Dags att börja förså

Uppdaterad februari 4, 2024, Publicerad februari 3, 2024
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Nu är det dags att börja förså många växter inför årets odlingar. Chili, paprika och tomater går att förkultivera inomhus redan i februari. Det går också att använda snö för att så vissa fröer utomhus, så de är redo när våren kommer.

Att börja förså, eller förkultivera, innebär att man har färdiga plantor att sätta ut i odlingsbäddarna när vårvärmen kommer, vilket kan ha en stor fördel för långsamtväxande plantor. Den svenska odlingssäsongen är kort och det kan därför vara bra att förså fröer redan nu. Exempelvis kan det hjälpa vissa grönsaker som växer långsamt att hinna bli tillräckligt stora.

Sätta frön

Plantera frön enligt förpackningens instruktioner i små krukor eller andra kärl i näringsfattig såjord. Exempelvis kan man återanvända mjölkförpackningar eller annat som finns i hemmet, men kom ihåg att göra dräneringshål i botten. Vattna försiktigt jorden och fröna, ställ sedan krukan eller kärlet på en bricka och täck sedan för med plastlock eller plastfilm. Det behöver vara några små hål i locket så att luft kommer in ordentligt. Vattna regelbundet och se till att jorden är fuktig hela tiden, men inte dyblöt.

Växtbelysning

Fröna kommer att behöva ljus, men eftersom det ännu är vinter i Sverige kan växtbelysning vara till fördel. Särskilt om man bor längre upp i norr, och definitivt om man planerar att förså utan fönster. Låt växterna få belysning cirka 12 till 14 timmar om dagen, och låt dem vila däremellan. Det kan dock gå fint utan extra belysning om fröna står i ett fönster där mycket ljus hinner komma in under dagen. Växtbelysning kan köpas i de flesta trädgårdsbutiker. De första bladen som kommer kallas hjärtblad, och om man planterat många frön i en kruka kan man redan här börja gallra bort några blad så det inte blir alltför tätt.

Plantera om

När växten utvecklat riktiga blad och bildat rötter kan man plantera om den. Har man satt fler än ett frö så planterar man om plantorna ensamma i nya, lite större kärl eller krukor. Nu kan man också byta ut jorden till planteringsjord med mer näring. Se till att vattna regelbundet, men inte för mycket, vissa plantor mår bra av att torka upp lite mellan. Växer plantan mycket kan man behöva plantera om ytterligare en gång innan det är dags att sätta ut den. Planterar man att ha växter i kruka utomhus kan man med fördel plantera om den inne i den kruka man vill ha, innan det är dags att sätta ut. I regel går det att sätta ut när risken för frost är över.

Växter att förså

I februari och mars kan man börja sätta chili, paprika, kronärtskocka, tomater och purjolök inomhus, enligt Land.se. Mellan februari–april går det bra att sätta både röd och gul lök.  Mellan mars och april går det fint att sätta blomkål, broccoli, grönkål, svartkål och vitkål. Från april till maj kan man sätta gurka, squash och pumpa.

Vintersådd

Vill man börja sätta ut frön redan nu går det alldeles utmärkt. Att vinterså innebär att man lägger frön i jorden och täcker med snö. När våren sedan kommer är fröna redo att gro när det blivit tillräckligt varmt. Det ska kunna skapa tåligare plantor som också tål utomhusmiljön bättre. Det ger också bra förutsättningar att stå emot både ohyra och eventuella sjukdomar. När det blir plusgrader smälter snön ner i jorden och ger näring till fröna.

Det är dock viktigt att välja plantor som är tåliga för vintersådd och som inte börjar växa förrän det blir varmt. Ofta brukar sallad, spenat, kålväxter, zinnia och tagetes kunna tåla vintersådd. Svartkål eller grönkål, röd trädgårdsmålla, dill och ruccola brukar också gå fint. Även rotfrukter som morötter eller palsternacka ska gå att vinterså.

Vintersådd kan göras direkt i landet eller i kärl. I landet eller pallkrage tar man först bort den snö som ligger ovanpå jorden och sätter ner fröna efter förpackningens instruktioner gällande avstånd och dylikt, därefter lägger man på lite ny jord ovanpå fröna för att sedan täcka med snö, enligt odlinggsajten Grow Here. Jorden man lägger ovanpå ska inte vara frusen, utan gärna upptinad.

För den som inte har ett eget land eller inte plats kan också pröva att odla i kärl. Det går fint med exempelvis en liten plastbytta eller en plastdunk. En plastdunk kan man skära av på mitten på tre sidor, så det blir som ett lock som kan öppnas och stängas. Vidare borrar man några dräneringshål i botten. Sedan lägger man jord i botten och lägger i frön. Sist fyller man på med snö och stänger locket, enligt Land.se. Sedan kan dunken stå ute.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vindkraftverk står och förfaller i Storuman – kommunen larmar om miljörisker

Publicerad yesterday 09:15
– av Redaktionen
Övergivna vindkraftverk kan innehålla olja och andra vätskor som riskerar att läcka ut i mark och grundvatten om de saknar daglig tillsyn. (Genrebild)

Vindkraftverket i Skarvsjöby har stått stilla och förfallit i flera år. Nu larmar Storumans kommun om miljörisker, men det råder oklarheter kring vem som egentligen har ansvaret för det övergivna verket.

Vindkraftverket fick sitt bygglov 2006 och var i drift under några år innan det stängdes ned. Sedan dess har det stått orört, och sedan 2022 har kommunens miljö- och samhällsbyggnadsnämnd ett öppet tillsynsärende efter klagomål från allmänheten.

Miljöinspektör Anna Svingfors beskriver situationen som mycket rörig.

— Det är lite oklart vem som är ansvarig och vad man har för avsikter med vindkraftverkets framtid, säger hon.

Kommunen har fått motsägelsefulla uppgifter från tidigare ägare om planerna för verket.

— Det är väl att den ägare som har varit har uppgett att man har för avsikt dels att riva det men sen även att sälja det, och sen vet vi egentligen inte vilka ägarna är, säger Svingfors.

Risk för oljeläckage

Enligt fastighetsregistret kvarstår dock de ägare som fanns registrerade 2022. De köpte verket under stillaståndet i hopp om att kunna starta det igen, men projektet har strandat när tillverkarna gått i konkurs och reservdelar inte längre går att få tag i. Ägarna har därefter försökt sälja anläggningen.

— Vi hade någon som ville köpa men som har backat ur, säger den nuvarande ägaren till statstelevisionen SVT.

Företaget hävdar att en kontroll genomfördes för drygt ett år sedan, men kommunen har inte fått detta bekräftat. Det som oroar kommunen är framför allt miljöriskerna med ett övergivet vindkraftverk.

— Vissa vindkraftverk innehåller ju en hel del olja, olika vätskor som man inte vill ska läcka ut, och när ett vindkraftverk står så här så finns ingen som har en daglig tillsyn på det. Då bedömer miljökontoret att det finns en risk att det kan hända saker här, förklarar Svingfors.

Miljöfarlig verksamhet

Hon betonar att en eventuell läcka riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser.

— Skulle det läcka ut så når det ju först mark och sedan kan det gå vidare i grundvatten, och då kan det ju spridas ganska snabbt, säger Svingfors och påpekar att ansvaret är tydligt definierat i lagen.

— Det är en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Då har man ju skyldighet att fortlöpande ha kontroll på sin verksamhet, säger hon.

Kommunen fortsätter nu att utreda ärendet för att säkerställa att verket inte utgör en fara för miljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands vargstam växer kraftigt

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Vargar har observerats på nya platser, främst i sydvästra Finland.

Finlands vargstam ökade markant förra året – betydligt mer än under tidigare år. Den största tillväxten skedde i de västra delarna av landet.

I mars förra året uppskattades antalet vargar i Finland till 295 individer. I mars i år hade siffran växt till 430. Siffrorna är uppskattningsvis och bygger på registrerade observationer, DNA-övervakningar, samt data om dödlighet kring vargar. Antalet vargar kan därför vara mellan 413 och 465 individer.

Antalet individer har vuxit med hela 46 procent jämfört med i fjol, så det är en verkligt häftig ökning, säger forskaren Mia Valtonen vid finska Naturresursinstitutet till Yle.

Vargstammen har ökat främst i västra Finland, särskilt i de sydvästra delarna. Vargar har dock observerats i betydligt större områden än tidigare, även på platser där de aldrig setts förut.

I Skandinavien har vargen länge ansetts hotad och haft ett starkt skydd, men i maj godkände EU-parlamentet en nedgradering av vargens skyddsstatus. Det innebär att det nu kan bli tillåtet med stamvårdande jakt i Finland, något som jord- och skogsbruksminister Sari Essayah yrkat starkt på.

Utan stamvårdande jakt beräknas antalet vargar öka till 557 individer i november och 436 i mars nästa år. Med stamvårdande jakt skulle det förstås vara färre, säger Samu Mäntyniemi, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Östersjön i kritiskt läge – fiskestopp hjälper inte längre

Publicerad september 30, 2025
– av Redaktionen
EU:s fångstplan för Östersjön har misslyckats och bestånden kan inte räddas ens med fiskestopp, visar ny rapport.

Östersjön är i så pass dåligt skick att inte ens fiskestopp räcker för att rädda bestånden, enligt en ny EU-rapport. Idag kommer EU-ministrar att ha ett krismöte i Stockholm för att diskutera situationen.

Om cirka en månad ska EU-länderna besluta om vilka fångstkvoter som ska gälla i Östersjön under nästa år. I en ny rapport beställd av EU inför beslutsfattandet, skriven av fiskeexperten Christian Möllmann från universitetet i Hamburg, konstateras dock att det nuvarande systemet som implementerats i Östersjön inte fungerar som det ska.

Den mångåriga fångstplanen har till stor del misslyckats med att nå sitt mål om att återställa och bibehålla bestånden ovanför hållbar nivå”, går att läsa i rapporten.

Vidare varnar Möllmann att även ett totalstopp av fiske i Östersjön inte räcker för att fiskbestånden ska återhämta sig.

En snabb återhämtning för torsk och sill i havet är osannolik även under ett fiskeförbud.

Under tisdagen kommer man att anordna ett möte i Stockholm där fiske- och klimatministrar, kommissionärer och diverse EU-parlamentsledamöter från Östersjöländerna kommer att samlas för att diskutera situationen. Miljökommissionär Jessika Roswall kommer att leda mötet tillsammans med fiskeansvariga kollegan Costas Kadis.

Vi vet ju alla att Östersjön är i väldigt dåligt skick och har varit det under en lång tid. Men jag tycker att det finns ett mycket större samarbete mellan länderna i dag, säger Roswall till TT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rönn – nyttiga bär och magiska krafter

Publicerad september 26, 2025
– av Redaktionen
Rönnbär går utmärkt att frysa in eller torka.

Rönnbär är extremt rika på c-vitamin och antioxidanter och rönnen har länge varit ett aktat skyddsträd som omnämns som magiskt i gammal folktro och nordisk mytologi.

Rönn är ett vanligt träd i Sverige som många idag ofta kanske går förbi utan tänka särskilt mycket på. Förr hade dock rönnen en mycket speciell plats i den nordiska miljön och ansågs exempelvis kunna skydda mot onda krafter. Bären som kommer under hösten innehåller även mycket nyttigheter och kan med fördel både frysas och torkas. Frågan är även om det gamla talesättet att rönnen kan förutspå hur vintern blir är sann eller inte...


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 7 oktober 2022.


Ett året runt-träd

Rönnen växer på flera håll i Europa, Nordamerika och Asien och ses ofta som ett typiskt höstträd, men det är faktiskt ett träd som är vackert året om och gör sig bra som trädgårdsträd eftersom den är lättodlad och ofta frisk. Ofta växer den snabbt, men blir dock inte mer än 50 till 60 år gammal. Det finns flera olika sorters rönn, exempelvis finns den som gulfruktiga träd och även en variant som kallas sötrönn.

Tre bär om dagen räcker

Rönnbär har tidigare kanske inte uppfattats som särskilt ätbart, men har fått en renässans på senare år. Bären är egentligen små äppelfrukter och är ofta beska och syrliga i smaken. Efter den första frosten ska bären kunna bli mildare i smaken.

Bären är oerhört rika på c-vitamin och endast tre bär om dagen ska kunna täcka dagsbehovet. Bra att tänka på är att rönnbären även innehåller sockeralkoholen sorbitol, som ofta används som sötningsmedel i livsmedel, och äter man en större andel kan det ha en laxerande effekt, noterar Land. På grund av detta kan bären fungera bra mot förstoppning.

De innehåller även antioxidanter i form av polyfenoler och en del betakaroten. Bären har också en mindre del av flera andra vitaminer och mineraler. Likt lingon och tranbär ska rönnbär kunna förebygga urinvägsinfektioner och användes tidigare även för att behandla skörbjugg, ledvärk och njursten.

Frys in eller torka

Rönnbär går med fördel att frysa, då kan man också skörda innan den första frosten för att sedan få den mildare smaken. Det är också vanligt att torka rönnbär för att sedan använda i fil eller gröt. Torkade rönnbär kan man också göra till ett pulver med hjälp av en kaffekvarn.

Annars går det också utmärkt att göra sylt, marmelad eller gelé på bären. Tillsammans med äpple brukar bären göra sig bra. Likt lingon innehåller rönnbär bensoesyra, vilket är ett naturligt konserveringsmedel. Rönnbär passar även bra att ha i bröd.

Torkade rönnbär kan man dessutom brygga te av, vilket också fungerar att göra med unga blad från rönnen.

Tänk på fåglarna

Efter frosten, när bären blir mildare, blir också rönnbären mat till flera fågelarter och är en viktig föda under vintern. Även om rönnar kan bli väldigt höga och vi knappast når alla bären kan det därför vara bra att tänka på att lämna bär till fåglarna. Man kan även frysa in och spara till fågelbordet framåt senvintern.

Magiska krafter

Rönn är ett fornnordiskt namn för "röd" och trädet har haft en speciell plats i den nordiska miljön. I de norra delarna av Sverige var det ett vanligt vårdträd, ett träd som fungerade som en slags förbindelse med andevärlden och även kunde ses som en levande skyddsande för gården. Speciellt på gårdar i skogen, där så kallade skogsfinnar kan ha bott, utgör rönnen ofta vårdträdet eftersom det var en viktig symbol för de migrerande finnarna. I det finska nationaleposet Kalevala kan vi läsa att "Helig rönnen är på gården". I Finland förekommer det fortfarande att man har rönn som vårdträd på gården.

I Skáldskaparmál, en del av Snorres Edda, räddar asen Tor sig själv från en ström med hjälp av en rönn och enligt folktro fick rönnen då kraft av Tor som tack för hjälpen. Rönnen ansågs skydda mot exempelvis blixtnedslag samt även mot trolldom och den så kallade skogsfrun. Flygrönn, det vill säga en rönn som börjat gro och växa som ett eget träd i ett annat träd, ansågs vara extra magisk och särskilt beskyddande.

Något av de mest kända talesätten om rönnen är att den ska kunna förutspå hur vintern blir. Har rönnen många bär kommer en kall vinter. Dock menar Ulf Sperens, före detta forskare vid Umeå Universitet, att detta är en skröna.

– Rönnarna kan inte förutsäga framtiden, sade Sperens till Land.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.