MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 11 augusti 2025

måndag 11 augusti 2025

Nyliberal tankesmedja: ”Studenter borde betala för sin utbildning”

publicerad 19 april 2024
– av Isac Boman
Enligt Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch är de avgiftsfria universiteten mycket orättvisa.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fredrik Kopsch, chefsekonom på den inflytelserika marknadsliberala tankesmedjan Timbro, menar att det är ett stort problem att svenska universitet och högskolor är avgiftsfria, och att det vore mycket bättre och ”mer rättvist” om studenterna tvingades bekosta delar av sin utbildning själva.

Han menar att ”avgiftsfria universitet förstör den högre utbildningen”, och hävdar bland annat att ”den som får betalt för att utbilda sig” också utbildar sig längre än andra, istället för att börja arbeta tidigare.

När man inte behöver betala något för att gå på universitet eller högskola tar studenterna inte utbildningen på lika stort allvar”, skriver han vidare i Sydsvenskan, och hänvisar till en spansk studie som sägs stödja tesen.

Dessutom innebär avgiftsfria högre utbildningar enligt Kospch, att ”kvaliteten på utbildningen blir lägre” samt att studenter som betalar terminsavgifter skulle vara mer måna ”om att kräva högre kvalitet” än i dagens situation.

Vidare hävdas att det framförallt är rika som gynnas av avgiftsfria utbildningar – detta eftersom ”studenter oftast kommer från högutbildade hem med högre inkomster” och ”det inte är slumpen som avgör vem som hamnar på universiteten”.

”Bära större del av kostnaderna”

Timbro har dock en lösning på de påstådda problemen – nämligen att ”bidragsdelen i studiestöden ersätts med lån” och att svenska studenter själva får ”bära en större del av kostnaderna för sina utbildningar” i form av studieavgifter som måste betalas in till lärosätena.

Genom att studenter vid universitet och högskolor själva får bära en större del av kostnaderna för sina utbildningar får Sverige ett mer rättvist system, där de som väljer att börja arbeta efter gymnasiet inte behöver betala för andras studier”, slår Kopsch fast.

Alla är dock inte imponerade över argumentationen och tanken på att svenskar i framtiden ska behöva betala avgifter till universiteten för att få möjlighet att studera där.

Kritiker pekar på att denna typ av åtgärder riskerar att leda till en mer obildad befolkning och cementerade klasskillnader samt att stora delar av under- och lägre arbetarklass, precis som i stora delar av övriga delar av världen, i praktiken inte längre får tillgång till de högre utbildningarna annat än i undantagsfall via stipendier och donationer från olika välgörare eller sponsorer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Landerholms kvarglömda dokument rörde hemligt Nato-möte

Sverige-Nato-relationen

publicerad Idag 11:05
– av Jan Sundstedt
Ulf Kristersson Henrik Landerholm
Henrik Landerholm (t. h.) nekar till anklagelserna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De hemliga dokument som Henrik Landerholm (M) glömde på en kursgård handlade om ett möte med USA om Sveriges Nato-ansökan. Säpo riktar nu skarp kritik mot regeringens senfärdiga agerande.

De säkerhetsklassade handlingarna, som fortfarande är spårlöst försvunna, gällde ett samtal mellan dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm och USA:s tidigare säkerhetsrådgivare Jake Sullivan.

Mötet ifråga, som ägde rum under en avgörande fas av Nato-processen, fokuserade på strategier för att övertyga Turkiet att ge klartecken till Sveriges medlemskap. Dokumenten innehöll känsliga uppgifter från både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen och var märkta med ”H” – högsta graden av sekretess.

Enligt Bonnierägda Dagens Nyheters granskning har Säpo i efterhand slagit fast att Regeringskansliets säkerhetsavdelning inte agerade omedelbart när dokumentens försvinnande upptäcktes. I motsats till vad som tidigare sagts dröjde det fyra dagar innan åtgärder sattes in.

Under den tiden hade handlingarna legat i ett olåst skåp på en kursgård i minst två nätter.

Dokumenten hittades av en städerska med koppling till våldsbejakande extremism. Städerskan tog enligt uppgifter senare emot 15 000 kronor från en rysk medborgare. Om pengarna har samband med dokumenten är ännu oklart.

Henrik Landerholm
Henrik Landerholm (M). Foto: faksimil/Youtube

Nekar till brott

Bakgrunden till affären är känd sedan tidigare: våren 2023 lämnade Landerholm kvar dokumenten i ett skåp i ett omklädningsrum. Något som ledde till åtal för vårdslöshet med hemlig uppgift och till att han avgick som säkerhetsrådgivare.

Åklagaren menar att röjandet kunnat orsaka allvarlig skada för rikets säkerhet. Under utredningen upptäckte Säpo att ett centralt email om händelsen hade raderats, något som tekniker dock har lyckats återskapa.

Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att handlingarna aldrig hamnat i obehörigas händer. Hans advokat Johan Eriksson har tidigare framhållit att Landerholm även ifrågasätter om det han anklagas för överhuvudtaget är kriminaliserat.

Jag har enligt min egen uppfattning inte varken insett eller borde inse att någon av uppgifterna var säkerhetsskyddsklassificerade, har Landerholm sagt i förhör.

Statsminister Ulf Kristersson avvisar anklagelser om mörkläggning och hänvisar till den kommande rättegången, som inleds den 18 augusti.

Oppositionen kräver dock fortsatt insyn och tydligare svar om hur regeringen hanterar skyddsvärda uppgifter.

Fakta: Vårdslöshet med hemlig uppgift samt åtalet mot Henrik Landerholm

  • Vårdslöshet med hemlig uppgift innebär att någon av grov oaktsamhet röjer eller sprider en uppgift som kan skada Sveriges säkerhet. Till skillnad från spioneri krävs ingen avsikt att gå främmande makt tillhanda.
  • Om någon misstänks för brottet är det Säkerhetspolisen som utreder om brott föreligger.
  • Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål leder förundersökningarna.• Straffet för vårdslöshet med hemlig uppgift är böter eller fängelse i högst ett år.
  • Säkerhetspolisen kritiserar Regeringskansliets hantering, bland annat för att larm och åtgärder dröjde fyra dagar.
  • Ett mejl om incidenten raderades men kunde återställas av Säpos tekniker.
  • Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att dokumenten aldrig hamnat i obehörigas händer.
  • Rättegången inleds den 18 augusti 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Åtta gripna efter blodigt knivbråk vid Malmöskola

Ökade otryggheten

publicerad Igår 9:12
– av Redaktionen
Åtta personer har gripits, men polisen utesluter inte att fler gripanden snart kan bli aktuella.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fyra personer vårdas på sjukhus, varav två med livshotande skador, efter ett omfattande knivbråk vid Österportskolan i Malmö under natten till lördagen.

Åtta misstänkta gärningsmän har gripits och polisen utreder händelsen som försök till mord.

Strax efter midnatt larmades polisen om att ett 20-tal personer var inblandade i ett stort bråk på Österportskolans område i Malmö.

— Det höggs med kniv till höger och vänster så fyra personer befinner sig på sjukhus med knivskador, varav två är allvarligt skadade, säger Michael Lindh, vakthavande befäl vid polisregion Syd, till TT.

När polisen anlände fanns bara ett fåtal personer kvar på platsen, däribland en knivskuren man i 20-årsåldern som fördes till sjukhus med ambulans.

— En person fördes till sjukhus i ambulans och tre i privat bil, förklarar Filip Annas, presstalesperson i polisregion Syd, till Schibstedägda TV4 Nyheterna.

”Fler kan vara involverade”

Totalt har åtta personer gripits, inklusive de fyra som vårdas på sjukhus.

En av de gripna är i 15-årsåldern, de övriga i 20–25-årsåldern. Händelsen rubriceras som försök till mord.

— Det går inte att utesluta att fler kan vara involverade, konstaterar Filip Annas.

Platsen har spärrats av för teknisk undersökning. Polisen har knackat dörr i området och hållit vittnesförhör. Fler förhör väntas hållas under de kommande dagarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Juli – värsta drunkningsmånaden på flera år

publicerad 8 augusti 2025
– av Redaktionen
Mer än hälften av olyckorna inträffade vid bad.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Juli blev den dödligaste drunkningsmånaden på flera år, enligt Svenska Livräddningssällskapet (SLS). Den långvariga värmen tros vara en bidragande orsak till att fler sökt sig till vatten.

Under juli har totalt 31 personer i Sverige drunknat, en ökning från förra året då siffran låg på 19 under samma period, enligt SLS. Bara mellan den 20 och 30 juli inträffade elva drunkningar. Antalet omkomna i drunkningsolyckor i juli 2025 är det högsta sedan 2018, då 35 personer miste livet, och dessförinnan 2014, då 39 personer omkom.

Totalt har 71 personer avlidit till följd av drunkning hittills i år, fram till 31 juli. Förra året låg siffran på 55 under samma period.

Vid varma somrar drar det iväg, säger Mikael Olausson, generalsekreterare, till skattefinansierande SVT.

I juli var majoriteten av de som drunknade män, endast två kvinnor omkom. 14 personer var 60 år eller äldre, och två var barn. 21 av olyckorna inträffade vid en sjö och 16 inträffade i samband med badande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Företagsekonomens hårda dom: ”En ren förlustaffär att äga vindkraft i Norrland”

Energikrisen

publicerad 7 augusti 2025
– av Redaktionen
Christian Steinbeck pekar ut politiskt drivna beslut och myndighetsaktivism som huvudorsaker till vindkraftens haveri i Norrland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vindkraftsindustrin i Norrland befinner sig i djup kris, med värderingar som minskat från 1,5 miljoner euro till så lite som 10 euro per installerad megawatt.

Företagsekonomen Christian Steinbeck, som granskar vindkraftsindustrin, menar att kollapsen var förutsägbar och beror på en politiskt driven utbyggnad utan ekonomisk grund.

I en intervju med Riks beskriver Steinbeck hur vindkraftsindustrin hamnat i en situation där ägarna desperat försöker bli av med sina anläggningar, men inte hittar några köpare.

Det är inte alls konstigt om man tittar på det. Det är konstigt snarare att Energimyndigheten och andra inte har varnat för det här och förutsett det, säger Steinbeck om den dramatiska värdeminskningen.

Han förklarar bakgrunden till krisen:

Man har genom olika bidrag och offentliga stöd maximerat antalet vindkraftverk i Norrland där ingen egentligen behöver den här elen. Och det här har lett till att när det blåser då har vi ett sådant överskott av el att det blir negativa priser. Och när det inte blåser kan de inte producera någonting. Så det är en ren förlustaffär att äga vindkraft i Norrland men även i resten av Sverige.

Skrotvärdet högre än marknadsvärdet

Den extremt låga värderingen på bara 10 euro per installerad megawatt får Steinbeck att dra slutsatsen att ”själva skrotvärdet på vindkraftverken är högre”.

Det här är ett tecken på att man faktiskt kanske är lite rädd för vad saneringskostnaderna kommer att bli. Så man kastar det härifrån sig men ingen vill ha det, konstaterar han.

En vanlig förklaring till vindkraftens problem är den bristande elnätsutbyggnaden mellan norra och södra Sverige. Men Steinbeck menar att denna analys är felaktig.

Det blåser ungefär likadant i hela Sverige. Hela norra Europa samtidigt. Så att om det blåser i Skåne då blåser det i Norrland. Och om det är vindstilla i Skåne då är det vindstilla i Norrland.

Han beskriver situationen som absurd:

Det som är fantastiskt är att man har byggt vindkraft för ungefär 120 miljarder kronor i Norrland utan att ha överföringskapacitet. Man kommer på det i efterhand att det gick ju inte att skicka iväg någonstans förresten.

Förutsägbar kollaps

Steinbeck menar att vindkraftsutbyggnaden varit driven av politiska motiv snarare än ekonomisk logik.

Allt det här är byggt av bidrag. Man har fått väldigt mycket stöd från samhället för att göra det här. Det är en politisk idé att ha väderkvarnar. Det är inte en företagsekonomisk idé, och nu har vi nått vägs ände.

Han hävdar att problemen varit förutsägbara under lång tid. Han har gjort diagram som visar hur elproduktionen från vindkraft stiger och sjunker med vindförhållandena, medan elpriset rör sig i motsatt riktning – högt när det inte blåser och negativt när det blåser mycket.

Det här hade man kunnat förutse för 20 år sedan. Att bygger man tillräckligt mycket vindkraft, det fungerar ju bara när det blåser, då kommer man att få en sådan situation att när det blåser så kan ingen använda elen för man får för mycket el, förklarar han.

Trots detta menar Steinbeck att Energimyndigheten spelat en problematisk roll genom felaktiga underlag.

Staten får städa upp

Steinbeck förutspår att de privata ägarna kommer att låta sina bolag gå i konkurs och lämna saneringskostnaderna till samhället. Han jämför situationen med kollapsen inom kärnavfallsbranschen.

Min bedömning är att svenska staten kommer att behöva ta över de här och fortsätta driva dem men de här större som vi ser i Norrland, jag skulle tro att de har blåst sönder inom tio år.

Miljöproblemen är ett annat bekymmer. Steinbeck påpekar att ”det finns ju idag ingen metod för att ta hand om de här rotorbladen. som ingen riktigt vet vad de innehåller, annat än att det är väldigt mycket kemikalier”.

Myndighetsaktivism bakom utbyggnaden

Som förklaring till hur Sverige hamnat i denna situation pekar Steinbeck på ”myndighetsaktivism”. Han kritiserar särskilt Energimyndighetens utredning ”Produktionskostnader för vindkraft i Sverige”.

När man läser den här, den här skulle inte få godkänt på A-nivå i företagsekonomi. Man har helt enkelt bara frågat de som tjänar pengar på bidrag att bygga vindkraft, säger han och fortsätter:

Man har från Energimyndighetens sida lockat investerare till Sverige genom att hävda att det blåser väldigt mycket i Sverige. Det här baseras på en vindkartering från 2011 från en gammal meteorolog. Man har inte gjort någon ny vindkartering sedan dess.

Framtiden oviss

Trots krisen är Steinbeck osäker på om detta innebär slutet för vindkraftsutbyggnaden i Sverige.

Den kan mycket väl leva vidare för det här är inte alls bara rödgrönt. Det finns många andra politiker som gillar vindkraft. Även i SD finns det entusiaster, säger han.

Han kallar vindkraftverken för ”bidragskvarnar” och påpekar att vissa, särskilt projektörer, har mycket att tjäna på dem.

I slutändan blir det svenska folket som får betala räkningen:

Då kommer det nog att betalas genom ett urholkat penningvärde. Så att våra politiker har finansierat det här genom att låna från framtiden, kan man säga, så att det är inte genom skatten utan det är vi som medborgare som förlorar, avslutar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.