Annons:

Vulkanen där folktron möter naturens vidunder

Uppdaterad juni 7, 2025, Publicerad juni 7, 2025
Vattenfallet Svöðufoss med Snæfellsjökull i bakgrunden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ett av naturens verkliga vidunder är den isländska vulkanen Snæfellsjökull. Mest känd är den från Jules Vernes roman "Resan till Jordens medelpunkt", men även i modern tid är den ett mycket uppskattat besöksmål.

Den isländska folktron betonar samtidigt vikten av att besökare måste ha respekt för det dolda folket som bor där, annars kan det gå mycket illa.

Halvön Snæfellsnes på västra Island är kantad av glimmande glaciärer, vattenfall och höga klippor. Små pittoreska byar utgör befolkningen på halvön som lokalt ofta brukar kallas för "Island i miniatyr". Även från Reykjaviks mumlande storstadsbrus kan man skymta den glaciärtäckta vulkanen Snæfellsjökull. Toppen mäter 1 446 meter över havet och är den centrala delen av nationalparken som upprättades kring området år 2001. I nationalparken finns en svindlande och ovanlig variation av natur med bland annat mossklädda lavafält och småstensstränder. Den 700 000 år gamla vulkanen anses vara aktiv, trots att den inte haft utbrott på omkring 1 800 år.

Till Jordens medelpunkt

Mest känd har platsen möjligen blivit i litteraturen. 1864 släppte den franske författaren Jules Verne äventyrsromanen "Resan till Jordens medelpunkt", eller "Voyage au centre de la Terre", där den tyske professorn Lidenbrock hittar gamla isländska dokument som beskriver hur man tar sig till jordens medelpunkt. Tillsammans med sin brorson Axel och guiden Hans reser de till just Snæfellsjökull, där resan till jordens medelpunkt börjar. Boken räknas som en klassiker och en av de mest populära äventyrsböckerna genom tiderna.

Gatklettur. Foto: iStock/Irina Danilova

Höga toppar och djupa grottor

Tyvärr finns ingen väg till Jordens medelpunkt i vulkanen (vad man vet...). Det går däremot alldeles utmärkt att vandra till toppen. Det ska ta ungefär åtta timmar fram och tillbaka. I fiskebyn Hellnar finns information kring vandringsleden upp på toppen och även ett stort antal andra leder man kan följa kring den enastående naturen.

Kombinationen av vulkanisk terräng, glaciärpåverkan och närheten till havet skapar ett unikt ekosystem som hyser en mängd olika livsformer. På vandringslederna kan man därför stöta på sälar, lunnefåglar eller fjällrävar. Det är heller inte ovanligt att se delfiner och späckhuggare i havet. Vulkanklimatet är hårt, särskilt nära vulkanen, men visar också på naturens otroliga anpassningsförmåga. Närmare vulkanen dominerar därför mossor och lavar, som tål mer kyla. På lägre höjder växer arktiska vildblommor, som exempelvis islandstimjan och blå havslavendel.

I området finns också ett antal vackra vattenfall som sätter ton på landskapet. Ett exempel är vattenfallet Svöðufoss, som ligger i närheten av glaciären. Det är tio meter och har tack vare de omkringliggande glaciärerna ett rikt vattenflöde året om.

Vid Djúpalónssandur stiger man in i ett riktigt lavalandskap. Där finns olika stenformationer som skapats av lavan för länge sedan. Följer man Nautastígur, tjurens stig, kommer man bland annat till den udda stenen Gatklettur, som har ett stort hål i sig, och genom hålet kan man se vulkanen i bakgrunden. I området finns även ett gäng laguner där det finns färskt vatten och tar man sig ner på Black Lava Pearl Beach får man se ett myller av svarta, släta stenar. Dessa kallas Djúpalónsperlur, vilket översätts till pärlor från Djúpalón. Lavastenarna har blivit släta efter att ha blivit polerade av havet.

I närheten av vulkanen finns även lavagrottan Vatnshellir. Den 200 meter långa grottan formades för omkring 8 000 år sedan av ett utbrott. Där inne kan man lära sig om både Islands geologi och vad det är för troll som lurar där nere. På den djupaste punkten kan man få uppleva vad totalt mörker innebär när lamporna släcks ner.

Bland alver och troll

På tal om troll är både Snæfellsnes och Snæfellsjökull kopplade till mycken folktro på Island. Enligt Bård snäfellsasens saga, på isländska Bárðar saga snæfellsáss, var det halvjätten Bárður Snæfellsás som grundade halvön och gav den dess namn. Han beskrivs vara från en kunglig ätt av jättar och troll, men också vara till hälften människa.

Bárðars far Kung Dumbar var hälften titan och hälften jätte, som kidnappade människan Mjöll till sin fru. I Norge år 900 föddes sedan Bárðar, som var det äldsta syskonet. Han var en stilig man och fick ofta höra att han liknade sin vackra moder Mjöll. På Island sägs det att den vackraste, vitaste snön fick sitt namn efter hans mors hudfärg – Mjöll. Enligt utsaga använder man fortfarande just ordet "Mjöll" när man beskriver vacker vit snö som faller i stilla väder.

Staty av Bárður Snæfellsás. Foto: Theo Crazzolara/CC BY 2.0

Bárðar bosatte sig på halvön tillsammans med sin fru, sina nio döttrar, sin halvbror Þorkell och hans två söner. Enligt legenden lekte brorsönerna, som hette Rauðfeldr och Sölvi, och döttrarna ofta, men en dag gick allt snett. Båda brorsönerna lekte med dottern Helga då Rauðfeldr knuffade henne hårt. Hon föll mot ett isberg, som drev mot drivisen i den starka vinden. Sedan försvann hon in i dimman. När Bárðar fick höra om händelsen rusade han till sin halvbrors hem och tog båda brorsönerna under armarna, som var elva och tolv år gamla, och därefter kastade han först Rauðfeldr nerför en stor ravin i ett fall som förståeligt nog dödade den unge pojken. Sedan kastade han även Sölvi utför en klippa där pojken dog när hans skalle krossades. Än idag kallas ravinen Rauðfeldsgjá och klippan Sölvahamar. Þorkell sökte nu efter hämnd på sin bror och de slogs, Bárðar bröt sedan benet på sin halvbror som sedan beslutade sig för att lämna Snæfellsnes och människorna för gott. Efter denna familjetragedi försvann Bárðar in i glaciären Snæfellsjökull och blev beskyddare av området. Än idag sägs han bara komma ut för att hjälpa människor i nöd, exempelvis mot troll och annat. Det Bárðar inte visste var att hans dotter Helga faktiskt överlevde och hamnade på Grönland, där hon hade egna äventyr. Senare kom hon tillbaka för att besöka sin far i glaciären.

Mycket på halvön är döpt efter Bárðar och hela området är starkt kopplat till den tragiska sagan om hans liv. I fiskebyn Arnarstapi finns en staty av halvjätten. Besöker man fiskebyn är också ett tips att kika in de spektakulära konstverk som finns vid kusten, nämligen basaltklipporna som är skapade helt utav havets kraft. Just basalt är en lavabergart och har skapats när lavan svalnat.

Det finns även andra väsen kopplade till platsen. Likt resten av Norden är även Island starkt präglat av folktrons väsen, och det är fortfarande i modern tid en viktig del av kulturen. Dessa väsen är starkt kopplade till naturen och ses ofta som beskyddare av den. Många berättelser handlar om hur de kan påverka människor som besöker platsen, både genom att skydda och varna, men också bestraffa dem som inte visar respekt.

Kring och i berget sägs det bo både jättar och troll. Även huldufólk ska det finnas gott om, vilka sägs leva parallellt med människorna och ofta beskrivs som alver. Ofta kallas de "det dolda folket" - just eftersom de för ett vanligt mänskligt öga är osynliga. Till utseendet ska de likna människor, men vara vackrare, längre och slankare. Huldufólk beskrivs som överfysiska men lever samtidigt helt vanliga liv i sin egen sfär, likt människan.

Den rödfärgade, gigantiska stenen Söngklettur, som översätts till "den sjungande stenen", vid Djúpalónssandur sägs vara alvernas kyrka. Enligt legenden var det hit som Bárður och hans män först kom, och den fick sitt namn eftersom grottan verkade svara på allt de sa med ett eko. Så länge man kommer ihåg att be alverna om tillåtelse är det helt okej att vistas kring, och gå in i grottan. Respekt betonas starkt inom isländsk folktro, där det varnas för att det kan gå riktigt illa om man inte hyser sådan för de osynliga.

Här inne myllrar det av olika inristningar, en del över 500 år gamla. Åtskilliga människor har använt grottan som skydd under tidens gång och har i samband med detta ristat in små meddelanden eller sina initialer. Det är dock förbjudet att rista in nya meddelanden.

Foto: Eric Kilby/CC BY-SA 2.0

En av de kraftfullaste platserna

Vissa menar att Jorden är uppdelad i sju stora energicentra, eller "chakrapunkter". Inom nyandliga kretsar beskrivs Snæfellsjökull ofta som hjärtchakrat och av denna anledning söker sig åtskilliga spirituella utövare och andra till vulkanen – för att samla kraft, främja läkning, utöva ceremonier eller bara meditera.

Stenar likt Djúpalónsperlur är vanliga kring hela kusten och kallas ofta för "orkusteinar", eller kraftstenar, något många brukar samla och ta med sig hem.  Vissa menar istället att de är skyddade och inte bör tas från platsen, exempelvis sägs det att det bor huldufólk kring Djúpalónssandur, som beskrivs ovan, och att man därför inte bör ta de svarta stenarna som finns kring platsen. Vissa berättar om hur man tagit hem en sten för att sedan drabbas av olycka.

Att ta med sig sina egna kristaller och ladda dem kring vulkanen är också vanligt, då det sägs att energin ska vara extremt kraftfull.

Åtskilliga besökare säger sig ha svårt att sova på halvön. Vissa menar att det kan bero på den magnetiska energin som utstrålar från vulkanen. Vulkanen sägs också ha en kraft som får människor att vilja återvända dit igen.

Djúpalónsperlur. Foto: Tim Hodson/CC BY 2.0

Utomjordingar på besök

På grund av platsens kraftfulla energier är det också åtskilliga som spekulerat kring att det är just till Snæfellsjökull som utomjordingar skulle besöka om de kom till jorden. Det var åtminstone hundratals personer övertygade om under vintern den femte november 1993, då människor från hela världen reste till vulkanen för att bevittna besök från utomjordingar, enligt Reykjavik Grapevine. Enligt utsaga ska telepatiska personer ha haft kontakt med andra planeter och fått just detta specifika datum och plats frammanade i sina huvuden. 500 personer från olika delar av världen blev så pass övertygade att de tog sig dit denna kalla vinterkväll, men det kom inga utomjordingar på besök, som man vet åtminstone. I glad anda sköts istället fyrverkerier upp som symbol för intergalaktisk vänskap. Frågan är dock om smällarna i luften verkligen gav ett särskilt vänligt intryck ...

Skeppsvrak

När man besöker området kring Djúpalónssandur kan man också se järndelar ligga på stranden. Dessa är från den brittiska trålaren Epine GY7 som förliste den 13 mars 1948. Den ödesdigra natten kom en fruktansvärd snöstorm som gjorde att man tappade kontroll över fartyget och många föll överbord. Invånare från närliggande byar lyckades dra ut ett rep till det förlista fartyget och räddade fem män. Däremot överlevde inte 14 av männen ombord och flera av dem är än idag förlorade till havet.

Resterna från trålaren har sedan dess legat kvar på stranden som ett minne och är skyddade, vilket innebär att man inte får flytta eller röra dem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Piteå inför kultur som friskvård

Publicerad november 25, 2025 – av Redaktionen

Piteå kommun tar initiativ för att införa kulturupplevelser som en del av det skattebefriade friskvårdsbidraget. Företag erbjuds nu möjlighet att ge sina anställda tillgång till konserter och föreställningar genom ett särskilt friskvårdskort.

Genom sitt konserthus, Studio Acusticum, lanserar Piteå kommun ett nytt koncept där kulturaktiviteter jämställs med traditionella motionsformer som gym och simning. Tanken är att en konsert eller teaterföreställning ska kunna räknas som friskvård på samma sätt som ett träningspass.

Företag i kommunen kan köpa ett så kallat friskvårdspluskort för 2 500 kronor till sina anställda. Kortet ger tillträde till olika evenemang på konserthuset.

Redan ett 20-tal företag har visat intresse, vilket gläder Roger Norén, chef för Studio Acusticum. Han betonar att engagemanget är starkt.

Det häftiga med Piteåmodellen är att företagen säger att de kommer att genomföra detta oavsett om Skatteverket beviljar subvention eller ej, säger han till Land.se.

I dag räknas inte kulturaktiviteter som friskvård enligt skattereglerna, men Piteå kommun hoppas på att kunna bidra till en förändring.

Folkhälsomyndigheten har sammanställt över 300 studier som visar att kultur har positiva hälsoeffekter. Forskningen pekar på att kulturupplevelser kan minska stress och psykiska besvär samt stärka den sociala gemenskapen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinas kulturella pärla Jiangsu gästade Stockholm

Publicerad november 24, 2025 – av Markus Andersson
Kinesiska och svenska artister förenade öst och väst i en poetisk musikdialog mellan nyckelharpa, guzheng och bambuflöjt.

Ett färgstarkt kultur- och turistevenemang som lyfte fram provinsen Jiangsus unika traditioner, hantverk och moderna charm ägde rum i Stockholm den 7 november.

Jiangsu Provincial Department of Culture and Tourism och Kinesiskt Kulturcenter i Stockholm bjöd in till ett inspirerande arrangemang där besökare fick uppleva Kinas kulturella arv genom musik, te, hantverk och interaktiva aktiviteter som speglade både historia och nutid.

Höjdpunkten var en konsert där kinesiska och svenska artister förenade öst och väst i en poetisk musikdialog mellan nyckelharpa, guzheng och bambuflöjt, en tolkning av ”vattnets” ande, symbolen för Jiangsus elegans och kulturella djup.

Kulturcenter fylldes av besökare som provade te, njöt av utställningar och utforskade möjligheter till framtida samarbeten. Många fascinerades av Jiangsus kombination av tradition, innovation och konstnärlig finess.

Samtidigt visades utställningen Canal Reflections & Craft Revival med tre tematiska rum: Teets smak, Sidens rytm och Porslinets färg. I te-rummet skapade klassiska målningar som Huishan Gathering en poetisk atmosfär, där det välkända gröna teet Biluochun och Yixing-lerkärl erbjöd en smak av Jiangnans förfinade kultur. Jiangsu Phoenix Publishing Group presenterade även den engelska utgåvan av The Taste of Chinese Plants, som för första gången visades för en internationell publik.

I sidentemat stod ett konstverk av skulptural Dalahäst skapad av silkeskokonger, som symbol för mötet mellan kinesiskt och svenskt hantverk. Foto: Nya Dagbladet

Suzhou Silk Museum och varumärket Taihu Snow visade gemensamma skapelser där historiska mönster mötte modern design. Dessutom demonstrerade Suzhou Universitys digitala laboratorium för traditionellt hantverk sitt nya system för färgdigitalisering av broderitekniken kesi, parallellt med en uppvisning av unga Suzhou-broderikonstnärer.

En kvinna från Jiangsu-provinsen visade upp sitt hantverk med broderad sidenkonst. Foto: Nya Dagbladet

I porslinsavdelningen visades eleganta Yixing-gröngods och keramikkonst från Gaochun, en modern tolkning av vattnets andlighet och färgens symbolik i kinesisk estetik.

Stephen Brawer, ordförande för Belt & Road Institute in Sweden, höll ett anförande om Kinas kultur och allmänna utveckling och hur landet lyckats utrota av fattigdom för närmare 800 miljoner människor. Foto: Nya Dagbladet

Jiangsu är en provins som förenar tradition, innovation och hållbar turism, något som allt fler svenska resenärer får upp ögonen för. Evenemanget är en del av Jiangsus internationella program för kultur- och turismfrämjande, med målet att skapa nya broar inom turism, utbildning och kulturellt utbyte.

— Vi vill bjuda in våra svenska vänner att upptäcka Jiangsus skönhet, inte bara som en destination, utan som en kulturell upplevelse som berör alla sinnen, säger Qian Ning från Jiangsu Provincial Department of Culture and Tourism.

Från och med 10 november 2025 gäller en visumfrihetsordning för svenska medborgare till Kina för vistelser upp till 30 dagar, en ny möjlighet att uppleva Jiangsus charm på nära håll.

Guzheng - det uråldriga unika stränginstrument

Guzheng är ett kinesiskt stränginstrument med en historia som sträcker sig över 2 500 år. De tidigaste varianterna uppstod under De stridande staternas period och utvecklades till att bli ett populärt instrument vid hov, ceremonier och banketter under Qin- och Han-dynastierna. Instrumentets utformning förändrades successivt; det fick fler strängar och förbättrad resonans, vilket möjliggjorde större uttryckskraft och musikalisk variation.​

Framför allt under Tangdynastin blomstrade guzhengens roll inom både klassisk och folklig musik, och flera tekniska innovationer gjorde instrumentet än mer mångsidigt. Under 1900-talet infördes nya material i strängarna, och standardiserade former utvecklades för att passa den moderna musikens krav. Idag är guzheng ett av Kinas mest älskade och använda traditionella instrument.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unik upptäckt i vikingagrav

Publicerad november 14, 2025 – av Redaktionen

Ett skelett från vikingatiden har hittats i Norge med begravningsdetaljer som aldrig tidigare har dokumenterats i förkristna gravar i Norden. Fyndet har fått arkeologerna att arbeta i hemlighet, och nu ska DNA-analyser ge svar på gåtan kring kvinnan från 800-talet.

Upptäckten gjordes i Bjugn i Trøndelag efter att Roy Søreng tidigare i år letade med metalldetektor på åkern i Val. När han hittade ett bältespänne, ett typiskt smycke från vikingatiden, kopplade han in myndigheterna.

Arkeologer från NTNU Vitenskapsmuseet och Trøndelag kommun inledde därefter arbetet på platsen där de kunde konstatera att det rörde sig om en grav.

Vikingatidsgraven innehåller det vi tror är en kvinna, gravlagd med typisk vikingatidsdräkt och smyckesuppsättning från 800-talet. Detta tyder på att hon var en fri och troligen gift kvinna, kanske husmor på gården, sade senioringenjör Raymond Sauvage vid institutionen för arkeologi och kulturhistoria vid Vitenskapsmuseet i ett pressmeddelande.

Anmärkningsvärt fynd

Arbetet har sedan dess pågått i hemlighet eftersom fyndet bedömdes vara så betydelsefullt. Nu avslöjar arkeologerna att man hittat smycken bestående av två ovala skålspännen som fäst remmarna till hängselklänningen, samt ett litet ringspänne som stängt halsöppningen på underkjolen. Det var ett av dessa skålspännen som Søreng ursprungligen upptäckte. Skelettet var också väldigt väl bevarat.

Men det mest uppseendeväckande är det som hittades vid den döda kvinnans mun.

Det mest anmärkningsvärda är två kammusslor placerade vid den dödes mun. Detta är en praxis som inte tidigare är känd från förkristna graver i Norge. Symboliken vet vi ännu inte vad den betyder, sade Sauvage.

Begravningsseden med musslor blev inte vanligt förrän cirka 300-400 år senare, och man har aldrig tidigare hittat förkristna gravar med musslor i Skandinavien, förklarar Sauvage.

—  Vi måste försöka ta reda på vilken betydelse detta hade, säger han till norska statskanalen NRK.

Andra fyndet på kort tid

Musslorna låg med den böjda sidan utåt och raka kanten uppåt, så att de delvis täckte munnen. Längs graven fann forskarna även små fågelben, troligen från vingar.

Under vikingatiden var begravningar rituella iscensättningar där smycken, kläder och gravgods uttryckte status och identitet. Den döde visades upp med dräkt, sängkläder och symboliska föremål för att skapa ett starkt minne och framhäva släktens sociala position.

Tidigare i år hittades en annan grav på samma åker, som daterats till 700-talet. Nästa steg är att DNA-analysera fyndet för att lära sig mer om kvinnan i graven, bland annat om hon kan vara släkt med personen i den andra graven.

Vi ska undersöka skelettet, konservera föremålen och ta prover för datering och DNA-analys. Målet är att lära mer om personen och om möjligt släktskap till det tidigare fyndet från samma plats, sade Sauvage.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Då kan du besöka Kina – utan visum

Uppdaterad november 7, 2025, Publicerad november 7, 2025 – av Isac Boman
Ett av palatsen i "Förbjudna staden" i Kinas huvudstad Beijing som är ett av landets mesta populära turistmål.

Jättelandet i öster underlättar för svenskar som vill utforska det kinesiska kultur- och affärslivet. Från och med den 10 november kan nu svenskar resa till Kina utan visum för vistelser på upp till 30 dagar.

Sverige har varit det sista nordiska landet där medborgare måste söka visum för att besöka Kina medan visumfria resor infördes i våra grannländer i november förra året. Visumansökningar innebär både kostnader och kräver större planering inför resor med stora begränsningar i flexibilitet.

Researrangörer har påpekat att detta begränsat såväl turismen som affärsresandet. Nu blir det enklare att spontant boka en resa, oavsett om syftet är att upptäcka landets kultur eller utveckla affärskontakter och regellättnaden är ett tecken på att relationerna mellan Sverige och Kina har förbättrats.

Kina, som till ytan nästan är lika stort som hela Europa, bär på en 5 000-årig civilisation och kultur som är välbevarad och har en stor mångfald av lokala kulturer, traditioner, mat och etniska minoriteter med sina unika uttryck.

I norr lockar huvudstaden Beijing med ikoniska sevärdheter som Kinesiska muren, Förbjudna staden och Himmelska fridens torg. Västerut ligger den historiska staden Xi'an med den berömda Terrakottaarmén och spår från den gamla Sidenvägen.

Södra Kina bjuder på dramatiska sockertoppsbergen kring Guilin, gröna risfält och möjligheter till bambuflottfärder på lugna floder. Shanghai kombinerar storstadspuls med modern arkitektur och historiska kvarter där gammalt möter nytt.

Landet rymmer också mindre kända pärlor som taoismens heliga berg, buddhistiska tempel och traditionella byar där gamla hantverkstraditioner fortfarande bevaras.

Bra att veta

Visumfriheten gäller för affärs-, turist-, familje- och vänskapsbesök samt utbytesresor och transit. Resenärer måste ha ett ordinarie svenskt pass som är giltigt i minst sex månader efter inresa. Vistelsen får inte överstiga 30 dagar, och undantaget gäller fram till och med den 31 december 2026.

Vid inresa får resenärer lämna fingeravtryck och ansiktsfoto. Sedan landet drabbades av en svår period av terrorism infördes hårdare kontroller både vid inpassering i landet och på vissa resesträckor inom landet.

Övervakningskameror är mycket utbyggda på allmänna platser och i trafiken.

Landet anses samtidigt vara ett av världens säkraste att vistas i med mycket få våldsbrott. Kina har numer världens modernaste infrastruktur med låga levnadskostnader och hög tillgänglighet på vardagstjänster, sociala aktiviteter och ett rikt kulturliv.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.