MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 18 april 2025

fredag 18 april 2025


Kommentar: ”Termiternas slut” är en tröttsam upprepning

Leif Holmstrands ”Termiternas slut”, som visas på konsthallen i Malmö, blir ett enda vältrande i mörker och psykisk sjukdom. Det gör mig illamående, skriver Erika Stensson.

publicerad 3 april 2024
I bakgrunden Leif Holmstrands konstutställning ”Termiternas slut” som visas på konsthallen i Malmö.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Jag har varit på konsthallen, det är för den oinvigde ett av flera konstmuseum i Malmö som finansieras av statliga och kommunala medel, där inträdet alltid är fritt.

Just nu visas Leif Holmstrands ”Termiternas slut”. Det är en konstutställning som säger sig bygga på Holmstrands ”fascination för skräckfilm och burlesk populärkultur”. Han arbetar bland annat med traditionellt handarbete som virkning och stickning men tecknar samt gör collage och uppträder med performance i utställningen också . Om Holmstrand kan man läsa i Wikipedia:

Leif Olof Holmstrand, född 18 april 1972 i Mariannelund i Hässleby församling i Jönköpings län, är en svensk författare och konstnär. Han debuterade 2002 som poet och har bland annat tidigare varit verksam under pseudonymen Anna-Maria Ytterbom.

Ja, utställningen handlar förutom om den queera kroppen och genusupplösningen också om destruktivitet, ämnen som tycks förutsätta varandra . Jag blir så outsägligt matt för det som möter en som besökare är nämligen ett kompakt mörker av inpackade bylten av lump, möbler och barnvagnar samt berg av skrot och sopor blandat med mörka anteckningar om jagets förintelse.

Utställningen blir därmed ett enda vältrande i mörker och psykisk sjukdom och det gör mig illamående. Det är också tröttsamt med alla dessa konstnärer som traskar runt i samma fotspår årtionde efter årtionde. Och den här upprepningen av queer och genus som efter mer än tjugo år fortfarande lanseras av konstvärlden som något banbrytande nytt, vad handlar det egentligen om?! Det är så ensidigt och allt annat än konstruktivt.

Jo, jag vet att konstnärer ofta vill utforska gränslandet mellan det normativa och det galna men de sista årtiondena har modern konst mest handlat om freaks och psykisk ohälsa som att det är det enda angelägna ämnet. Kom med nått nytt. Jag vill inte längre betala för allt detta dysfunktionella ältande ( om så genom skattepengar) av en perverterad mänsklighet som strävar efter att gå under.

 

Erika Stensson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Från blygsam start till global succé – Mumintrollen firar 80 år

publicerad Idag 17:29
– av Redaktionen
Författaren och illustratören Tove Jansson 1956.

I år har det gått 80 år sedan Tove Janssons första bok om den magiska Mumindalen publicerades, något som föranleder festligheter framförallt i Finland, i synnerhet på Muminmuséet i Tammerfors och i Muminvärlden i Nådendal.

Finlandssvenska Tove Jansson började redan som 15-åring arbeta vid den satiriska tidskriften Garm som tecknare. Under åren tecknade hon åtskilliga omslag och andra illustrationer i tidningen, men det var år 1943 som hon första gången tecknade figuren Snork. Snork hade smal nos, var helsvart och hade röda ögon, men är faktiskt föregångaren till det rundare och mer kärvänliga mumintrollet.

Två år senare, 1945, publicerades Småtrollen och den stora översvämningen, den allra första Muminboken. Den tidigare Snork fick rundare former och blev nu istället vit, och namnet byttes ut till mumintroll. Boken publicerades i Finland på svenska, men fick först inget större genomslag hos finländarna och översattes inte ens till finska. I Sverige överskuggades den helt av Pippi Långstrump, som också kom ut första gången 1945.

Det magiska Mumindalen

I Mumindalen står ett blått cylinderformat flervåningshus. Här bor det nyfikna och äventyrliga Mumintrollet tillsammans med sina föräldrar, Muminpappan och Muminmamman. I dalen bor också den försiktigare figuren Sniff, den lite vresiga Lilla My, frihetsälskaren Snusmumriken, Mumins flickvän Snorkfröken, den träiga Hemulen och den oroliga Filifjonkan.

Tillsammans lever de ett lugnt liv i den idylliska dalen där man odlar i trädgården, går på upptäcktsfärder eller plockar fina stenar. Även om Mumindalen är en trygg plats gränsar den samtidigt till Ensliga bergen, där monstret Mårran bor, som fryser marken till is där hon rör sig. Många andra märkliga figurer, som Hattifnattarna, rör sig i världen. Dessa är små, spökliknande varelser som kan bli elektriska vid åskväder.

Tredje boken nådde framgång

Det var inte förrän den tredje boken, Trollkarlens hatt, som Muminböckerna fick sitt stora genomslag. Denna kom ut 1948 och översattes tidigt till engelska, som även fick en betydande internationell spridning. Bokserien avslutades 1970, men flera bilderböcker har senare tillkommit.

1973 blev berättelsen om Mumintrollen julkalender i SVT och spelades in med mumintrollsdräkter. Senare producerades den kända japansk-finska animerade serien I Mumindalen, som kom att bli en stor succé. Den släpptes 1990 i Japan och visades först året efter i Finland och Sverige.

Här firar mumintrollen

I år firar mumintrollen 80 år och som sig bör firas det förstås i Finland där Muminhuset lyfts fram som det centrala temat för Muminjubileet, som beskrivs representera en känsla av samhörighet och en plats där dörren alltid är öppen.

Vid Muminmuséet i Tammerfors firar man stort hela året med evenemang och festligheter som inte sker enbart på museet, utan även på kulturella platser i staden. För den som vill uppleva mumintrollen på nära håll pågår det förstås också firanden i Muminvärlden, temaparken som ligger i Nådendal i Finland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: En hel värld injicerades – men tystnaden om de långsiktiga biverkningarna är total

Kritiserade covidvaccineringen

Röster som tidigt varnade för de långsiktiga riskerna med de experimentella mRNA-vaccinen avfärdades som konspirationsteoretiker och kvacksalvare. I efterhand tyder det mesta på att deras rädsla var befogad och nya fynd vittnar om att vaccinen kan orsaka långvariga förändringar i kroppens genetiska struktur.

publicerad Idag 10:10
– av Jenny Piper
En tysk studie visar att covid-vaccinen kan påverka kroppens genetiska struktur och utlösa inflammatoriska reaktioner, autoimmuna tillstånd och i vissa fall cancer.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Redan i början av massvaccineringshysterin skrev jag ofta om riskerna med att ta sprutorna med mRNA-vaccin eftersom de långsiktiga biverkningarna av detta snabbframtagna så kallade vaccin är okända och kommer att visa sig först om några år.

Visselblåsare inifrån läkemedelsindustrin hade dessutom tidigt flaggat för just denna aspekt – att det är designat för att leta upp eventuella svagheter i människors immunförsvar, där det påskyndar utvecklingen av cancer, autoimmuna sjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Detta avfärdades så klart som kvacksalveri och konspirationsteorier, varför en stor majoritet av befolkningen kavlat upp ärmen minst två gånger.

Nu visar en ny peer review-granskad studie från Tyskland om mRNA-baserade Covid-19-vacciner att dessa kan orsaka långvariga förändringar i kroppens genetiska struktur – förändringar som i sin tur kan utlösa inflammatoriska reaktioner, autoimmuna tillstånd och i vissa fall cancer.

19 forskare vid ledande tyska institutioner har genomfört studien, som publicerades i Molecular Systems Biology i slutet av mars. Den visar ett möjligt samband mellan mRNA-vaccin och epigenetiska förändringar i immunceller, särskilt kopplade till ett protein kallat histon 3 lysin 27-acetylering (H3K27ac), ett protein som har associerats med leukemi och hjärntumörer.

Histoner fungerar som ”spolar” och runt dessa lindas DNA-tråden, vilket hjälper till att ge DNA dess tredimensionella struktur. Förändringar i dessa proteiner påverkar hur gener uttrycks. Ju lösare histonerna sitter, desto mer aktivt transkriberas DNA, vilket i vissa fall kan stimulera tumörtillväxt.

Forskarna analyserade hur kromosomerna i makrofager (en typ av vita blodkroppar) påverkas av mRNA-vaccination. Resultaten visade ihållande epigenetiska förändringar i dessa celler, vilket skulle kunna förklara vissa postvaccinationsrelaterade inflammatoriska sjukdomar.

Histonmodifieringar – där DNA:s struktur påverkas utan att själva DNA-koden förändras – kan spela en viktig roll i hur gener uttrycks. I detta fall fann forskarna en förändring i H3K27ac som var kvar i månader efter vaccinationen, något som väcker oro för möjliga långsiktiga effekter på immunförsvaret.

Enligt forskarna kan förändringar i H3K27ac kopplas till flera cancerformer, inklusive gliom (hjärntumörer) och leukemi. Andra studier, bland annat från Kina och Polen, har också kopplat just denna typ av histonmodifiering till cancer.

Flera forskare och experter har kommenterat studien.

Alex Berenson, oberoende journalist, menar att resultaten visar hur mRNA-vaccin kan påverka kromosomer på ett sätt som förknippas med hjärntumörer och leukemi.

Nicolas Hulscher, epidemiolog, menar att studien stärker en växande bild av att mRNA-vacciner kan störa immunförsvarets balans och leda till kroniska inflammatoriska tillstånd.

Jessica Rose, Ph.D., immunolog och biokemist, påpekar att det redan är känt att upprepade injektioner orsakar immunologiska förändringar och att dessa förändringar kan nå stamceller samt påverka hur immunsystemet fungerar på sikt.

Andra studier har visat att nivåerna av syntetiskt DNA i vissa vaccindoser (från Pfizer och Moderna) varit kraftigt över tillåtna gränser – i vissa fall upp till 470 gånger högre än vad regulatoriska riktlinjer tillåter.

Att så kallad turbocancer ökat kraftigt de senaste åren är nog knappast en slump. Tyvärr tror jag att vi bara har sett början på detta – och det svenska etablissemanget har lagt locket på alltihop.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Det militärindustriella komplexet briljerar

Kriget i Ukraina

I skuggan av kriget i Ukraina växer det svenska militärkomplexet snabbare än någonsin. Frågan är inte längre vem som vinner på kriget – utan varför så få vågar prata om det.

publicerad 15 april 2025
– av Jenny Piper
Soldat med Saab Bofors Dynamics pansarvärnsrobot NLAW.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En titt på de tio största svenska bolagen på Stockholmsbörsen ger vid handen att Wallenberg är majoritetsägare i de flesta och toppar listan med sitt maktbolag Investor som är värt cirka 860 miljarder kronor.

Nykomling på listan är försvarskoncernen Saab som nu når nya rekordnivåer på börsen efter att ha stigit drygt 2 % och passerat det anrika verkstadsbolaget Sandvik i börsvärde.

Intressant att notera är att SAAB B före krigsutbrottet i Ukraina 2022 hade ett börsvärde på strax under 30 miljarder kronor och att Sandvik SAND vid samma tidpunkt var värt ca 280 miljarder kronor.

Tre år och otaliga kursrallyn senare – bara i år har aktien hittills rusat nära 90 % – ser det helt annorlunda ut. Nyligen passerades verkstadsjätten i börsvärde och Saab är per dags dato värt 239 miljarder kronor i jämförelse med 238 miljarder kronor för Sandvik.

Att människor inte förstår att hela Ukrainakriget med ingredienser som krigshets, försvarsupprustning, ”stå bakom det ukrainska folket”, ”kamp för frihet och demokrati” och så vidare enbart är en kuliss för det militärindustriella komplexet som använder Ukraina som lekplats och utnyttjar det ukrainska folket till max för att sko sig själva utan något intresse för att stoppa det lidande man själva varit med och skapat.

Det svenska etablissemanget samarbetar i symbios med Bryssel för att sänka oss, men det svenska folket är så sjukt indoktrinerade att jag befarar att det inte finns någon räddning för det här landet där medborgarna står villigt på rad och hyllar krigsprofitörerna samt hjälper till att medverka till kollapsen i stället för att agera mot maktmissbruket.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Historiska fästningen i Bohus fick digital tvilling

Digitaliseringen

publicerad 12 april 2025
– av Redaktionen

Med hjälp av drönare och laserskanning har en detaljerad digital kopia av Bohus fästning skapats. Syftet är att underlätta underhåll, öka tillgängligheten – och bevara en exakt avbild för framtida generationer.

Bohus fästning grundades 1308 vid Göta älv och har genom historien belägrats av norrmän, danskar och svenskar – men aldrig blivit erövrad i strid. I dag är den en ruin och utsett till ett av Västra Götalands sju underverk samt ett statligt byggnadsminne, vilket innebär att staten ansvarar för dess bevarande.

För att förbättra underhåll och tillgänglighet har slottsarkitekten Allan Ahlman anlitats. Uppdraget visade sig dock vara utmanande, med över 26 000 kvadratmeter stenytor och murar som sträcker sig 22 meter upp i luften.

Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger han i ett pressmeddelande.

Lösningen blev att samarbeta med företaget Swescan och skapa en digital tvilling av fästningen. År 2022 genomfördes en omfattande laserskanning med hjälp av drönare och bärbar teknik. Resultatet blev en interaktiv modell i en digital portal, där användare kan utforska fästningen i detalj – från översiktskartor till högupplösta bilder, höjddata och mått.

Digital kopia ska underlätta inspektion

Portalen ger inte bara en exakt bild av nuläget utan gör det möjligt att planera underhåll, ta fram ritningar och inspektera svåråtkomliga delar, som den gamla fängelsehålan.

Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss.

Den digitala kopian finns också kvar som en minnesbild för eftervärlden om fästningen skulle drabbas av större skador. När exempelvis Notre-Dame brann ner kunde man återställa den franska katedralen med hjälp av den laserskanning som skett 2010.

Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat, säger Ahlman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.