Den iranska försvarsmaktens stabschef och befälhavare, Mohammad Hossein Baqeri, beskriver tisdagens missilattack mot Israel, av Iran kallad ”Operation True Promise II”, som ett svar på ”övergrepp mot Irans suveränitet” och ”många av sionisternas brott”.
Målen uppger man ha varit Israels ”viktigaste militär- och underrättelsebaser” - däribland flygbaser och underrättelsetjänsten Mossads högkvarter.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Baqeri betonar att Iran ”strävat efter självbehärskning” trots de israeliska luftattackerna mot Irans huvudstad Teheran den 31 juli, där palestinska Hamas politiske ledare, Ismail Haniyeh, dödades. Tålamodet tog dock slut efter mordet på Hezbollahs generalsekreterare Hassan Nasrallah och den iranske toppbefälhavaren Abbas Nilforoushans, meddelade befälhavaren i ett tal på onsdagen.
– Efter mordet på martyren Haniyeh genomgick Iran en tuff period av självbehärskning under upprepade förfrågningar från amerikaner och européer, som bad oss att utöva återhållsamhet så att de skulle kunna upprätta ett eldupphör i Gazaremsan, uppger Bagheri.
Det iranska revolutionsgardets nyhetsbyrå Tasnim News beskriver vidare raketattackerna som ett svar på ”sionistregimens pågående dödliga aggression mot Gaza och Libanon”.
Flygbaser och underrättelsetjänst
Bland målen uppges att man bland annat haft tre av den israeliska regimens viktigaste flygbaser, högkvarteret för underrättelsetjänsten Mossad, som majoren beskriver som ett ”centrum för terrorism”, Nevatim-flygbasen, som ska hysa Israels F-35-krigsflygplan, samt Hatzerim-basen som ska ha använts för att möjliggöra mordet på Nasrallah.
Övriga mål som omnämns är Israels strategiska radar, ”de centra som hyser regimens stridsvagnar och trupptransportfordon” och ”det center som hyser de av regimens styrkor som deltar i massakrerna mot palestinierna i Gaza”.
Varnar USA
Militärchefen avslutar med att Irans kapacitet är långt större än vad som framgått av True Promise II, och varnar för att man vid behov kommer att upprepa operationen med ”mångdubbel magnitud”.
Befälhavaren uttrycker förhoppningar om att USA skulle dra tillbaka sitt stöd till Israel ”så att regionen kunde gå mot att uppleva lugn” och att man vid händelse av ett direkt amerikanskt ingripande kan förvänta sig ”en kraftfull och ångerframkallande reaktion mot deras centra och intressen i hela regionen”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Trump offentliggjorde USA:s beslut att anfalla Iran under en pressträff vid Vita Huset under natten. Till höger ett stort B2-bombplan som användes vid anfallet.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Under natten till söndagen genomförde USA flyganfall mot tre iranska kärntekniska anläggningar – Fordow, Natanz och Isfahan – i en dramatisk upptrappning av konflikten mellan Israel och Iran. ”America first”-presidenten Donald Trump, som nu officiellt dragit in landet i ett nytt anfallskrig på Israels begäran, beskrev attacken som ”mycket framgångsrik” och hävdade att Irans kärntekniska förmåga ”helt förstörts”.
Beslutet följde efter veckor av spänningar där Israel, sedan den 13 juni, attackerat iranska mål för att stoppa vad de, utan bevis och i strid med underrättelserapporter, påstått vara ett nära förestående kärnvapenprogram.
Trump gav Iran en tvåveckorsfrist för diplomatiska förhandlingar men agerade redan efter bara två dagar, enligt källor på grund av påtryckningar från Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, som har beskrivits som desperat att dra in USA i anfallskriget mot Iran.
Omedelbara efterverkningar
Iran fördömde attackerna som ”skandalösa” och varnade för ”allvarliga och varaktiga konsekvenser”. Som svar avfyrade Iran ballistiska missiler mot Israel, vilket skadade minst 23 personer i städer som Tel Aviv och Haifa. Israels utrikesminister, Gideon Saar, hävdade att Irans kärnvapenprogram ”satts tillbaka två till tre år” trots att man under 30 års tid aldrig kunnat påvisa att landet varit nära att framställa några kärnvapen.
Internationella reaktioner
Attacken har väckt starka reaktioner globalt. Netanyahu kallade Trumps beslut ”historiskt modigt”, medan FN:s generalsekreterare, António Guterres, beskrev det som ”en farlig eskalering”. Kuba och Venezuela fördömde attackerna och Rysslands president Vladimir Putin varnade för att ”ett tredje världskrig inte är uteslutet”. I USA kritiserade kongressledamöter som Alexandria Ocasio-Cortez och Thomas Massie beslutet som ”okonstitutionellt” eftersom det saknade kongressens godkännande.
Ekonomiska och regionala konsekvenser
Finansmarknaderna förväntas reagera negativt på grund av ökad osäkerhet och stigande oljepriser. Flygbolag undviker Mellanösterns luftrum, och Houthi-rörelsen i Jemen meddelade att en respons på USA:s attacker är ”oundviklig”. Trump varnade Iran för ”ytterligare konsekvenser” om landet inte söker fred, vilket ökar risken för en bredare konflikt.
Medan Trump framhåller attacken som en militär framgång, fruktar analytiker att den kan utlösa en våg av vedergällningar, hota amerikanska baser och destabilisera regionen. Irans atomenergimyndighet insisterar på att kärnenergiprogrammet kommer att fortsätta trots skadorna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En majoritet av Donald Trumps anhängare motsätter sig amerikansk militär inblandning i Israels krig mot Iran. Det visar en ny opinionsundersökning som publicerades på onsdagen.
Enligt den omfattande undersökningen från Economist/YouGov, som genomfördes under helgen, vill 53 procent av de väljare som stödde Trump i presidentvalet 2024 att USA ska hålla sig utanför Israels attacker. Endast 19 procent av Trumps anhängare förespråkar amerikansk militär intervention, medan 63 procent föredrar att administrationen försöker förhandla med Iran om dess kärnprogram.
Bland samtliga väljare i undersökningen ansåg 60 procent att USA bör avstå från att använda militärt våld i konflikten.
Resultaten speglar en sedan länge utbredd opinion för fredliga lösningar i Iranfrågan. En undersökning från Chicago Council on Global Affairs-Ipsos, i april, visade att åtta av tio amerikaner föredrog diplomati eller skärpta ekonomiska sanktioner framför militära insatser för att stoppa Irans kärnvapenambitioner.
Även om diplomati eller sanktioner skulle misslyckas föredrar många amerikaner andra metoder. Samma Ipsos-undersökning visade att 60 procent kunde tänka sig amerikanska cyberattacker mot iranska system, men bara 48 procent av amerikanerna stödde flyganfall mot kärnanläggningar.
”Ett fruktansvärt misstag”
Motståndet mot en militär upptrappning märks även bland flera republikanska politiker.
”Det här är inte vårt krig. Men om det vore det, måste kongressen besluta om sådana frågor enligt vår konstitution”, skrev Thomas Massie, republikansk kongressledamot från Kentucky, på X tidigare i veckan. Han gav där sitt stöd till ett försök att samla stöd i representanthuset för en tvåpartiresolution om att begränsa presidentens krigsbefogenheter.
This is not our war.
But if it were, Congress must decide such matters according to our Constitution.
I’m introducing a bipartisan War Powers Resolution tomorrow to prohibit our involvement.
I invite all members of Congress to cosponsor this resolution.
Den libertarianske senatorn Rand Paul är också en mycket högljudd motståndare mot att dra in USA i ännu ett onödigt krig.
– Jag kommer inte att rösta för att skicka amerikanska ungdomar till Iran. Jag tycker att det vore ett fruktansvärt misstag på alla sätt, det här är inte vårt krig. Vårt land ruinerar sig självt genom att inte klara sina åtaganden gentemot vårt eget folk. Vi borde aldrig skicka en enda soldat till Iran, och jag hoppas att jag är tydlig med det, deklarerade han nyligen i en intervju.
Let me be totally clear: I will not vote to send one American soldier to Iran. Not one. https://t.co/j1dC4nn6LA
Tim Burchett, republikansk kongressledamot från Tennessee, sa till CNN på onsdagen att han ville se ”mycket lite” amerikansk inblandning i den eskalerande konflikten.
– Vi behöver inte ytterligare ett oändligt krig i Mellanöstern. Gamla män fattar beslut och unga män dör, och det är krigets historia, sa han.
Old men make decisions and young men die. Our men and women in uniform shouldn’t be sent to war without careful consideration by our leaders. I trust President Trump and his cabinet to make the right decision. pic.twitter.com/6djzllsr92
– Vi behöver ta ett djupt andetag och sakta ner det här och låta israelerna göra sin grej. Vi behöver inte ett krig på tre fronter under vår livstid.
Samtidigt pågår en intensiv kampanj från mäktiga neokonservativa aktörer och Israellobbyn för att få Trump-administrationen att dra in USA i kriget – trots det folkliga motståndet och presidentens tidigare löften om att bli en ”fredsmäklare” och avsluta alla krig.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den inflytelserike republikanske senatorn Ted Cruz motiverar sitt stöd för Israels krig mot Iran med hänvisning till Bibeln och vad han lärde sig i söndagsskolan som barn.
Under ett laddat samtal med den före detta Fox News-profilen Tucker Carlson, avslöjade Cruz att hans hållning i konflikten vilar mer på religiös dogmatism än på politiska analyser och omdöme.
– När jag växte upp i söndagsskolan lärde jag mig från Bibeln att de som välsignar Israel kommer att välsignas, och de som förbannar Israel kommer att förbannas, och ur min synvinkel vill jag vara på den välsignande sidan av saker och ting, förklarade Cruz.
Senatorn framhöll att hans stöd för Israel är rotat i tron på att USA är befallt av Gud att stå bakom landet.
– Varifrån kommer mitt stöd för Israel? För det första, för att vi bibliskt sett är befallda att stödja Israel… Det står inte Israels regering, det står Israels nation. Så det är i Bibeln. Som kristen tror jag på det, betonade han.
Men Carlson ifrågasatte Cruz bibelkunskaper och bad honom specificera var i Bibeln versen återfinns.
– Jag kan hitta den. Jag har inte skriften i huvudet… ta fram din telefon, svarade Cruz, varpå Carlson snabbt påpekade:
– Den är i Första Moseboken. Du citerar en Bibelfras som du inte har kontexten till, du vet inte var i Bibeln den är… är det din teologi?
According to this US senator Christians has to be slave of Israel and he claims it is written in genesis pic.twitter.com/3Yehps9Qpp
Samtalet blev snabbt mer infekterat när Carlson fortsatte kräva svar på varför kristna måste stödja Israel:
– Är vi som kristna befallda att stödja Israels regering? Definiera Israel. Det här är viktigt. Skämtar du? Det här är ett land med kristen majoritet.
Cruz svarade irriterat:
– Definiera Israel? Vet du inte vad Israel är? Det är landet du har ställt typ 49 frågor om.
Carlson pressade vidare:
– Så det är vad Första Moseboken – det är vad Gud talar om? Är det de nuvarande gränserna, det nuvarande ledarskapet? Han talar om den politiska enheten Israel? Är nationen som Gud refererar till i Första Moseboken samma land som Benjamin Netanyahu leder nu?
Senator Ted Cruz demands regime change in Iran. He’s not interested in the details.
(0:00) Why Does Cruz Want Regime Change in Iran?
(6:28) Is the US Currently Acting in Its Own Best Interest?
(7:49) Was Regime Change in Syria Beneficial to the US?
(12:31) Was the Iraq War a… pic.twitter.com/iIdENogQ2T
Carlson, som tidigare kritiserat Trump för att ha övergett sin ”America First”-politik i samband med den eskalerande konflikten mellan Israel och Iran, satte sedan Cruz under ytterligare press. Senatorn hade nämligen tidigare gjort ett överraskande uttalande om USA:s roll i konflikten.
– Jag sa vi. Israel leder dem, men vi stöder dem, sa Cruz när Carlson påpekade att han tidigare sagt att USA genomförde attacker mot Iran.
Carlson reagerade starkt på att den amerikanska hållningen i konflikten verkar variera beroende på vilken politiker man frågar:
– Du levererar nyheter här. USA:s regering förnekade i går kväll… på Trumps vägnar, att vi agerar på Israels vägnar i någon offensiv kapacitet.
Cruz försökte backa:
– Nej, vi bombar dem inte. Israel bombar dem.
– Du sa just att vi gjorde det. Det här är allvarligt. Du är senator. Om du säger att USA är i krig med Iran just nu, så lyssnar folk, påpekade Carlson.
Ingen djupare kunskap om Iran
Programledaren passade också på att avslöja Cruz okunskap om Iran när han frågade den republikanske politikern om hur många människor som bor i Iran.
– Jag känner inte till befolkningsstorleken, medgav Cruz, vilket fick Carlson att utbrista:
– Inte alls? Du vet inte befolkningen på det folk du försöker störta?
Cruz försökte vända frågan mot Carlson, som snabbt svarade ”92 miljoner”.
– Hur kan du inte veta det? Det är ganska relevant eftersom du förespråkar ett störtande av landets regering.
Cruz erkände också att han inte heller hade några djupare kunskaper om Irans etniska sammansättning, och medgav att han inte var någon expert på landet vars regering han vill störta. Han argumenterade också för att denna typ av detaljkunskaper var irrelevanta i sammanhanget.
Nya Dagbladet har tidigare, i en analysartikel, uppmärksammat hur det till stor del är religiös kristen fanatism som ligger bakom USA:s gränslösa stöd och undergivenhet gentemot Israel.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I över 40 år har israeliska och amerikanska makthavare upprepat larm om ett nära förstående iranskt kärnvapenhot, utan att någonsin frambringa ett enda tydligt bevis. Lögnerna har inte bara vilselett allmänheten, de har också banat väg för repressiva sanktioner, lönnmord och en militär intervention som nu är mycket nära att eskalera till ett katastrofalt storkrig.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Bush-administrationens lögner om Saddam Husseins kemiska massförstörelsevapen användes som förevändning för att invadera Irak – ett krigsprojekt som bedöms ha kostat mellan 500 000 och en miljon människor livet. I efterhand visade det sig att det inte existerade några sådana vapen – det var helt enkelt lögner för att tvinga fram ett önskat regimskifte och realisera maktanspråk över regionen.
Idag betraktas Irakinvasionen som ett av Västledarnas allra värsta svek i modern tid och lyfts ofta fram som ett skolboksexempel på hur makten inte drar sig för att manipulera varken sina egna medborgare eller sin övriga omvärld för att driva igenom sin vilja. Även om Irakfallet är extremt vad gäller lidande och omfattning, så är tillvägagångssättet dock på intet sätt unikt.
Redan för 41 år sedan, under kalla krigets dagar, slog den brittiska försvarstidningen Jane’s Defence Weekly larm med en oväntad uppgift. “Iran är i full färd med att producera en atombomb, som troligen är färdig inom två år”, hävdades det. Samma påståenden basunerades ut av israelisk media och USA-senatorn Alan Cranston som bestämt hävdade att Iran låg ungefär sju år från att kunna tillverka egna kärnvapen.
Något fog för dessa påståenden fanns dock egentligen aldrig och Internationella atomenergiorganet IAEA avfärdade också larmen som grundlösa. I efterhand stod det också klart att utspelen handlade om politiskt motiverad skräckpropaganda snarare än seriösa prognoser. Iran fick inga kärnvapen, varken under 1980-talet eller senare.
Att larmen om de snart hotande iranska kärnvapnen inte hade någonting med verkligheten att göra spelade dock mindre roll. Den strida strömmen av liknande utspel fortsatte att komma från höga israeliska och amerikanska makthavare.
I mer än 40 året har israeliska och amerikanska makthavare profiterat på larm om ett nära förestående iranskt kärnvapenhot. Foto: faksimil/X
Alla prognoser var fel
Israels nuvarande premiärminister, Benjamin Netanyahu, deklarerade under början och mitten av 1990-talet, då som parlamentsledamot, att Iran kunde vara bara några år från att skaffa kärnvapen och krävde krafttag. Under samma period hävdade Israels utrikesminister, Shimon Peres, att Iran skulle ha en kärnladdning senast år 1999, och i USA hävdade en rapport från representanthusets republikanska forskningskommitté att Iran med ”98 procents säkerhet” i princip redan hade alla komponenter för att bygga ”två eller tre operativa kärnvapen”.
Ungefär samtidigt bedömde CIA under president George H.W. Bush att Iran förfogade över alla delar som krävdes för ett par bomber, och CIA förutspådde att Iran skulle ha kärnvapen senast år 2000 – en prognos som senare sköts upp till 2003.
Inte heller dessa prognoser hade någon verklighetsanknytning. Det centrala var att utmåla den iranska regimen som ett globalt hot som måste bekämpas – och krossas med vapenmakt om nödvändigt. Så har det fortsatt, med ständiga larm och varningar av propagandistisk natur, snarare än seriösa och sakliga analyser. 1995 rapporterade exempelvis New York Times att högt uppsatta amerikanska och israeliska tjänsteman varnade för att Iran skulle skaffa en atombomb till år 2000.
”Iran är mycket närmare att framställa kärnvapen än vad man tidigare trott”, basunerade tidningen ut med hänvisning till uppgifter från amerikanska och israeliska tjänstemän, och det påstods att Irans atombomb var ”överst på listan” över faror under det kommande decenniet.
Varningarna om iranska atombomber år efter år efter år har liknats vid klimatalarmisternas återkommande larm om den globala uppvärmningen. Foto: faksimil/New York Times
Inte än – men snart?
När dessa tidsfrister passerade utan att någonting faktiskt hände flyttades tidsramarna istället framåt. 1997 angav nya uppskattningar istället att den iranska bomben snarare dröjde till omkring 2007–2009.
Under 2000-talet ekade varningssignalerna och domedagsbudskapen vidare. År 2005 slog Israels försvarsminister, Shaul Mofaz, fast att Iran inom två år skulle passera en “point of no return” i sitt kärnvapenprogram – vilket alltså placerade den kritiska tidpunkten till omkring 2007. År 2007 hävdade den israeliska underrättelsetjänsten Mossad sedan att Iran skulle kunna nå kärnvapenkapacitet till 2009.
En prognos 2009 var ännu mer alarmerande där det påstods att Iran skulle vara “kärnvapenutrustat” inom ett år. Samtidigt började allt fler bedömare ifrågasätta trovärdigheten i tidsangivelserna och ifrågasätta varför prognoserna hela tiden flyttades framåt, och varför de nya uppskattningarna skulle vara mer trovärdiga än de felaktiga som tidigare gjorts.
It’s kinda like climate change
12 years ago Sept 2012
Benjamin Netanyahu warned the United Nations on Thursday that Iran will have enough enriched uranium to make a nuclear bomb by next summer and urged the
world the draw a clear ”red line” to stop it in its tracks. pic.twitter.com/3j2Ixum83z
Trots 2015 års internationella kärnavtal fortsatte ledare i Israel och USA att varna för Irans påstådda kärnvapenambitioner. I september 2012 gjorde Netanyahu ett uppmärksammat framträdande i FN:s generalförsamling: han höll upp en skiss av en bomb och drog med röd penna en “röd linje” vid 90 procents anrikningsgrad, och varnade att Iran före våren eller sommaren 2013 skulle nå denna sista etapp mot en bomb om inte detta stoppades.
År 2015 talade Netanyahu inför USA:s kongress och kritiserade det nya kärnavtalet med orden: “Det blockerar inte Irans väg till bomben, det banar Irans väg till bomben”.
I augusti 2021 var det på nytt dags då Israels försvarsminister, Benny Gantz, slog larm om att Iran bara var “ungefär 10 veckor ifrån” att skaffa tillräckligt med vapenklassat material för en kärnladdning.
Mäktiga intressen vill se Iran brinna
Detta, skall betonas, är blott ett litet axplock av alla utspel och varningar om påstådda hot som aldrig blivit verklighet. Under de senaste fyra decennierna har både amerikanska och israeliska makthavare haft ett ännu starkare incitament att framställa Irans kärnprogram som ett akut, globalt hot. För det första skapar hotbilden en politisk och strategisk grund för att motivera massivt militärt stöd till Israel och permanenta amerikanska militära insatser i regionen.
Varje varning om “nära förestående” kärnvapen ger skäl för kongressbeslut om fler rustningsanslag, vapenexport och basnärvaro i Gulfområdet, något som gynnar vapentillverkare och upprätthåller en kraftfull amerikansk närvaro i Oljeregionen.
Dessutom stärker hotretoriken också Israels krav på internationellt stöd mot Teheran, vilket konsoliderar landets maktställning i regionen och legitimerar ”förebyggande” militära operationer mot Iran. Genom att ständigt återupprepa att “vi bara har veckor eller månader på oss” har man kunnat vidmakthålla ett permanent högriskläge som underlättar snabba beslut om sanktioner eller militära hot närhelst politiska ledare önskar hårdare grepp mot Iran.
Samtidigt har den politiska finansieringen i USA också spelat en avgörande roll. Många kongressledamöter tar emot stora bidrag från pro-israeliska lobbygrupper som AIPAC, vilka konsekvent förespråkar en tuff linje mot Iran för att skydda Israels säkerhet och intressen. Israellobbyns annonser i amerikanska valrörelser framställer ofta varje förhandling med Teheran som ett moraliskt misslyckande, vilket drivit USA:s utrikespolitik i en extremt pro-israelisk och neokonservativ riktning.
På samma sätt har kristna grupper i USA, särskilt evangelikala, länge sett Israels fortsatta existens som en religiös plikt där “den som välsignar Israel skall själv bli välsignad” – och utgör en betydande väljarbas som kräver hård konfrontation med Iran. För dessa grupper är ett potentiellt storkrig inte bara en geopolitisk möjlighet utan också ett steg i profetiska eskatologiska mönster.
Sammantaget finns det alltså flera inflytelserika grupper som av ekonomiska, geopolitiska eller religiösa skäl tjänar på att hålla Irans ”nära förestående” kärnvapenhot levande – trots att inte någon av prognoserna någonsin slagit in och ingenting heller tyder på att de varit i närheten av att göra det.
Vad baserar Trump sina beslut på?
Många hade hoppats att det skulle bli annorlunda med Donald Trump mot bakgrund av hans påståenden om att han skulle vara den som ”stoppar alla krig”.
– Mitt stoltaste arv kommer att vara det som fredsmäklare och enande kraft, har han självsäkert deklarerat.
I verkligheten framträder dock en annan bild, där Trump bland annat valt att helt ignorera sin egen underrättelsechefs bedömning, när denne chef förklarar att ingenting tyder på att Iran är på väg att skaffa några kärnvapen.
– Iran bygger inte kärnvapen och den högste ledaren Khamenei har inte godkänt det kärnvapenprogram som han avbröt 2003, konstaterade DNI-chefen Tulsi Gabbard nyligen, och hänvisade till underrättelsetjänsternas samlade bedömning.
Trump keeps repeating that ”Iran can’t have a nuclear weapon” to desensitize his base about going to war with Iran.
– Jag bryr mig inte om vad hon sa. Jag tror att de var väldigt nära att skaffa ett (kärnvapen), slog Trump fast, när journalister undrade varför han struntar i sina egna experters och rådgivares bedömningar.
”I dont care what she said, I think they were very close”
President Trump’s reaction to the claims, of his own National Intelligence Chief, @TulsiGabbard
Claiming that Iran was not close to building a Nuclear Weapon. pic.twitter.com/TSek6D4ARr
Det faktum att IAEA:s högste chef, Rafel Grossi, även han bekräftar att det inte finns några belägg ”för ett systematiskt försök (från Irans sida) att röra sig mot ett kärnvapen” tycks heller inte spela någon roll för USA:s högsta ledare. Trump har av allt att döma bestämt sig att gå på Netanyahus krigslinje – trots att den i decennier bevisligen varit förljugen.
“We did not have any proof of a systematic effort to move into a nuclear weapon.” @iaeaorg Director General affirms his agency’s findings about Iran’s nuclear program. pic.twitter.com/TmHx7rtfjJ
Trumps popularitet har i hög grad byggt på löften om att få slut på dyra, utdragna och globalistiska krig. Nu viftar den nyckfulle presidenten bort sina löften med diffusa neokonservativa resonemang om att USA inte kan bli ”fantastiskt” så länge Iran har eller kan komma att få kärnvapen, och att detta därför bör vara av yttersta prioritet för alla amerikanska patrioter.
Under den förra mandatperioden fick Trump hård kritik för att hans vallöften inte infriades. Detta förklarades av många analytiker som att de blockerades av politiska motståndare – men andra kritiker pekade också tidigt på att han valde att omge sig med rådgivare med tveksamma och för USA direkt skadliga agendor – exempelvis den ultrasionistiske svärsonen Jared Kushner eller den neokonservative krigshöken John Bolton.
Denna gång skulle det bli annorlunda. Nu skulle administrationen utgöras av pålitliga och stabila personer som satte USA först och som prioriterade vad som var bra för det amerikanska folket – inte mäktiga särintressen eller främmande regimer.
Så tycks det alltså inte ha blivit. Vad gäller Iran och Mellanöstern har amerikanerna och världen i Trump tvärtom fått en president som i praktiken kan vara ännu mer krigisk än flera av sina föraktade föregångare. De senaste dagarna har hans flöde fyllts med krigshetsande neokonservativ retorik och krav på iransk underkastelse.
”VILLKORSLÖS KAPITULATION!” dundrar han bland annat i ett inlägg på Truth Social.
”Vi vet exakt var den så kallade “högste ledaren” gömmer sig. Han är ett enkelt mål, men där är han säker – vi kommer inte att ta honom av daga (döda!), åtminstone inte för tillfället. Men vi vill inte att missiler avfyras mot civila eller amerikanska soldater. Vårt tålamod börjar ta slut!”, hotar han i ett annat.
”USA FÖRST betyder många FANTASTISKA saker, bland annat att IRAN INTE FÅR HA ETT KÄRNVAPEN. GÖR AMERIKA FANTASTISKT IGEN!!!”, mässar han i ett tredje.
Trump gastar om iranska kärnvapen. Foto: faksimil/Truth Social
Vem fattar besluten?
Trump har förvisso länge haft en excentrisk framtoning, men även många av hans egna anhängare på sociala medier undrar vad det egentligen är som pågår. Det var väl Joe Biden som var den tokige presidenten som höll på att dra in USA i krig och elände – inte Trump?
Andra kan inte förstå varför USA:s president fortsätter att skrika om iranska kärnvapen när alla relevanta bedömare redan konstaterat att det inte finns några bevis alls för att ett sådant hot skulle vara nära. Var får han egentligen sin information ifrån, hur gör han sina bedömningar och varför är de så irrationella, är frågor som ställs. Några svar verkar inte kunna presenteras, förutom att USA behåller sin linje – att Israels önskemål står över allt annat.
Därför spelar det ingen roll för Trump att det är Israel – inte Iran, som illegalt och i största hemlighet har införskaffat ett stort antal kärnvapen, och som använt dessa för att pressa för ett amerikanskt militärt stöd eller avskräcka fientliga grannländer i samband med konflikter.
Former Trump chief strategist Steve Bannon on how the president’s enemies are working to destroy MAGA with the war on Iran.
(0:00) Will the Iran War Be the Downfall of MAGA?
(6:55) Fox News’ Pro-War Propaganda
(12:42) The Never-Trumpers Pretending to Be On Trump’s Team
(15:30)… pic.twitter.com/PdUZFiUNNZ
I Trumps väljarbas är oron nu utbredd när Trump trots alla fredslöften ännu en gång ser ut att kasta in USA i ett storkrig baserat på lögner och desinformation – exakt så som var fallet med invasionen efter de påhittade kemiska vapnen i Irak 2003. Många amerikaner konstaterar uppgivet att det här inte alls är var vad man röstat för.
Motståndarna till ett amerikanskt anslutande till Israels krig mot Iran pekar också på att de som mest högljutt kräver ännu ett amerikanskt krig är makthavare som egentligen varken stödjer Trump eller MAGA-rörelsen, utan som ser kriget som ett tillfälle att så split eller krossa den rörelse som byggts upp kring honom.
De kommande dagarna och veckorna kommer inte bara att definiera Trumps politiska eftermäle, utan hela Mellanösterns framtid. Kanske även världens.
Markus Andersson
Ett axplock av larmen om ett nära förestående iranskt kärnvapenhot:
1984 – Jane's Defence Weekly: Iran kan ha kärnvapen inom två år. 1992 – Benjamin Netanyahu: Iran nära bomb senast 1999. 1993 – Yitzhak Rabin: Iran bygger kärnvapen, världen måste agera. 1995 – USA:s regering: Irans kärnvapenplaner måste stoppas 1998 – Madeleine Albright: Iran försöker skaffa kärnvapen. 2000 – Bill Clinton: Lag mot stöd till Irans vapenprogram. 2002 – George W. Bush: Iran hotar med kärnvapenplaner. 2004 – U.S. National Intelligence Estimate: Iran troligen på väg mot kärnvapen. 2005 – Ariel Sharon: Iran nära teknisk lösning för bomb. 2006 – George W. Bush: Irans kärnplaner hotar freden. 2007 – Amerikansk underrättelsetjänst: Iran pausade vapenprogrammet 2003 men bygger på nytt kapacitet. 2008 – Ehud Olmert: Iran nära oåterkallelig kärnvapenpunkt. 2009 – Benjamin Netanyahu: Iran tre till fem år från bomb. 2010 – Barack Obama: Irans kärnprogram ett stort hot. 2011 – Leon Panetta: Iran kan ha bomb inom ett år. 2012 – Benjamin Netanyahu: Iran nära "röda linjen" för kärnvapen. 2013 – Moshe Ya'alon: Iran mycket nära kärnvapengräns. 2014 – Benjamin Netanyahu: Iran på väg att bli kärnvapenmakt. 2015 – Benjamin Netanyahu: JCPOA (kärnavtalet med Iran) banar väg för Irans bomb. 2017 – Donald Trump: Iran kan snabbt få kärnvapen. 2018 – Mike Pompeo: Iran strävar efter kärnvapen trots JCPOA. 2019 – Benjamin Netanyahu: Iran nära att tillverka atombomb. 2020 – Donald Trump: Iran ekonomiskt svagt men kärnvapenhotet kvarstår. 2021 – Joe Biden: Iran måste följa JCPOA för att stoppa kärnvapen. 2023 – Yoav Gallant: Iran närmare bomb än någonsin. 2024 – USA:s underrättelsetjänst: Iran månader från kärnvapen. 2025 – Benjamin Netanyahu: Iran kan bygga nio kärnvapen. 2025 – Donald Trump: USA kan bomba Iran om kärnprogrammet inte stoppas.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
