MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 6 juli 2025

söndag 6 juli 2025


Nordens skafferi: Vårens grönska

publicerad 17 maj 2025
– av Redaktionen
Harsyra tar många tillbaka till barndomen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Många minns harsyrans syrliga smak, eller hur daggkåporna på gräsmattan fylldes med morgondaggen, men har glömt bort med åren att de faktiskt går att äta. I skogen, på gräsmattan och till och med i stan finns finns mängder med örter och andra växter att äta under vårens grönska.

Det är dock viktigt att komma ihåg att svenska växter ofta kan vara giftiga, och därför ska man aldrig äta något man är osäker på.

Mörkret är på väg bort och ljuset är på ingång i det svenska landskapet. Med ljus, sol och mer värme börjar jorden sakta tinas upp och bladen sprida sina knoppar. De gröna bladen är inte bara en fröjd som innebär vårkänslor, utan innehåller också en hel del ätbara växter. I Sverige finns massor att äta i naturen förutom de välkända lingonen, och det stora urvalet av svampar som lockar ute i skogen. Det finns även ogräs, träd, buskar och blommor.  I den här artikeln tittar vi på några av vårens örter och blad som är ätbara.


Artikeln publicerades ursprungligen den 7 april 2024.


Skogen finns till för alla via allemansrätten, däremot ska man alltid ha respekt för både markägare och natur. Vissa saker, som träd, måste man ha markägarens tillstånd för att plocka av och man bör inte plocka mer än det man kommer att använda. Det är också viktigt att tänka sig för när man är i skogen, då det är lätt att gå vilse. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om hur man ska göra och tänka när man går vilse i skog och mark.

Åtskilliga ätbara växter finns inte enbart i skogar utan även i städer, men man bör alltid undvika att plocka längs vägar med tanke på avgaser. Om inte annat kan man använda stans flora för att lära sig känna igen olika växter. Det är viktigt att komma ihåg att aldrig äta något man inte är säker på, då det finns åtskilliga giftiga växter i Sverige där förtäring kan få katastrofala konsekvenser. Läs på, titta ordentligt och gissa aldrig.

Blåbärsblad (Vaccinium myrtillus)

Skördas: Maj till juni

Blåbär vet de flesta att man förstås kan äta, men alla vet inte om att man kan äta bladen också. Blåbären i sig är väldigt nyttiga, men det finns även en hel del fina kvaliteter i bladen. Bland annat innehåller det flavonider, som fungerar som verksamma antioxidanter, samt även ämnet neomyrtelin som ska vara bra mot åldersdiabetes, enligt Läkeörter.se. Bladen innehåller C-vitamin och krom.

Bästa sättet att använda blåbärsblad är att göra avkok på, det vill säga te. Det går alldeles utmärkt att använda färska blad, men också att torka och ha även under vintertid. Blåbärsbladste ska kunna motverka diarré och magbesvär, samt även ha blodsockersänkande egenskaper och vara bra mot urinvägsbesvär..

Plocka bladen innan bären kommer. Foto: Ann-Sophie Qvarnström/Public Domain

Lomme (Capsella bursa-pastoris)

Skördas: April till november

Plantan har en smal stjälk med vita blommor och växer på ängar. Längs stjälken sitter det fruktskidor som är något hjärtformade. Den är en av de vanligaste ogräsen och finns i hela Sverige, förutom på fjället.

Det går fint att äta hela växten, förutom roten. Det sägs att lomme användes som föda redan på stenåldern.

Särskilt fruktskidorna har en smak som drar mot ingefära och senap. Unga blad går att använda i sallad, eller så kan man torka dem och använda vid senare tillfälle i matlagning. Ett tips är att göra kryddsmör av de omogna fruktskidorna.

Lomme ska ha en blodstillande, bakteriedödande, antiinflammatorisk och kärlsammandragande effekt, vilket gör den effektiv vid sårvård. Man kan exempelvis torka och pulverisera för att sedan använda och strö direkt på sår för att stoppablödningar.

Den innehåller också mycket järn, kalcium, K-vitamin och C-vitamin. Den kan förväxlas med penningört, men den är också ätlig. Lomme ska också förr ha används mot frossa.

Undvik att äta den vid graviditet och vid problematik med njursten eller njursjukdomar.

Lomme. Foto:
Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Harsyra (Oxalis acetosella)

Skördas: April till oktober

Den klassiska örten växer gärna i fuktigare skog och har tre hjärtformade blad som liknar klöver. Det går att äta både blommor och blad. Dess blommor liknar dock vitsippans, som är giftig att äta, men skillnaden är att harsyrans blommor har vita fröstänglar och rosa ådring. Båda blommar också ungefär samtidigt kring maj månad. Titta därför noga så det inte är en vitsippa som råkats plockats upp, särskilt om barnen är med.

Harsyra brukar ofta kallas för skogens barometer eftersom den fäller in sina blad när det regnar.

Örten har en syrlig smak, som kommer från giftet oxalsyra. Det är dock inte giftigt att äta livsmedel med oxalsyra, men man bör inte äta stora mängder (vilket är svårt att göra med harsyra). Lider man av njursten bör man däremot inte äta något med oxalsyra i. Den syrliga smaken passar som smakförstärkare i exempelvis såser eller sallad. Passar också bra i desserter eller att blandas i vatten för måltidsdryck. Eller varför inte gå och småäta lite på promenaden?

Den växer i hela Sverige, förutom nordligaste Norrland.

Harsyra. Foto:
Tero Karppinen/CC BY 2.0

Daggkåpa (Alchemilla vulgaris)

Skördas: Maj till juli

Kanske man som barn brukade plocka daggkåpor från gräsmattan och dricka den morgondagg som samlats, om inte annat känns nog den vanliga växten igen av de flesta. Den finns i hela Sverige och är vanlig, förutom på gräsmattor, även på ängar. Det går även att hitta den i skogen.

Bladen är skålformade och den får små gulgröna blommor.

Namnet Alchemilla kommer från att man förr trodde att vattendroppen som bildades i växtskålen var en viktig ingrediens för alkemisterna.

Traditionellt har växten används som läkeört och ska vara bra att drickas under en graviditet. Vidare ska den ha använts efter förlossning då garvämnena i plantan kan hjälpa till att dra ihop huden, därför har den också används som kompress till sårläkning. Av den anledningen ska det också vara fördelaktigt att dricka avkok på daggkåpa under en kraftig menstruation.

Den ska också ha kallats ”kvinnans bästa vän” då den ska vara bra för att underlätta regelbunden menstruation och även lindra klimakteriebesvär.

Den innehåller också eteriska oljor och saponiner, vilka tillsammans med garvämnena kan förebygga narig hud.

Det går att äta både blad och blommor. Klipp bort bladen vid bladets fäste så kan växten fortsätta växa. Torka och använd som te, eller som utfyllnad i sallad. Gör ett avkok och använd sedan som ett sammandragande ansiktsvatten.

Daggkåpa. Foto:
Alexandre Dulaunoy/CC BY-SA 2.0

Björkblad (Betula spp.)

Skördas: Maj till juni

Det vitsvarta trädet är lätt att känna igen. Under våren börjar bladen knoppa fram på trädet och det är då de är bäst att plocka. För björkblad är nämligen användbara både invärtes och utvärtes.

Björkblad har länge används för att ge kroppen en extra boost efter vintern. Bladen kan användas som te och tillför då ett gäng nyttigheter till kroppen. Bland annat ska de innehålla mycket C-vitamin, men även hjälpa till att stödja njurarna och rensa ut slaggprodukter från kroppen. Bladen ska också vara virus-och inflammationshämmande, samt bra för reumatiker.

Vidare kan man också göra en infusion på bladen och använda som ansiktsvatten, något som ska hjälpa till att ge klarare hud. Det ska också vara bra mot eksem. Varför inte lägga ta ett bad med björklöv för att gynna hela kroppen?

Vill man testa ett naturligt schampo eller hushållsrengöring kan man blanda en liter vatten med en deciliter färska blad. Låt stå i ett dygn och rör om då och då. Efter det kan man silar av bladen och det ska ha skapats en form av såpa. Detta kan man använda både till håret eller att skura med.

Foto: Bengt Littorin/ CC BY 2.0

Brännässla (Urtica dioica) och Vitplister (Lamium album)

Skördas: Mars till augusti

Brännässlan finns i hela Sverige, växer lite överallt och bör plockas med handskar eftersom den bränns. Den går fint att plocka som skott men också som fullvuxen planta.

Plantan är mycket rik på C-vitamin och är relativt proteinrik. Innehåller även järn, kalcium, fosfor, kisel, mangan och svavel.

Plocka dock inte brännässlor på kvävegödslad mark eller nära gödselhagar. Nässlorna har lätt för att lagra nitrater som kan vara skadligt att äta i stora mängder.

Den kan användas som spenat i varmrätter och går också fint att torka och använda som te. Även frökapslarna går att plocka och torka, något man kan ha i exempelvis musli för extra energi. Nässelsoppa är också en populär rätt.

Vitplister likar brännässlan väldigt mycket, förutom att den har vita eller röda blommor (rödplister). Den har dock inte några brännhår. Det är också en väldigt vanlig planta och det går också fint att äta både blad och blommor. Att göra te på blommorna ska vara särskilt gott och smaka sött samt kola-aktigt. Det är vanligt att barn brukar suga ut nektar från blommorna.

Brännässla och Vitplister. Foto:
Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Humleblomster (Geum rivale)

Skördas: april till oktober

Örten sägs ha fått sitt namn då blomman efterliknar en humlas bakdel. Blomman växter i hela landet och är en del av nejlikesläktet, vilket gör att den kan förväxlas med nejlika, som inte är giftig. Nejlika har däremot gula blommor, samtidigt som humleblomster är mer åt färgen lilabrun. Den växer oftast i våtare marker. Roten, som är bäst att plocka under våren, har en sötaktig smak och kan användas för att göra en chokladaktig dryck genom att man skalar roten och lägger den i en kastrull som man fyller på med vatten. Koka upp, dra sedan av kastrullen och låt stå i 20 till 30 minuter, sila sedan bort rötterna och tillsätt socker och varm mjölk. Skotten kan man äta färska och blommorna passar fint som exempelvis dekoration i sallad. Bladen kan man ha i en soppa eller använda i stuvningar.

Traditionellt har avkok på roten hos humleblomster använts invärtes mot frossa, feber, diarré och tarm- och magbesvär. Utvärtes har den använts till behandling av olika hudåkommor såsom fläckig hud, finnar och fräknar. Roten har inom folkmedicin även använts som ett antiinflammatoriskt, antiseptiskt och sammandragande medel.

Humleblomster. Foto:Thibault Lefort/Public Domain

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Extinction Rebellion: Den totalitära aktivismens gröna förpackning

Klimatöverdrifterna

Extinction Rebellion utmålar sig som en folklig motståndsrörelse - men stöttas i verkligheten av hedgefund-miljardärer och Hollywoodkändisar. Nya Dagbladet har granskat den obskyra rörelsen som har täta band även till svenska Miljöpartiet.

publicerad 4 juli 2025
– av Markus Andersson
Extinction Rebellions aktioner har hyllats och kritiserats.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Extinction Rebellion är en av de mest profilerade klimatalarmistiska aktivistgrupperna internationellt och är även aktiva i Sverige. Det som går som en röd tråd genom gruppens krav är radikal utvidgning av statsmakten och totalitär kontroll av medborgarna.

Bland annat har aktivisterna som målsättning att ”pressa” världens regeringar att utlysa undantagstillstånd – ett ”klimatnödläge” – och att de framöver vägleds av vad man benämner som ”medborgarråd för klimaträttvisa”.

Extinction Rebellion, förkortat XR, har sedan oktober 2018 genomfört olika former av uppmärksammade aktioner i Sverige i syfte att skapa press på makthavare att införa radikala klimatpolitiska åtgärder. Aktionerna innefattar bland annat blockader mot vägar och byggnader, hungerstrejker och olika former av ockupationer. Många av gruppens aktivister har också gripits för att ha stört den allmänna ordningen.

På sin hemsida deklarerar svenska XR ett krav på att regeringen omedelbart utlyser ett ”klimatnödläge” och ”ändrar alla politiska beslut som inte är i linje med detta”.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 23 juli 2022.


Man kräver även att regeringen ”fattar rättsligt bindande beslut för att minska koldioxidutsläppen till nettonoll” redan innan 2025 och driver även på för globalistiskt inriktade lösningar som ska säkerställa att ”den globala ekonomin inte överbelastar planetens resurser”.

Masker och ”konstnärliga uttryck” är vanliga inslag i XR:s aktioner. Foto: Pressbild

XR vill även att regeringen i Sverige inrättar och ”vägleds av” ett särskilt ”medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet” för att ”möjliggöra de djärva och omedelbara förändringar som är nödvändiga”. Man menar att Sverige bär på en ”historisk skuld” för utsläpp och att man måste stötta andra länder utan sådan skuld.

Sverige har en historisk skuld av höga utsläpp av växthusgaser som måste kompenseras genom en snabb omställning till ett fossilfritt samhälle. Samtidigt måste Sverige stötta länder som inte haft samma historiska utsläpp i att utvecklas mot fossilfri välfärd… Sverige måste erkänna att klimatkrisen drabbar ojämlikt, motverka dessa orättvisor och arbeta för ursprungsbefolkningars rättigheter och människor i det globala syd”, skriver man vidare.

Nära band till Miljöpartiet

Extinction Rebellion grundades i maj 2018 i Storbritannien av molekylärbiologen och miljöpartisten Gail Bradbrook och tio andra aktivister. Bradbrook har varit engagerad i miljörörelsen sedan tidiga tonåren men har också varit i återkommande blåsväder för en hycklande livsstil – bland annat efter att det framkommit att hon kör en dieselbil och åkt på lyxresa med flyg till Costa Rica. Bradbrook menar själv att hon fick idén till XR efter psykedeliska upplevelser.

Grundaren Gail Bradbrook anklagas för att vara en hycklare. Foto: faksimil/The Sun

Även i Sverige tycks XR till stor del locka radikala tidigare miljöpartister och stöttas även av aktiva högt uppsatta företrädare för partiet. Riksdagsledamoten Rebecka Le Moine – som också var den kandidat som efter Märta Stenevi fick flest röster till posten som partiets kvinnliga språkrör, menar exempelvis att Miljöpartiet måste vara mer ”lyhörda” gentemot Extinction Rebellion. Angående gruppens krav om att utlysa klimatnödläge och införa ett medborgarråd för klimaträttvisa menar hon att ”det är jättebra budskap som jag tar till mig”. Hon menar även att Miljöpartiet har det gemensamt med XR att man stödjer civil olydnad som politisk metod.

XR använder civil olydnad för att ligga på och påminna regeringen om att mer måste göras. Jag kan förstå många utav mina partivänners frustration, för vi lägger ner vår tid och vår själ i att förändra politiskt, och det är inte vi som är de politiska bromsklossarna. Men i grunden är vi positiva till civil olydnad och som regeringsparti i rådande miljökriser måste vi kunna tåla att miljörörelsen ställer höga krav och ger kritik. Som miljörörelsens parlamentariska gren har vi mycket att vinna på att vara lyhörda”, skriver hon.

MP:s riksdagsledamot Rebecka Le Moine. Foto: Miljöpartiet/CC BY-NC-ND 2.0

Sverigedemokraten Thoralf Alfsson vittnar också om etablissemangspartiernas koppling till organisationen och hur miljöpartistiska lokalpolitiker lagt ut XR:s informationsfoldrar till alla politiker inför kommunfullmäktigemöten. Han berättar också att en lokal socialdemokratisk politiker deltar i Extinction Rebellions aktiviteter iklädd officiella partikläder.

2020 bjöd Miljöpartiet också in företrädare för Extinction Rebellion till riksdagen för att diskutera partiets ”politik och strategi” utifrån aktivistgruppens krav. Enligt XR stöttar Miljöpartiet deras kamp i stort, och vill arbeta tillsammans även med den radikala klimatrörelsen, men att man ”sitter fast i det politiska spelet” och därför inte kan göra allting så snabbt som aktivisterna från XR vill.

Miljöpartiets tidigare språkrör i Höganäs, Barbro Stigsdotter, är en av XR:s mer framträdande aktivister och har bland annat dömts till böter efter att under en klimataktion ha blockerat trafiken i Stockholm. Hon har också så sent som i februari tillsammans med en yngre aktivist kopplad till nätverket, Josefin Eidrup Dahlberg, försökt stoppa ett flygplan från att lyfta från Malmö flygplats. Enligt Samnytt hade de båda bokat biljetter på SAS avgång från Malmö till Stockholm och ställde sig plötsligt upp i flygplanet innan detta skulle lyfta och läste upp en ”klimatprotest”. De vägrade sätta sig ner och vakter måste larmas. Till slut eskorterades de ut av vakter och kabinpersonal och åtalades för brott mot luftfartslagen.

Stigsdotter lämnade sitt uppdrag som lokalt MP-språkrör så sent som i augusti 2021 – eftersom vissa av hennes partikamrater inte tyckte att hennes aktivism var förenlig med hennes officiella partiroll.

– Jag har inte tyckt att det varit någon konflikt… det blev diskussioner och det var mitt i sommaren. Folk var på semester och till slut tröttnade jag och avsade mig allting, berättar hon.

Barbro Stigsdotter.

Återkommande sabotage

Samma helg som de två kvinnorna hindrade planet i Malmö att lyfta genomfördes ett antal snarlika aktioner på flygplatserna i Arlanda, Bromma, Landvetter, Sturup, Umeå och Ängelholm-Helsingborg där aktivister vägrade sätta sig ner när flyget skulle lyfta eller gav sig ut på landningsbanan för att hindra flygtrafiken. I regel har aktivisterna försvarat sabotagen med att de handlat i ”nödläge” med hänvisning till ”klimatkrisen”.

Gruppens medlemmar har tidigare också limmat fast sig på landningsbanor och även om man själva hävdar att det man gör inte utsätter någon annan för fara så håller experter inte med om den analysen.

– Det är svårt att gradera det i nuläget, men att det utgör ett hot, den saken är klar. Men kan inte bortse från att sådana här saker är allvarliga… Flygplanet befinner sig i ett sådant läge att om man befinner sig i startfasen kan man eventuellt köra över den där stackars aktivisten. Men man riskerar också att skada flygplanet så svårt att man kanske måste nödlanda och orsakar ett haveri och riskerar livet på dem ombord, säger flygsäkerhetsexperten Hans Kjäll.

Aktion mot Landvetter flygplats.

En annan frekvent typ av aktioner som XR ägnar sig åt är att på olika sätt stoppa och blockera trafiken i storstäderna – något som leder till stora förseningar och kostnader för de drabbade.

– Vi befinner oss i en enorm kris. Sverige har lovat att stoppa subventionerna till fossilindustrin till 2023, men det har de inte gjort. Istället har det ökat och det kan ju inte fortgå. Så därför gör vi detta, för att det här är sista vägen ut, hävdar aktivisten Emelie Ribeiro.

Vägblockad i Umeå.

Marscherade med partiledare

I takt med XR:s allt mer frekventa aktioner har även andra grupper som ägnar sig åt mer direkt sabotage etablerat sig i Sverige. Nya Dagbladet har bland annat uppmärksammat hur klimataktivister i maj saboterade minst 142 bilar i Göteborg, där man tömde ut luften i däcken för vanliga svenskar.

Vi har tömt ut luften på ett eller flera av dina däck. Du är säkert arg, men ta det inte personligt. Det är inte du, det är din bil”, skrev gruppen The Tyre Extinguishers på lappar som man lämnade kvar på vindrutorna

Extinction Rebellion har ett nära samarbete med olika välkända svenska vänsterorganisationer och projekt och deltog den 17 juni i en gemensam ”miljömarsch” med bland annat Ung Vänster, Syndikalistisk ungdom och Allt åt Alla. Miljöpartiets språkrör Per Bolund fanns också på plats vid sidan av Grön Ungdom, Greta Thunbergs Fridays For Future och Naturskyddsföreningen.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund har inga problem att marschera med Extinction Rebellion. Foto: Miljöpartiet/CC BY-NC-ND 2.0

Ökänd mångmiljardär sponsrar

2020 tilldelades gruppen Martin Luther King-priset som finansieras primärt genom crowdfunding-kampanjer och donationer från privatpersoner, stiftelser och företag. Bland  dessa märks bland annat den norske näringsministern Jan Christian Vestres familjeföretag Møbelfabrikken Vestre, som skänkt minst 300 000 norska kronor till organisationen. När medlemmar i XR limmat fast sig i det norska parlamentets åhörarbänkar tog han dem dock i örat.

– Att förlama landets nationalförsamling är verkligen inte rätt väg att gå tillväga.

Extinction Rebellions största enskilde finansiär är hedgefund-managern och mångmiljardären Chris Hohn som ligger bakom ett flertal högprofilerade klimatprotester runt om i världen.

– Mänskligheten förstör aggressivt världen med klimatförändringar och det finns ett brådskande behov för oss alla att vakna upp inför detta faktum, deklarerade han i samband med att det uppdagades att han var XR:s största donator.

Mångmiljardären hade 2020 en uppskattad förmögenhet på cirka 50 miljarder kronor och är känd som en av de mest ”aggressiva investerarna” i branschen, men är också involverad i flera skandalomsusade bolag.

Chris Hohn har pekats ut som XR:s främste finansiär. Foto: faksimil/Youtube

Trots att Hohn ger sken av att vara en förkämpe för miljön och klimatet har de företag han varit delägare i samtidigt varit inblandade i grov miljöförstörelse. Canadian National Railway Company, där Hohns hedgefund TCI är delägare, har bland annat erkänt sig skyldiga till att ha spillt ut stora mängder diesel i en flod. Av åklagare beskrevs man som grovt vårdslösa och dömdes i samband med detta till att böta 2,5 miljoner kanadensiska dollar.

Ett annat av bolagets tåg spillde 2005 ut tiotusentals liter kaustiksoda i en flod och dödade över en halv miljon fiskar i området. TCI är också den största enskilda investeraren i Canadian Pacific Railway som också dömts till böter för avfallsrelaterade förseelser och vars tåg i slutet på 2019 spårade ur och spillde ut drygt en miljon liter råolja.

Ett amerikanskt järnvägsföretag, som hans hedgefund också backar upp, är under utredning och misstänks också ha brutit mot miljölagstiftningen och där cancerfall tros ha orsakats av företagets kontaminering med den cancerogena substansen kreosot.

Även politiskt finns en nära koppling till det yttersta maktetablissemanget, där vd:n för hedgefonden TCI (The Children’s Investment Fund Management) Kate Hampton är mycket framträdande inom den ökände ultraglobalisten Klaus Schwabs maktnätverk World Economic Forum och tidigare deltagare i Schwabs ledarskapsprojekt ”Young Global Leaders” – som enligt Schwab själv ”penetrerat världens regeringar”.

Teknokraten och globalisten Klaus Schwab. Foto: WEF-McCrickard/CC BY-NC-SA 2.0

XR sponsras också av ”klimatfonden” CEF (Climate Emergency Fund) som även tagit emot stora summor pengar från oljeindustrin.

– Oavsett om mina resurser kommer från olja eller inte så känner jag att det är brådskande och det är ett privilegium att ge av de resurser man har, kommenterade Aileen Getty, barnbarn till oljemagnaten J Paul Getty i samband med att man sponsrat fonden.

Ett stort antal kändisar har också i ett öppet brev uttryckt sitt stöd för XR, deras mål och aktioner – bland andra skådespelarna Jude Law, Benedict Cumberbatch, artisten Mel B och musikern Bob Geldof. De förmögna profilerna erkänner att de mycket riktigt är hycklare som inte lever som de förespråkar att andra ska leva – men att detta beror på att de är ”fast i den fossildrivna ekonomin” precis som alla andra.

Kritiker av rörelsen har pekat på att XR försöker framstå som en organisk rörelse för folkligt inflytande, men att man i praktiken agerar systematiskt till stöd för ökad globalism och överstatlighet, där statens makt ska expanderas och i ännu högre utsträckning användas för att kunna inskränka medborgerliga fri- och rättigheter.

Många av XR:s aktioner har udda inslag och estetik.

Centralt för alla gruppens krav är en radikal utvidgning av statens makt. Att reducera växthusgaser till nettonoll som en statsledd insats skulle ge regeringen makten att begränsa eller helt enkelt förvägra medborgarna deras friheter att resa, att välja sina egna dieter och friheten att bygga sina hus hur de vill”, skriver den samhällsanalytiska bloggen The Millenium Report.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie belyser späckhuggares våldsamma beteende

publicerad 4 juli 2025
– av Redaktionen
En teori går ut på att späckhuggarna uppfattar tumlarna som svaga och sjuka.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en ny studie undersöks späckhuggares oförklarliga och våldsamma beteende mot tumlare. Forskare presenterar nu tre möjliga förklaringar till varför djuren attackerar sina mindre släktingar utan att äta dem.

Späckhuggare har under åren observerats när de till synes trakasserar och ibland dödar tumlare (en mindre tandval som liknar delfiner) utan att äta djuret och forskare har länge funderat över vad som orsakar beteendet.

I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Marine Mammal Science, har forskare vid bland annat Wild Orca och University of California Davis Karen C. Drayer Wildlife Health Center i Washington undersökt beteendet i ett försök att förklara det.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 14 januari 2024.


Forskarna har granskat 78 interaktioner mellan späckhuggare och tumlare i Salishhavet under åren 1962-2020 och kommit fram till tre möjliga förklaringar. Den första är att det handlar om ett socialt samspel, eller lek, för späckhuggarna. Lek mellan sociala djur är vanligt och kan hjälpa djuren att kommunicera bättre.

Utdöende art

En annan förklaring kan vara att det helt enkelt handlar om att öva på att jaga. Späckhuggare jagar och äter ofta lax, vilket kan innebära att de ”tränar” detta på tumlare.

En tredje möjlighet är att det handlar om så kallat ”Omsorgsfelbeteende”, eller ”Mismothering behavior”, där teorin är att späckhuggare uppfattar tumlare som svagare eller sjuka, vilket gör att man vill ”hjälpa” dem. Det grundar man bland annat på att honor observerats bära runt på sina döda kalvar och även gjort likadant med döda tumlare. Att hjälpa andra inom sin grupp är ett vanligt beteende för späckhuggare.

Späckhuggare i nordöstra Stilla havet är en utdöende art, där forskare bland annat sett att omkring 70 procent av graviditeterna slutar med missfall eller dödfödda kalvar, och deras diet består mestadels av Kungslax, vilken också är en utdöende art. Att dessa späckhuggare inte äter tumlare beror på att deras ekologi är olik den hos späckhuggare som äter marina däggdjur.

”Komplexa och intelligenta”

Jag får ofta frågan varför de sydliga späckhuggarna inte bara äter sälar eller tumlare istället, säger Deborah Giles vid Wild Orca. Det beror på att fiskätande späckhuggare har en helt annan ekologi och kultur än späckhuggare som äter marina däggdjur – även om de två populationerna lever i samma vatten.

– Så vi måste dra slutsatsen att deras interaktioner med tumlare tjänar ett annat syfte, men detta syfte har bara varit spekulationer fram till nu, säger hon.

Forskarna menar dock att man kanske aldrig kan konstatera varför späckhuggare trakasserar och dödar tumlare, men däremot kan man se att beteendet förts vidare genom generationer vilket i sig visar den komplexa kultur djuren har.

Späckhuggare är otroligt komplexa och intelligenta djur. Vi upptäckte att beteendet att trakassera tumlare har förts vidare genom generationer och över sociala grupperingar. Det är ett fantastiskt exempel på späckhuggarkultur, säger Sarah Teman vid UC Davis.

Fakta: Späckhuggare (Orcinus orca)

Den största tandvalen i familjen Delphinidae, som även inkluderar delfiner och tumlare. Det finns ett antal olika slags späckhuggare som skiljer sig åt i både beteende, vad de äter och hur de ser ut. Olika späckhuggare kan också använda olika ljud.

En hona kan bli uppemot sju meter lång och väga fyra ton. En hane kan bli 9,5 meter lång och väga åtta ton.

Späckhuggare finns i alla större hav, det är dock oklart hur många det finns totalt och på vissa platser räknas den som hotad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya hotade arter i Sverige – älg och iller rödlistas

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 juli 2025
– av Isac Boman
Älgen har ökat markant i norr - men i landet som helhet syns en tydlig minskning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har publicerat en ny preliminär version av rödlistan, där älg och iller nu föreslås klassas som hotade arter. Samtidigt bedöms uttern ha återhämtat sig tillräckligt för att tas bort – efter en lång period av tillväxt.

Rödlistan är en sammanställning över arter som bedöms ha så pass små eller minskande populationer att de riskerar att försvinna från landet på sikt. Den uppdateras vart femte år, och årets preliminära version är öppen för granskning och inrapportering till och med den 15 september.

Att älgen rödlistas kan väcka förvåning – särskilt i norra Sverige, där stammen på flera håll har ökat. I flera län har därför jakttrycket höjts för att minska betesskador. Men sett till hela landet har älgstammen minskat med nästan en fjärdedel på tio år.

– Vi påverkas inte av något samhällsmål eller av skogsbrukets vilja att minska stammen, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig vid SLU:s Artdatabank, till TT.

Enligt Thurfjell är jakten den främsta orsaken till minskningen – trots att många jaktlag medvetet skjutit färre älgar än de tilldelats.

– Visst finns orosmoln som varmare klimat och sjukdomar, men framför allt beror det på att man skjutit älg, säger han.

Tumlare i fara, utter på väg tillbaka

En annan art som väcker oro är tumlaren i Bälthavet, som ofta fastnar i fiskenät som bifångst. Samtidigt visar vissa arter en tydlig återhämtning. Uttern har ökat stadigt i flera år och tas nu bort från listan, bland annat tack vare arbetet med att minska mängden miljögifter och kemikalier i svenska vattenmiljöer.

För att en art ska kunna klassas som livskraftig igen krävs att minskningstakten varit under 15 procent under tre generationer. Men även om det kravet uppfylls hålls arten kvar i ytterligare fem år som en försiktighetsåtgärd innan den eventuellt avförs helt från listan.

Illern, som nu föreslås rödlistas, tros minska i antal – delvis på grund av konkurrens från uttern, som lever i samma miljöer.

Årets preliminära lista omfattar fler nytillkomna arter än sådana som tagits bort. Totalt har 210 arter lagts till, och 228 fått förändrad klassificering jämfört med föregående lista. Bland de nya rödlistade arterna finns orkidén Adam och Eva, laxöring, sill och vikare – en sälart.

Att en art rödlistas innebär inte att den omedelbart är på väg att försvinna. Kriterierna varierar beroende på art. En population på under 20 000 individer kan räcka för rödlistning – men i andra fall, som för kungsörn, krävs att antalet faller under 2 000.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogen lever när träden dör

Den biologiska mångfalden

uppdaterad 4 juli 2025 publicerad 3 juli 2025
– av Redaktionen
Att en variation av döda träd får ligga kvar i skogen är livsviktigt för många arter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


När gamla träd dör börjar livet för många andra arter, visar en avhandling. Åtskilliga hotade arter behöver död ved för att överleva, men också ett varierande landskap.

Död ved, det vill säga döda träd och grenar i naturen, är livsviktigt för omkring en fjärdedel av Sveriges skalbaggsarter. Även åtskilliga svamparter är beroende av den döda veden för att överleva.

Tillsammans med mikroorganismer och svampar bidrar skalbaggar till nedbrytning av trädrester, vilket ger näring till jorden och skapar livsmiljöer för andra insekter som i sin tur blir mat till bland annat fåglar.

Däremot är många av dessa arter av svampar och skalbaggar hotade idag, bland annat på grund av att just död ved börjat bli en bristvara – särskilt i bruksskogar. Paulina Bergmark från SLU har i sin avhandling undersökt om dessa arter bevaras bättre i landskap där naturvård kombineras med skogsbruk, något som ofta kallas ekoparker. Statligt ägda Sveaskog startade de första ekoparkerna för omkring 20 år sedan, där syftet är att gynna arter som påverkas negativt av traditionellt skogsbruk. Idag finns det totalt 37 sådana skogar.

I fem av dessa ekoparker har Bergmark studerat arter av skalbaggar och svampar som lever i kapade höga stubbar. Vidare jämförde Bergmark resultaten med fyra områden i vanliga produktionsskogar.

Fler rödlistade arter

I ekoparkerna fanns det fler olika sorters träd och även bra tillgång på död ved. I produktionsskogarna fanns däremot många skalbaggar, men inte i lika stor utsträckning som i ekoparkerna.

Generellt hittade vi både fler arter och ett större antal rödlistade arter i ekoparkerna jämfört med i produktionsskogarna, säger hon i ett pressmeddelande.

I avhandlingen framkom också vikten av mångfald av träd i skogarna. Olika typer av döda träd gynnar olika arter, menar Bergmark.

I ekoparkernas varierade landskap finns en större andel skog där både gamla och unga träd bidrar till att det skapas ny död ved allt eftersom. Att öka variationen med både lövträd och barrträd som är i olika nedbrytningsstadier kan vara ett effektivt sätt att stärka den biologiska mångfalden i brukade skogar, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.