En alarmerande trend sveper sedan ett antal år över USA där allt färre amerikaner klarar av att skriva för hand, läsa skrivstil eller hantera vardagliga pappersuppgifter. I skuggan av digitaliseringens framfart växer nu oron för att dessa tidigare så grundläggande färdigheter är på väg att gå förlorade.

I en tid när digital teknik tar allt större plats i skolorna återinförs nu handskrift i flera amerikanska delstater. Lärare och experter varnar för att digitaliseringen kan leda till sjunkande IQ och en allt större klyfta mellan elever med och utan tillgång till teknik.

En undersökning från 2021, som genomfördes av OnePoll på uppdrag av Bic USA Inc. visade att 45 procent amerikaner har svårt att läsa sin egen handstil medan chockerande 70 procent rapporterade att de har svårt att läsa anteckningar eller rapporter från sina kollegor.

I USA har digitaliseringen av skolorna lett till att många elever knappt kan hålla en penna, men dock kan hantera digitala enheter med lätthet. Detta oroar lärare som Tracy Bendish, som uttrycker att handskrift riskerar att bli lika ovanlig som den fasta telefonen.

– Jag önskar att (eleverna) skulle lära sig att skriva kursivt. Men det är som telefonen på väggen. Den används mindre och mindre och sedan finns den inte där längre, kommenterade Bendish.

Is handwriting a dying skill in the USA?

Polling data from OnePoll on behalf of BIC USA INC. pic.twitter.com/xSYeRIyXai

— National Conservative (@NatCon2022) April 23, 2024

IQ-nivån sjunker

Forskning vid University of Oregon och Northwestern har visat att IQ-poäng sjunkit på grund av teknikens inverkan på uppmärksamhetsspannet och förmågan till djupt tänkande. Ett tecken som, enligt digitaliseringens kritiker, pekar på en oroande trend där teknikens framsteg inte bara förändrar människors sätt att lära utan även vår kognitiva kapacitet.

Förra året rapporterade forskare vid ett flertal universitet att IQ-värdena i landet försämrats mycket på grund av att den digitala tekniken ”förkortar uppmärksamhetstiden och minskar behovet av att tänka på djupet”.

Experter har uppmanat regeringar och skoladministratörer att återinföra handskrift i skolorna, med hänvisning till att sjätteklassare har svårt att hålla i en penna men kan använda digitala enheter med lätthet.

Den digitala klyftan blir i USA samt andra delar av västvärlden alltmer påtaglig. Elever med tillgång till teknik har bättre utbildningsresultat än de utan. Detta ställer särskilt låginkomstgrupper och underpresterande elever i en svårare position, vilket påpekas av American University.

This article on the digital divide in education from American University is a real eye-opener! It sheds light on disparities in access to technology and its impact on students.https://t.co/c0jfXCOy8F

— joanne ly (@joanneem3) March 11, 2024

Flera amerikanska delstater, som exempelvis Kalifornien och New York, har valt att återinföra undervisning i handstil för att motverka den negativa utvecklingen. Detta trots att handstil togs bort från den gemensamma kärnplanen i USA 2010, med argumentet att den var ”för tidskrävande”.

Historiska dokument går förlorade

Enligt Audrey van der Meer, neuropsykologi professor vid Norwegian University of Science and Technology, är handskrift kopplad till ökad kognitiv hjärnfunktion och minne. Hon betonar vikten av att aktivera stora delar av hjärnan vid handskrift.

– Det är viktigt att inse att hjärnan följer principen ’use it or lose it’. När man skriver för hand är större delen av hjärnan aktiv. Detta kräver att hjärnan kommunicerar mellan sina aktiva delar, vilket i sin tur försätter hjärnan i ett tillstånd som hjälper både barn och vuxna att lära sig mer och minnas bättre, säger van der Meer.

Det finns också en rädsla för att om handskriften skulle försvinna helt kan även en bit av USA:a historia och kultur gå förlorad, menar utvecklingens starkaste kritiker. Historiska dokument som dagböcker och skrifter, inklusive den amerikanska konstitutionen, riskerar att bli oåtkomliga för framtida generationer, varnar ett flertal samstämmiga lärare, rektorer och professorer i USA.

Även i Sverige har diskussionen om digitaliseringens påverkan på utbildningen tagit fart. Medan digitala verktyg kan erbjuda vissa fördelar, såsom interaktivitet och tillgänglighet, har det på senare tid skett en ökad medvetenhet om att balans mellan digitala och analoga lärometoder kan vara avgörande för elevernas framgång.