MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025

Förödande utveckling för Afrikas elefanter

Den biologiska mångfalden

publicerad 17 november 2024
– av Sofie Persson
Om utvecklingen inte vänds kan vilda elefanter i framtiden vara ett minne blott.

Mänsklig aktivitet har haft en förödande inverkan på Afrikas elefanter under de senaste decennierna, visar en ny studie från USA och Sydafrika. Enligt forskarna har 77 procent av kontinentens elefanter försvunnit sedan 1960-talet.

Sedan 1960-talet har hundratals elefantundersökningar genomförts i Afrika med olika metoder. Dessa varierande metoder, tillsammans med andra faktorer, har gjort det svårt att spåra förändringar över tid, enligt forskarna.

I en studie, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har forskare från bland annat University of Washington i USA och Nelson Mandela University i Sydafrika använt dessa undersökningar för att skapa en datormodell som uppskattar omfattningen av elefantpopulationernas nedgång i många delar av Afrika.

Det finns två elefantarter som lever i Afrika, afrikanskt savannelefant som är den största, och afrikansk skogselefant som är något mindre i storleken. Savannelefanter håller främst till på gräsmarker och i savanner samtidigt som skogselefanter föredrar skogsområden.

Studien visar att populationen av savannelefanter har minskat med 70 procent sedan 1960-talet, medan skogselefanterna minskat med 90 procent under samma period.

Mänsklig påverkan

Enligt studien är mänsklig aktivitet det största hotet mot båda arterna. Savannelefanter hotas främst av illegal handel med elfenben, medan skogselefanter påverkas mest av avskogning i regnskogsområden.

Trots de dystra siffrorna lyfter forskarna fram vissa ljuspunkter. I flera länder, särskilt i södra Afrika, har elefantpopulationerna ökat tack vare effektiva bevarandeåtgärder.

Det exakta antalet elefanter i Afrika idag är oklart, men enligt beräkningar från IUCN rödlista fanns det år 2020 cirka 350 000 savannelefanter och mellan 40 000 och 50 000 skogselefanter, enligt WWF.

Fakta: Afrikanska elefanter

I Afrika finns savannelefant (Loxodonta africana) och skogselefant (Loxodonta cyclotis). Savannelefanten är världens största landdjur, med hanar som kan nå en mankhöjd på upp till fyra meter och väga upp till sex ton. Den lever främst i östra och södra Afrika, i länder som Botswana, Tanzania och Kenya. Skogselefanten är mindre, med rundare öron och rakare betar, och förekommer i de täta regnskogarna i Central- och Västafrika. Båda arterna är hotade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Game of Thrones-varg återskapad

Den biologiska mångfalden

publicerad 9 april 2025
– av Redaktionen
Idag lever de tre valparna på hemlig ort, omgärdade av stängsel och övervakade av säkerhetspersonal, drönare och kameror.

Tre valpar av jättevarg, även kallad skräckvarg, har nu återskapats av forskare i Texas. Det är det första framgångsrika fallet i världen av så kallad ”de-extinction” – återupplivandet av ett tidigare utdött djur.

Vargarten Aenocyon  dog ut för ungefär 12 500 år sedan och levde i Nordamerika. Den var större än dess nu levande släkting vargen och kunde bli omkring 1,5 meter i höjd samt väga mellan 50 till 80 kilo. Den hade också tjockare päls och bredare käke än vår nutida varg.

Forskare vid biotech-företaget Colossal Bioscience har hämtat dna från fossiler av den utdöda jättevargen för att sedan sedan undersökas för att fastställa genetiska egenskaper som färg, päls och storlek. Sedan har informationen använts för att modifiera celler hos den nutida släktingen gråvarg. Totalt har man gjort 20 genmodifieringar i 14 olika gener. Friska utvecklade embryon överfördes sedan till tamhundar, som var stora blandrashundar, som sedan fungerade som surrogatmammor.

Vårt team tog DNA från en 13.000 år gammal tand och en 72.000 år gammal skalle och skapade friska vargvalpar, Ben Lamm, Colossals medgrundare och VD, enligt CNN.

Den första oktober 2024 föddes två hanvalpar och i januari i år föddes även en tik.

Game of Thrones författare investerar

Jättevargen, känd som ”dire wolf” på engelska, har gjort starka avtryck i populärkulturen – inte minst i böcker, filmer och tv-serier. Mest känd är den från fantasyserien Game of Thrones, där familjen Stark har en skräckvarg som sitt husdjur och vapensymbol.

Faktiskt är det så att författaren bakom bokserien, George R R Martin, är med som investerare till bolaget och de genmodifierade vargarna. Han är också ”kulturell rådgivare” åt företaget, som även skickat ut en pressrelease kring artens kulturella inflytande. Böckerna gjordes även till en populär tv-serie av HBO.

Hanarna har fått namnen Romulus och Remus, samtidigt som tikvalpen fått namnet Khaleesi, vilket är en titel som karaktären Daenerys har i bokserien – som visserligen inte ingår i Stark-familjen, utan i Targaryen som har en drake på sitt sigill.

Inte en ”skräckvarg”

Även om forskarna bakom de genmodifierade valparna menar att det handlar om ”de-extinction”, påpekar andra forskare att det inte riktigt är så det ligger till. Likheterna är främst i utseendet, inte i själva dna:t.

Det här är en gråvarg med modifierad arvsmassa, inte en ”skräckvarg”, säger arvsmasseforskare Emily Roycroft till ABC. De genetiska ändringarna kan ha gett dessa vargar en ljusare päls för att påminna om en skräck – men vad som gör en art är mer än bara ytan.

Biotech-företaget betonar att målet inte är att återskapa arter med exakt genetisk identitet, utan att skapa så kallade ”funktionella kopior”. Tekniken bakom jättevargen hoppas man även kunna använda för att hjälpa utrotningshotade djur.

Vårt mål med de-extinction är alltid att skapa funktionella kopior av dessa utrotade arter. Vi fokuserade på att funktionella kopior som vi visste skulle leda till en av dessa nyckelegenskaper, säger Beth Shapiro, Colossals vetenskapliga chef.

Hemlig ort

Idag lever de tre valparna på hemlig ort i ett 2 000 hektar stort område med ett tre meter högt stängsel och övervakas ständigt av säkerhetspersonal, drönare och även kameror. Valparna är vana vid människor, men inte tama, och befinner sig fortfarande i en ungdomsfas.

Vi ser fortfarande en hel del ungdomsbeteenden. Vi har inte sett dem uttrycka alla sina beteenden fullt ut, säger Matt James, Colossals djurchef. De är en fantastisk möjlighet för oss att lära oss massor om utrotning, om kloning, om genetisk redigering och alla effekter efter det.

Colossol arbetar också mot att återuppliva mammuten, dronten och den tasmanska tigern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordfå vargar väcker misstankar om illegal jakt

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 april 2025
– av Redaktionen
Att bevisa illegal jakt är mycket svårt - och kräver i princip att skyldiga tas på bar gärning.

Under årets inventering rapporterades rekordlåga antal vargar i Sverige, särskilt i Värmland och Dalarna. Minskningen väcker misstankar om utbredd illegal jakt.

I Dalarna har antalet vargrevir minskat med 72 procent på tio år – från elva revir vintern 2012–2013 till endast 3,08 i år. I Värmland fanns 14 revir med valpar under vintern 2021–2022, men i år har man bara hittat fyra.

Trots att licensjakt på varg sker årligen brukar nya revir bildas, men varför antalet nu har sjunkit så kraftigt är ännu oklart.

Vi finner ingen bra förklaring till varför det blivit som det blivit. Licensjakten kan inte ensam stå för den här minskningen, säger David Höök på länsstyrelsen i Värmland, till Jaktjournalen.

Enligt Artdatabanken är vargens största hot i Sverige – liksom i Norge – bristande acceptans hos delar av befolkningen. Illegal jakt pekas dessutom ut som ett allvarligt hot mot artens överlevnad.

”Svårt att bevisa något”

Magnus Orrebrant, ordförande i Rovdjursföreningen, menar att det råder en utbredd tystnadskultur bland jägare och även hos myndigheter. Han lyfter bland annat en händelse när en länsstyrelse publicerade en film med uppmaning om hjälp att bekämpa illegal jakt där filmklippet drogs tillbaka efter kraftiga reaktioner från jaktföreningar.

Länsstyrelsen är ju himla försiktiga med att uttala sig. De säger inte längre rakt ut att det handlar om illegal jakt, men konstaterar att vargarna försvinner, säger han till Natursidan.

– Jag förstår inte varför det är så svårt att kalla en spade för en spade. Varför törs inte myndigheter och politiker tala klarspråk om illegal jakt?

Enligt Orrebrant har det även försvunnit vargar i Dalsland och Småland, men att bevisa illegal jakt är svårt och jägare behöver i princip tas på bar gärning.

Jag får samtal från medlemmar som tipsar mig om händelser, men det är svårt att bevisa något, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Höga halter av tungmetaller och miljögifter hos svenska igelkottar

Den biologiska mångfalden

publicerad 2 april 2025
– av Redaktionen
Forskarna är förvånade över att man fann så många olika giftiga ämnen i igelkottarnas kroppar.

När svenska forskare vid Lunds universitet samlade in och undersökte döda igelkottar gjorde de flera oroväckande fynd.

I de små djurens kroppar återfanns bland annat höga halter av tungmetaller, PCB och bekämpningsmedel.

Forskarna ville närmare undersöka vilka kemikalier och föroreningar som förekommer i svenska urbana miljöer. Eftersom igelkottarna äter insekter och andra ryggradslösa djur, och vandrar långa sträckor i tätbebyggda områden varje natt, var det naturligt att välja ut just dem som studieobjekt.

– En analys av igelkottar ger oss ett slags miljöfingeravtryck av vad som finns i ett områdes ekosystem. Sådan kunskap är mycket svår att få tillgång till, men från igelkottarna har vi fått en unik inblick i vad för slags urbana miljöföroreningar vi har direkt omkring oss, säger Maria Hansson, ekotoxikolog på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), vid universitetet.

Hansson och hennes kollegor tog hjälp av allmänheten som ombads höra av sig om de stötte på döda igelkottar. Dessutom fick man tillgång till djur som lämnats in till viltrehabiliteringen men avlidit.

Sammanlagt mätte forskarna förekomsten av elva olika grundämnen, inklusive flera tungmetaller, samt 48 organiska miljöföroreningar i de döda igelkottarna.

Bly, PCB och bekämpningsmedel

Man kunde konstatera att de döda djuren hade höga halter av bly och dessutom innehöll giftiga PCB-kemikalier, flera miljökemikalier som används som mjukgörare i plast och gummi samt bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel och förhöjda värden av andra tungmetaller.

– Det här visar att den urbana miljön, där majoriteten av oss människor bor idag, innehåller en stor mängd miljöproblematiska ämnen som är bevisat hälsofarliga. Problemämnena kommer från byggnadsmaterial, plast, bekämpningsmedel, luftföroreningar, avfall, trafik, fordon och även kontaminerad jord, fortsätter Hansson.

Hon konstaterar att det finns ett behov av mer miljöövervakning av mark och organismer i tätbebyggda områden – och att människor bör minska användningen av syntetiska material, kemikalier och plast, eftersom detta har en negativ påverkan på naturen.

– Vi vill ju idag ha natur i våra städer och då måste vi även minska riskerna för olika organismer att bli utsatta för de kemikalier som finns i de material och produkter vi väljer att använda.

Även människor påverkas

Studier från Europa har även tidigare visat på förekomst av tungmetaller hos döda igelkottar – men de svenska forskarna är ändå förvånade över de nya fynden.

– Det som överraskade oss i vår undersökning var att det fanns så många olika miljöföroreningar i djuren, som PCB och flera olika ftalater, och att det var mycket höga halter av vissa tungmetaller, speciellt bly.

Ekotoxikologen betonar att det är en komplex process att studera hur olika arter drabbas av miljöfarliga ämnen och att det är oklart hur igelkottarna faktiskt påverkas av föroreningarna.

– Men då igelkottar är däggdjur precis som vi, är det oroande att hitta ämnen som vi vet är hormonstörande, orsakar cancer eller stör reproduktionen hos människor. Så klart påverkas även andra organismer av våra utsläpp, konstaterar Maria Hansson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska rödhakar minskar kraftigt

Den biologiska mångfalden

publicerad 21 februari 2025
– av Sofie Persson
På fyra år har antalet ringmärkta rödhakar minskat från 30 000 till 13 000.

Antalet rödhakar har mer än halverats på bara några få år. Samtidigt är antalet ringmärkta fåglar i Sverige det lägsta på 35 år.

Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet sammanställde nyligen årets data över ringmärkta fåglar. Under 2024 ringmärktes 226 000 fåglar i Sverige, den lägsta siffran sedan 1990-talet. Året innan låg antalet på 266 000.

Lövsångaren, Sveriges vanligaste fågel, har minskat kraftigt de senaste åren. Nu visar siffrorna att även rödhaken har minskat markant.

Rödhaken har historiskt sett haft upp- och nedgångar, så den kanske återhämtar sig och den kan också, till skillnad från lövsångaren, få flera kullar per säsong. Men det ser bekymmersamt ut, säger Thord Fransson, ansvarig för Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande.

På fyra år har antalet ringmärkta rödhakar minskat från 30 000 till 13 000.

En fågelart ökar

Orsaken till minskningen av ringmärkta fåglar är ännu oklar men kan kopplas till klimatförändringar och förändrad födotillgång. Exempelvis påverkas insekter av mildare vintrar, både i antal och livscykel. Det finns en risk att tillgången på insekter har minskat just när fågelungarna är som mest beroende av mat, cirka tre veckor efter kläckning.

En art som däremot ökat i antal är gransångaren. På grund av varmare klimat har den spridit sig norrut och finns nu i hela Götaland, efter att tidigare enbart ha funnits på kontinenten.

Fåglarnas antal är ett tecken på att något i vår miljö håller på att förändras, och det är viktigt att vi forskar vidare i vad det är som håller på att hända och varför, säger Fransson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.