PFAS förekommer nästan överallt i vardagen – men det finns sätt att minska både intaget och spridningen i miljön. Med enkla åtgärder går det att bidra till minskad exponering och bättre skydd för både hälsa och natur.
PFAS är en grupp med omkring 15 000 identifierade ämnen som alla har varierande egenskaper och bred användning i samhället. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön.
Studier visar att det finns kopplingar mellan flera hälsoproblem och exponering för PFAS som exempelvis cancer, leverskador, försämrad reproduktionsförmåga, tarmsjukdomar och sköldkörtelrubbningar, enligt Naturskyddsföreningen. Vissa studier visar att flickor med höga halter PFAS i blodet fick menstruation tidigare än flickor som hade mindre halter, ytterligare studier visar att gravida kvinnor som har PFAS i blodet riskerar att deras barn senare blir överviktiga. Barn är särskilt känsliga för de giftiga kemikalierna då deras organ fortfarande utvecklas, och förra året slog forskare larm om att norska barn hade särskilt höga halter av PFAS i blodet, inklusive så många som 78 procent av sexmånadersbarnen.
För cirka nio år sedan uppdagades den uppmärksammade PFAS-skandalen i Kallinge. Efter att Försvarsmakten använt ett brandsläckningsskum med de farliga kemikalierna hade dessa spridits ut i vattnet under flera decennier, något som Kallingeborna druckit av utan vetskap. Stickprover visade på kraftigt förhöjda halter av PFAS. Efter många turer i domstol fick till slut Kallingeborna rätt till skadestånd.
Efter skandalen har ett antal boende i området diagnostiserats med cancer, däribland Louise Karlsson som fått urinblåsecancer och hennes son som har fått den kroniska tarmsjukdomen Crohns.
– I går fick jag reda på två cancerfall till här, en med strupcancer och en ändtarmscancer. Vi är flera som har drabbats, den ena efter den andra, sade Kallingebon till TT under 2023.
Undvik mikromat
Sedan 2023 finns det gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i livsmedel inom EU. Enligt Naturskyddsföreningen är dessa värden dock inte baserade på vad som är säkert för hälsan.
"Tyvärr finns det så pass mycket PFAS i naturen att vissa livsmedel inte skulle få säljas om gränsvärdet sattes utifrån ett hälsoperspektiv", skriver föreningen.
Därför kan det trots allt vara behändigt att veta var det finns som mest av de farliga kemikalierna, även om det är svårt att undvika dem helt. PFAS-ämnen stöter bort fett, smuts och vatten. Därför finns de bland annat ofta i matförpackningar, som exempelvis i mikromat. Det kan också finnas i snabbmatsförpackningar.
Tyvärr innehåller en hel del fisk och skaldjur de skadliga ämnena. Svensk fisk och även kräftor har visats innehålla höga halter och Naturskyddsföreningen avråder från att äta fisk och skaldjur från insjöar nära samhällen eller industrier.
PFAS finns ofta i bekämpningsmedel, så därför kan det vara fördelaktigt att välja ekologiska frukter och grönsaker.
Undvik: Teflon och pappmuggar
Vid matlagning är det säkrare att använda stekpannor, kastruller och bakformar av glas, porslin, rostfritt stål och gjutjärn. Undvik de med non-stickbeläggningar, det vill säga exempelvis teflon.
En hel del textiler på marknaden har smutsavstötande impregnering, som exempelvis heltäckningsmattor, vissa soffor och tält. Vid köp av soffa är det exempelvis större chans för att sitta PFAS-fritt om man väljer en med tvättbart överdrag.
Det sägs också att papp- och plastmuggar är verkliga PFAS-bomber och eftersom PFAS-ämnen smälter av varm dryck som kaffe, te eller choklad, är det bättre att använda porslinsmugg.
En annan något oväntat PFAS-intensiv produkt är kvittopapper, varför det kan vara klokt att skölja händerna efter att man prasslat med ett kvitto och använda lämpliga arbetshandskar om man arbetar dagligen med kvitton i någon form.
Finns i allt dricksvatten
Idag finns en rekommendation på ett gränsvärde på 4 ng/L i dricksvattnet, något som blir juridiskt bindande från och med 2026. PFAS finns i nästan allt svenskt dricksvatten, men endast en av tio kommuner överskrider idag gränsvärdet. För att se hur det ser ut i ens kommun kan man vända sig till vattenbolagen, som ofta anger halten på sin hemsida. Har man egen brunn kan man kontakta kommunens miljöförvaltning för råd om hur man testar sitt vatten.
Det finns filter på marknaden i syfte att rena vatten från PFAS, men dokumentationen på effektiviteten hos dessa är begränsad.
Tänk på städningen
Det är vanligt med PFAS i tvätt- och städprodukter, särskilt i i golvpolish och i impregnering för sten, fog, kakel och klinker. Produkter märkta med Bra Miljöval ska dock vara helt fria från PFAS.
PFAS har hittats i bland annat ansiktskrämer, ansiktsmasker, eyeliners, foundations, high lighters, hårolja, läppennor, raklödder, mascaror, primers, puder, serum, tandpetare, ögonpennor och ögonskuggor hos flera märken på den svenska marknaden.
I en studie från bland annat Stockholms universitet, som publicerades 2018, testades kosmetiska produkter som säljs i Sverige. Där återfanns kända PFAS-ämnen i 16 av 31 testade produkter. I vissa produkter var halten av det farliga PFAS-ämnet PFOA så högt att det skulle kunna utgöra en fara för hälsan vid daglig användning.
Eftersom de PFAS-ämnen som nämnts ovan ofta är vatten-, fett- och smutsavvisande kan de ofta hittas i vattenfast mascara eller i foundation. Undvik produkter med ingredienser som innehåller ”PTFE”, ”polytef”, ”perfluoro” eller ”polyfluoro” i namnet. Det garanterar dock inte att man helt undviker ämnena då de kan slinka ner oavsiktligt i produkter, men är en bra indikator att utgå från. Vissa produkter märks också uttryckligen som "PFAS-fria".
Sportkläder bidrar till miljöförgiftning
Även impregnering till skor och kläder innehåller ofta PFAS-ämnen. Bättre är då att välja Svanen-märkta produkter eller impregnering gjord av vax. För skidor bör man välja skidvalla utan fluor och till cyklar är det bäst att välja bilvax eller smörjolja som inte innehåller PTFE.
Tyvärr innehåller ofta funktionskläder och skor PFAS. Det är inte farligt att använda, enligt Naturskyddsföreningen, men bidrar däremot till att ämnena kommer ut i naturen. Glöm i sammanhanget inte möjligheten att handla på second hand, eller varför inte gå på en klädbytardag?
