MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 23 juni 2025

måndag 23 juni 2025

Här är klimatforskarnas öppna brev till FN

Läs det öppna brevet adresserat till FN:s generalsekretariat från 500 klimatforskare och akademiker som menar att någon nödsituation inte råder för klimatet.

publicerad 30 september 2019
De populariserade klimatmodeller som getts stor uppmärksamhet i medier har många tillkortakommanden och är inte tillnärmelsevis rimliga att använda som verktyg för politik, skriver man bland annat i deklarationen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bakom initiativet står den nederländske professorn i geofysik Guus Berkhout och forskarnätverket Climate Intelligence Foundation. Ingemar Nordin, professor emeritus vid Linköpings universitet, är ambassadörsundertecknare för Sverige vid sidan av 17 andra svenskar som skrivit under deklarationen, däribland Nya Dagbladets krönikör och klimatanalytiker Lars Bern.

Deklarationen är översatt i sin helhet nedan:

 

Ärade ledamöter,

 

Det råder ingen nödsituation för klimatet.

Ett globalt nätverk av mer än 500 kunniga och erfarna forskare på klimat och relaterade områden har äran att adressera er ärade ledamöter den bilagda europeiska klimatdeklarationen, för vilken undertecknarna i detta brev är dess nationella ambassadörer.

De generella cirkulationsmodellerna av klimatet, på vilket internationell politik för närvarande grundas, är olämpliga för sitt syfte. Därför är det både hänsynslöst och vårdslöst att förespråka slöseri med biljoner dollar på basen av resultat från dylika omogna modeller. Nuvarande klimatpolitik underminerar på ett gagnlöst sätt det ekonomiska systemet allvarligt, och sätter liv i fara i länder som nekas tillgång till pålitlig elektrisk energi de kan ha råd med.

Vi ber er att följa riktlinjer för klimatpolitik som baseras på sund vetenskap, realistisk ekonomi och genuin omsorg för de som tar skada av kostsamma men icke nödvändiga försök att åstadkomma lindringseffekter på klimatförändringar.

Vi ber er att lägga till denna deklaration till agendan för den förestående sessionen i New York.

Vi bjuder även in er att samorganisera ett konstruktivt möte mellan forskare i världsklass på båda sidor av klimatdebatten tidigt under 2020. Ett sådant möte vore i linje med de historiskt bevisade principerna för sund vetenskap och naturlig rättvisa – att båda sidor ska ges möjlighet till ett fullt och rättvist hörande. Audiatur et altera pars!

Vänligen låt oss veta era tankar om hur vi kan åstadkomma ett sådant betydelsefullt möte.

Vänligen,
European Climate Declaration:s nationella ambassadörer

 

Professor Guus Berkhout / Nederländerna
Professor Rickard Linzen / USA
Professor Ingemar Nordin / Sverige
Terry Dunleavy / Nya Zeeland
Jim O’Brien / Irland
Viv Forbes / Australien
Professor Alberto Prestininzi / Italien
Professor Jeffrey Foss / Engelska Kanada
Professor Reynald du Berger / Franska Kanada
Professor Benoît Rittaud / Frankrike
Morten Jødal / Norge
Professor Fritz Vahrenholt / Tyskland
Rob Lemeire / Belgien
Monckton of Brenchley / Storbritannien

 


 

 

Det råder ingen klimatkris

Ett globalt nätverk av 500 forskare och akademiker har berett detta angelägna meddelande. Klimatvetenskapen bör vara mindre politisk, medan politiska riktlinjer bör vara mer vetenskapliga. Forskare bör öppet adressera osäkerheterna och överdrifterna i prognoserna för global uppvärmning, medan politiker lidelsefullt bör ta den verkliga nyttan och de antagna kostnaderna i beaktande för anpassning till global uppvärmning, såväl som de faktiska kostnaderna för antagna lindringseffekter.

 

Naturliga såväl som antropogena faktorer orsakar uppvärmning

Det geologiska arkivet påvisar att jordens klimat har varierat så länge planeten har existerat, med naturligt kallare och varmare skiften. Lilla istiden slutade så sent som 1850, och det är därför ingen överraskning att vi nu upplever en period av uppvärmning.

 

Uppvärmningen är betydligt långsammare än förutsagt

Uppvärmningen i världen är mindre än hälften av den ursprungligen förutsagda och mindre en hälften av vad som kan förväntas på basen av antropogen nettopåverkan och strålningsobalanser. Vi är med andra ord långtifrån att förstå klimatförändringar.

 

Riktlinjer för klimatpolitik vilar på bristfälliga modeller

Klimatmodeller har många tillkortakommanden och är inte tillnärmelsevis rimliga att använda som verktyg för politik. Därtill överdriver dessa med största sannolikhet effekten av växthusgaser såsom koldioxid. Dessutom ignorerar de faktum att anrikning av koldioxid i atmosfären har välgörande effekter.

 

Koldioxid är växtföda, grunden för allt liv på jorden

Koldioxid är inte en förorening. Det är essentiellt för allt liv på jorden. Fotosyntesen är en välsignelse. Mer koldioxid är välgörande för naturen och gör jorden mer grön; mer koldioxid i luften har stärkt tillväxten av den globala växtlighetens biomassa. Det är också bra för jordbruk och ökar skördarna världen över.

 

Global uppvärmning har inte ökat naturkatastrofer

Det finns inget statistiskt belägg för att global uppvärmning intensifierat orkaner, översvämningar, torkor och liknande naturkatastrofer, eller gör dem mer frekvent förekommande. Däremot är åtgärder för minskning av koldioxid både skadliga och kostsamma. Till exempel dödar vindkraftverk fåglar och fladdermöss, och palmoljeplantager förstör regnskogarnas biodiversitet.

 

Klimatpolitik måste respektera vetenskapliga och ekonomiska verkligheter

Det råder ingen klimatkris och därför finns det inte skäl till panik eller ängslan. Vi motsäger oss starkt den skadliga och orealistiska noll-netto-politiken för koldioxid som är föreslagen till 2050. Om bättre tillvägagångssätt framkommer har vi gott om tid att reflektera och anpassa oss. Målet med internationell politik bör vara att fortgående tillhandahålla energi till rimligt pris för människor världen över.

 

Källa: Clintel.nl

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tälta i naturen – tänk på det här

publicerad Igår 9:09
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ska man ut och tälta i skogen kan det vara bra att veta vilka regler som gäller. Bland annat måste man be markägaren om lov vid större grupper och det är viktigt att veta vad som gäller i respektive kommun.


Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.


I Sverige har vi allemansrätten, vilket i korthet innebär att alla har möjlighet att röra sig fritt i naturen, och även innebär att man får lov att tälta på vissa platser. Däremot finns det speciella regler som gäller vid tältning och man får inte göra precis hur man vill, enligt Naturvårdsverket.

I regel får man tälta enstaka dygn i naturen, men inte för nära bostadshus eller liknande. Tältet får heller inte slås upp på betesmarker, vid jordbruk eller planteringar. Det går bra med ett par, tre tält åt gången, men vill en större grupp tälta måste man ansöka om lov från markägaren, detta eftersom det då finns större risk för markskador och sanitära olägenheter.

Vill man elda i skogen finns också särskilda regler, något som Nya Dagbladet tidigare skrivit om.

När det gäller tältning i nationalparker och naturreservat gäller dock speciella regler. Oftast är det endast tillåtet att tälta på angiven plats, men i vissa fall kan tältning vara helt förbjuden. Det brukar finnas anslagstavlor i området som berättar hur man ska gå till väga.

De flesta kommuner har även särskilda bestämmelser för tältning och det kan därför finnas förbud mot att tälta i friluftsområden, parker eller idrottsområden. Det går att hitta information hos kommunen ifråga.

En grundregel som är viktig att följa är att alltid lämna platsen som man fann den, eller ännu bättre. Det vill säga att man alltid bör plocka med sig sitt eget skräp och om någon tidigare gäst skräpat ner hjälper man naturen om man plockar med sig även det.

 


 

Tips från Friluftsfrämjandet för att hitta den bästa tältplatsen:

1. Leta efter platt mark, det är inte skönt att sova på stenar eller grästuvor.

2. Det ska vara torrt. Tältet stänger inte alltid ute all fukt.

3. Det kan vara bekvämt om det finns vatten i närheten för diskning, eldsläckning eller bad. Tips på hur man hittar dricksvatten har Nya Dagbladet tidigare skrivit om.

4. Hur blåsigt är det? Lite blåst kan vara bra mot mygg, men befinner man sig i fjällen kan en plats i lä vara att föredra.

5. Fästingar trivs extra bra i högt gräs, vilket därför kan vara bra att undvika.

6. Åt vilket håll är soluppgången? Morgonskugga är att föredra för att undvika svettiga morgnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Naturum – portar till naturens liv

publicerad 16 juni 2025
– av Redaktionen
Tv: Naturum Vattenriket i Kristanstad. Th: Pyssel med tassavtryck i Naturum Färnebofjärden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att besöka ett av Sveriges 32 naturum passar perfekt för dem som vill hitta tillbaka till naturen och som kanske inte har råd att spendera alltför mycket pengar på nöjen. Naturum är ofta uppskattat av barnen och även en upplevelse för de vuxna.

Naturum skapades 1973 på initiativ av Naturvårdsverket. Det var i samband med invigningen av Ölandsbron som de tre första öppnades på Öland i form av enklare husvagnar där man informerade om öns natur. Vid senare tillfälle flyttades en av husvagnarna till den norra sidan av ön, till Trollskogen, och en av de övriga till Ottenby söder om ön.


Artikeln publicerades ursprungligen den 7 april 2023.


Naturum är i korthet besökscentrum där man kan lära sig om det lokala områdets flora och fauna samt även inspireras att tillbringa mer tid i naturen. De drivs av en länsstyrelse, en kommun eller en stiftelse. Idag finns 32 naturum i hela Sverige från Abisko till Öresund. Flest finns i södra delen av landet.

Den ursprungliga tanken att ge allmänheten mer grundläggande information om naturen ligger fortfarande kvar som en stark grund där man också lagt till en familjevänlig puts. Besökscentren är väldigt lärorika, men på ett roligt och upptäckande vis som passar barn och vuxna. Ofta bjuds det på guidade turer, naturutställningar, föreläsningar och filmvisningar. Det finns även möjlighet för stora och små att vara kreativa med diverse pyssel där naturen ger gnista till inspiration.

De har öppet året om i viss mån, främst under sommaren och under skollov. Inträdet är gratis på alla besökscenter. På Naturvårdsverkets hemsida kan man hitta alla 32 naturum i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Schimpanser ”festar” på frukt tillsammans

publicerad 14 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För första gången har man dokumenterat vilda schimpanser som äter och delar frukt innehållande alkohol. Forskarlaget spekulerar om beteendet ska beskrivas som ett tidigt evolutionärt stadium av ”festande”.

Forskare från universitetet i Exeter i England satte ut tio separata kameror med rörelsesensorer i en nationalpark i Guinea-Bissau i Västafrika. Där fångade man schimpanser som tillsammans delade på frukten Treculia africana, som var jäst. Frukten innehöll en alkoholhalt på upp till 0,61 procent. Beteendet väcker frågor kring huruvida och varför schimpanser medvetet söker sig till alkohol.

Vi vet att alkohol leder till frisättning av dopamin och endorfin hos människor, vilket resulterar i känslor av glädje och avslappning, säger Anna Bowland, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande, och fortsätter:

Vi vet också att delning av alkohol – inklusive traditioner som fest – bidrar till att skapa och stärka sociala band. Nu när vi vet att vilda schimpanser äter och delar alkoholhaltiga frukter är frågan: får de samma glädje av det?

Mängden som observerades är troligen inte tillräcklig för att schimpanserna skulle bli berusade, men forskarna uppskattar att de filmade episoderna bara ger en liten inblick i hur mycket fermenterade frukter djuren äter på en dag, eftersom deras kost består av 60-85 procent frukt.

Forskare menar att det krävs mer forskning kring varför schimpanserna äter fermenterad frukt tillsammans, men spekulerar kring att beteendet kan utgöra ett tidigt evolutionärt stadium av ”festande”.

Schimpanser delar inte alltid mat, så detta beteende med fermenterad frukt kan vara viktigt, säger Dr Kimberley Hockings, från University of Exeter. Om så är fallet tyder det på att den mänskliga traditionen av festmåltider kan ha sitt ursprung djupt i vår evolutionära historia.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fladdermöss ”surfar” i vinden

publicerad 7 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fladdermöss använder stormars varmfronter för att ”surfa” på när de migrerar, visar forskning. På det viset använder de mindre energi och kan flyga längre sträckor.

Större brunfladdermus är Sveriges största art av fladdermus med en vingbredd på 30 till 45 centimeter. Arten lever även i Finland. Liksom fåglar förflyttar sig även fladdermusen årligen tusentals kilometer i Nordamerika, Europa och Afrika. Nu har forskare från Max Planck Institute of Animal Behavior (MPI-AB) studerat 71 större brunfladdermöss under deras ungefär 1 600 kilometer långa vårflyttning över den europeiska kontinenten. Med hjälp av sensorer har man kunnat mäta fladdermusens aktivitetsnivåer samt även temperaturer i luften den vistas i.

Forskarna upptäckte att fladdermössen ofta gjorde pauser i sitt flygande, men att de kunde färdas hela 400 kilometer under en enda natt, vilket slår det tidigare rekordet för arten. Fladdermössen avbröt sina flyttflygningar med frekventa stopp, troligen för att de behövde äta kontinuerligt.

Till skillnad från flyttfåglar går fladdermöss inte upp i vikt inför flytten, förklarar Dina Dechmann vid MPI-AB, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande. De behöver fylla på energi varje natt, så deras migration har ett hoppande mönster snarare än en rak linje.

Vidare upptäckte man ett intressant mönster i fladdermössens migrering. Vissa nätter valde fler fladdermöss att flyga jämfört med andra nätter, vilket visade sig bero på vädret. Fladdermössen började flyga på nätter när lufttrycket sjönk och temperaturen steg, med andra ord när det var inkommande stormar. Sensorerna på sändarna som mätte aktivitetsnivån visade dessutom att fladdermössen använde mindre energi när de flög under dessa nätter med varm vind. Efter analyser framkom det att fladdermössen använde varma vindar vid stormar för att ”surfa” på.

De red på stormfronter och utnyttjade den varma medvinden, säger Edward Hurme, forskare vid MPI-AB. Det är känt att fåglar använder vindens stöd under migrationen, och nu ser vi att fladdermöss också gör det.

Resultaten i studien är viktig för fladdermössens överlevnad, menar forskare. Migrerande fladdermöss hotas av mänsklig verksamhet, särskilt vindkraftverk som orsakar många kollisioner. Att veta var och när fladdermöss migrerar kan bidra till att förebygga dödsfall.

Vi kan vara fladdermössens beskyddare och hjälpa vindkraftparker att stänga av sina turbiner på nätter när fladdermöss flyger förbi, säger Hurme.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.