I en ny studie, där bland annat Uppsala universitet deltar, ska forskare testa psykedeliska svampar på patienter. Syftet är att se om substansen, tillsammans med terapi, kan motverka depressioner hos människor som befinner sig ”i livets slutskede”.
Studien, som är den första inom ämnet som godkänts av EU, ska testa substansen psilocybin, som finns i dessa svampar, tillsammans med terapi som behandlingsform för människor som befinner sig i livets slutskede. Universitet från fyra länder, däribland Uppsala universitet, ska tillsammans samla in 100 patienter och därmed testa behandlingen på de som lider av MS, Parkinson, ALS eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
– Ofta lider patienter med allvarliga sjukdomar även av depression, ångest och oro och behöver mycket resurser från hälso- och sjukvården, säger Inna Feldman docent i hälsoekonomi, vid Uppsala Universitet, till skattefinansierade SVT.
– Vi hoppas på att kunna ge människor med långt framskriden sjukdom en bättre sista tid i livet med denna behandling, fortsätter hon.
Substansen psilocybin har i tidigare mindre studier visat sig vara effektiv mot depression. Bland annat har en studie vid Johns Hopkins i USA visat att patienter blivit fria från depression med hjälp av substansen tillsammans med terapi.
”Väntat oss större motstånd”
Idag ligger psykiska sjukdomar på toppen när det gäller samhällskostnader, menar Feldman, och hypotesen i studien ska vara att substansen ska verka snabbt och att patienterna sedan inte kommer att behöva lika mycket insatser från sjukvården, vilket i sig sparar pengar.
Ulf Bremberg, gästforskare i läkemedelskemi vid Uppsala universitet, som initierade ansökan till studien, menar att tidigare studier med psilocybin visat sig ha effekt redan dagen efter, till skillnad från antidepressiva läkemedel som kan ta veckor att verka och inte alltid fungerar på alla patienter. Han tror att behandlingen kommer att kunna börja användas inom vården redan inom några år, men menar dock att EU:s stöd var oväntat.
– Vi hade väntat oss ett större motstånd när vi började introducera forskning med psykedelisk terapi i Sverige. Det är ett viktigt erkännande att EU nu har finansierat den här forskningen, säger Bremberg.
I juli förra året blev Australien det första landet som officiellt godkände MDMA och psilocybin som läkemedel.
Fakta: MDMA och psilocybin
Psilocybin är ett ämne som bland annat finns i svampar av släktet slätskivlingar och som framkallar så kallade psykedeliska medvetandetillstånd. Tankeverksamhet, känslotillstånd och varseblivning förändras kraftigt, på ett sätt som ofta beskrivs omfatta andliga upplevelser. Ämnet räknas till vad som kallas enteogener, de traditionella naturmediciner med hallucinogena egenskaper som använts i psykoterapeutiska och schamanistiska sammanhang. I Väst har det uppmärksammats brett under senare år för sina potentiellt läkande effekter, samtidigt som det även varnas för att vårdslöst bruk är mycket riskabelt och kan orsaka såväl panikattacker som psykotiska episoder.
MDMA (metylendioximetamfetamin) är ett centralstimulerande ämne som lanserades under tidigt 1900-tal och användes från början som bantningsmedel. Det är det psykoaktiva ämnet i partydrogen känd som "ecstacy" som dock ofta i praktiken utgör en blandning av flera olika substanser. MDMA påverkar nervsystemet och kan likt psilocybin framkalla psykedeliska medvetandetillstånd. Ämnet räknas till empatogener, vilka påverkar sinnestillståndet snarare än varseblivningen. Det frisätter serotonin i hjärnan och framkallar i regel stark eufori och vakenhet, men kan också orsaka hyperaktivitet, oro och sämre självkontroll. Likt psilocybin har det uppmärksammats för sina potentiellt medicinska effekter, samtidigt som det också i detta fall varnas för att ovarsamt bruk är mycket farligt. Bland annat kan det orsaka neurotoxiska skador med symptom som långvariga ångesttillstånd, trötthet, sömnsvårigheter och depression.
