klimatpolitik måste respektera vetenskapliga och ekonomiska verkligheter

Det råder ingen klimatkris och därför finns det inte skäl till panik eller ängslan. Vi motsäger oss starkt den skadliga och orealistiska noll-netto-politiken för koldioxid som är föreslagen till 2050. Om bättre tillvägagångssätt framkommer har vi gott om tid att reflektera och anpassa oss. Målet med internationell politik bör vara att fortgående tillhandahålla energi till rimligt pris för människor världen över.

 

Källa: Clintel.nl

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vårlökar innehöll förbjudna bekämpningsmedel

publicerad Igår 11:14
– av Sofie Persson
"Det är oroande att vi fortsätter hitta miljöskadliga bekämpningsmedel på helt vanliga växter", kommenterar Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Åtskilliga vårlökar som köps i svenska butiker innehåller miljöfarliga bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen. Tulpanlökarna innehöll mest bekämpningsmedel.

I rapporten ”Miljögifter i vårlökar – en granskning av bekämpningsmedel i bivänliga vårblommor”  köpte man in lökar av tulpan, krokus och påskliljor från olika butiker runtom i Sverige för att undersökas. Alla vårlökar som köptes in var ursprungligen från Nederländerna. Totalt köpte man in 21 konventionellt odlade vårlökar och nio ekologiska. Sedan analyserade man vårlökarna med hjälp av det oberoende analysföretaget Eurofins.

Hela 19 av 21 konventionellt odlade vårlökar innehöll minst ett slags bekämpningsmedel, visar rapporten. Samtidigt innehåll åtta av dessa 21 ett medel som är förbjudet inom EU. Vidare innehöll nio av 21 minst ett PFAS-bekämpningsmedel och 13 av 21innehöll minst ett ämne som kan, eller misstänks kunna, orsaka cancer, ge genetiska defekter eller skada ofödda barn och även fertilitet i största allmänhet. Allra värst var tulpanlökarna.

Det är oroande att vi fortsätter hitta miljöskadliga bekämpningsmedel på helt vanliga växter. Växter som ska vara en glädje för våra trädgårdar borde inte innehålla ämnen som skadar naturen och oss människor. Vi uppmanar trädgårdsbranschen att ta sitt ansvar och skärpa sina kontrollrutiner, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Vårlökar i krukor – mindre besprutade

Av de nio ekologiska vårlökarna innehöll endast en tulpanlök ett bekämpningsmedel.

I rapporten granskade man även vårlökar i kruka för att undersöka blommor och blad, och där var mängden bekämpningsmedel betydligt mindre. Endast två av totalt 20 testade blommande vårlökar i kruka hade rester av bekämpningsmedel.

Detta tyder på att växterna inte besprutas när de drivs upp samt att skadliga ämnena inte verkar ”följa med upp” i blomman där bin och andra pollinatörer ska äta.

Det är glädjande att se att de blommande vårlökarna i kruka inte verkar vara så besprutade. Jag tycker att man med gott samvete kan njuta av sina blommande vårlökar, som gör nytta för bin och andra pollinatörer i våra trädgårdar, säger Lexén.

Naturvårdsverkets tips till trådgårdsintresserade

Prata med personalen i butiken om du handlar växter – fråga hur blommorna de säljer har odlats och om det finns ekologiska alternativ.

Odla gärna växter som kommer år efter år, så behöver du inte handla nya växter. Du kan också ta sticklingar och samla egna frön, eller hitta plantor på plantloppis.

Om du köper nytt: Välj i första hand ekologiskt odlade växter och i andra hand växter märkta med Svenskt Sigill, i tredje hand andra växter odlade i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hackspetten försvinner när trädplanteringar ersätter naturskog

publicerad 17 april 2025
– av Redaktionen
Hackspetten är beroende av stora, sammanhängande områden med naturskog för att överleva.

Den tretåiga hackspetten har minskat kraftigt i antal i Sverige under de senaste två decennierna. En ny studie visar att arten är starkt beroende av opåverkade naturskogar – något som blir allt ovanligare i takt med att dessa ersätts av trädplanteringar.

Nedanför fjällgränsen har antalet tretåiga hackspettar minskat med hela 52 procent sedan 2002, enligt Svensk fågeltaxerings årliga inventeringar. I en 30-årig studie kring sjön Vällen i Uppland har artens närvaro kartlagts. När studien inleddes 1993 hittades 15 individer, varav tolv i par. Sex år senare hade antalet sjunkit till åtta fåglar och tre par. År 2012 fanns lika många individer kvar – men endast ett par. Vid den senaste inventeringen 2023 hittades inga hackspettar alls.

Att en art försvinner från en plats är ganska dramatiskt, det blottlägger att det sker stora förändringar som arter inte överlever, Pär Eriksson från Upplandsstiftelsen, som har lett studien, till Natursidan.

De äldre naturskogarna i området har minskat drastiskt. Mellan 1992 och 2011 försvann hela 67,4 procent av de grandominerade skogarna i undersökningsområdet. Studien pekar på att detta sannolikt är orsaken till artens lokala försvinnande.

Den tretåiga hackspetten är beroende av stora, sammanhängande områden med naturskog för att överleva. I fjällnära trakter, där orörda skogar fortfarande finns kvar, klarar sig arten väl. I övriga delar av landet minskar populationerna i takt med att naturskogarna försvinner.

Fakta: Tretåig hackspett (Picoides tridactylus) 

Arten är en svartvit hackspett som lever främst i granskogar över hela tajgabältet. Hanen har en gul hjässa och arten har fått sitt namn för att den bara har tre tår. Den livnär sig på insekter som lever i döda eller skadade träd, särskilt barkborrar. Under häckningen lägger honan 3–5 ägg i ett bohål som paret hackat i ett dött träd. Båda föräldrar ruvar och matar ungarna. I Sverige är arten rödlistad som nära hotad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lodjuren trivs i Finland

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

De senaste tjugo åren har antalet lodjur mer än fördubblats i finska skogar, uppskattas det enligt den senaste räkningen.

Under 1960-talet blev lodjuret en skyddad djurart i landet, men idag har den ökat så pass mycket att den anses livskraftig. De senaste tjugo åren har antalet lodjur i Finland mer än fördubblats och i år räknade man till 2300 individer.

Lodjur förekommer i hela Finland, förutom vid renskötselområdet i norr och vissa delar i Österbotten. Enligt Annika Herrero, forskare vid Naturresursinstitutet, förekommer lodjuren allra tätast i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland och Södra Savolax.

En stor anledning till ökningen är riklig föda. Lodjur äter gärna harar och små hjortdjur, som till exempel vitsvanshjortar och rådjur, något det funnits mycket gott om i Finland. Fortplantningen går också framåt.

Lodjuren förökar sig effektivt, säger Herrero till finska statskanalen Yle.

Lodjuret var nära utrotning för omkring 100 år sedan, men även i Sverige finns idag cirka 1300 lodjur. Stammen har varit relativt stabil de senaste åren, där de ökat i vissa län och minskat i andra.

I både Sverige och Finland utförs en form av licensjakt på lodjur, i syfte att bland annat reglera stammarna i länderna. I Sverige motiveras jakten främst med att man vill minska risken för allvarlig skada på tamdjur, samtidigt som Världsnaturfonden WWF lyfter fram att lodjuren också har en viktig funktion i ekosystemet och efterlyser andra förebyggande åtgärder framom jakt. Vid årets svenska licensjakt fick totalt 87 lodjur skjutas, året innan var siffran betydligt högre då vart tionde lodjur fick skjutas i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Östersjön blir bättre – och sämre

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

Syrehalterna i vissa delar av Östersjön har förbättrats, särskilt i Finska viken. Men i andra områden, som Östersjöns huvudbassäng och Bottenhavet, är syreläget fortsatt sämre.

Den årliga forskningsresan med havsforskningsfartyget Aranda gick genom Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken. Resan genomförs inom EU:s ramdirektiv för havsmiljö och enligt det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön tagit fram. Under expeditionen samlades data in om bland annat syre-, salthalts- och temperaturskiktning i havet samt näringshalter.

Resultaten visar att syrehalten i Finska viken, från botten till ytan, är bättre än på fem år. Förhållandena var goda från östra delen av viken hela vägen till Hangö udd. Först vid Estlands nordvästra kust upptäcktes syrefritt vatten med svavelväte.

Även i Skärgårdshavet var syrenivåerna höga. Stormen Jari och ovanligt höga temperaturer hjälpte till att blanda om vattnet från ytan ner till botten.

Sämre på vissa håll

Forskarna bedömer generellt inte att förbättringen skett tack vare mänskliga insatser, utan på vädret. Vintrarna 2020 och 2025 hade liknande vädermönster med långvariga västvindar som pressade in nytt vatten i Finska viken.

Den senaste datan är heller inte odelat positiv, där en försämring skett av syrehalten i Bottenhavets djupområden.

I Östersjöns huvudbassäng är läget samtidigt oförändrat. Syrelöst vatten återfinns från 80–90 meters djup, och det syrefattiga området sträcker sig hela vägen från Bornholmsdjupet till de norra delarna av huvudbassängen.

Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer, säger forskare Pekka Kotilainen i ett pressmeddelande.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.