Mobbning kan leda till psykoser

publicerad 17 mars 2024
- av Sofie Persson
3171 japanska ungdomar deltog i studien.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


1760 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En japansk studie visar att mobbning kan öka risken för framtida psykoser. Ungdomar som utsatts för mobbning löper större risk att utveckla psykotiska symptom. Forskningen understryker vikten av att bekämpa mobbning i skolor för att förhindra dessa negativa effekter.

Tidigare studier som tittat på kopplingar mellan neurologiska och psykiatriska egenskaper hos vissa sjukdomar har visat att personer som upplever sin första episod av psykos eller har schizofreni har lägre nivåer av glutamat, en signalsubstans i hjärnans främre cingulate cortex (ACC)-region. ACC är känt för att vara avgörande för bland annat reglering av känslor, beslutsfattande och kognitiv kontroll. Förändringar i glutamatnivåer har kopplats till psykiska sjukdomar.

Forskare vid Tokyos universitet har använt magnetisk resonansspektroskopi (MRS) för att mäta 3171 japanska ungdomars glutamatnivåer i ACC-regionen. Nivåerna mättes vid olika tillfällen så man kunde bedöma förändringar över tid. Forskarna valde också att jämföra förändringar hos ungdomar som blir eller har blivit mobbade, jämfört med de som inte blivit det. De som var offer för mobbning spårades via frågeformulär ungdomarna själva fyllt i.

I studien, som publicerats i Molecular Psychiatry, upptäckte man att mobbning var förknippad med högre nivåer av subkliniska psykotiska upplevelser i tidiga tonår, det vill säga symptom som ligger nära psykos men som inte uppfyller de fullständiga kriterierna för en klinisk diagnos av psykotisk störning, exempelvis schizofreni. De som hade högre nivåer av detta uppvisade också lägre nivåer glutamat.

Viktigt med rätt stöd

Att studera dessa subkliniska psykotiska upplevelser är viktigt för att vi ska förstå de tidiga stadierna av psykossjukdomar och för att identifiera individer som kan ha en ökad risk att utveckla en klinisk psykotisk sjukdom senare, säger professor Naohiro Okada.

Forskarna menar att det är viktigt att det finns stöd och resurser för de som utsätts för mobbning, som exempelvis rådgivningstjänster och kamratstödsgrupper. Däremot är antimobbningsprogram också viktiga för att minska de negativa effekterna av mobbning.

Först och främst är antimobbningsprogram i skolor som fokuserar på att främja positiva sociala interaktioner och minska aggressivt beteende viktiga för sin egen skull och för att minska risken för psykos och dess subkliniska föregångare, säger Okada och fortsätter:

Dessa program kan bidra till att skapa en säker och stödjande miljö för alla elever, vilket minskar sannolikheten för mobbning och dess negativa konsekvenser.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!