MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 18 augusti 2025

måndag 18 augusti 2025

Dags att börja förså

publicerad 3 februari 2024
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nu är det dags att börja förså många växter inför årets odlingar. Chili, paprika och tomater går att förkultivera inomhus redan i februari. Det går också att använda snö för att så vissa fröer utomhus, så de är redo när våren kommer.

Att börja förså, eller förkultivera, innebär att man har färdiga plantor att sätta ut i odlingsbäddarna när vårvärmen kommer, vilket kan ha en stor fördel för långsamtväxande plantor. Den svenska odlingssäsongen är kort och det kan därför vara bra att förså fröer redan nu. Exempelvis kan det hjälpa vissa grönsaker som växer långsamt att hinna bli tillräckligt stora.

Sätta frön

Plantera frön enligt förpackningens instruktioner i små krukor eller andra kärl i näringsfattig såjord. Exempelvis kan man återanvända mjölkförpackningar eller annat som finns i hemmet, men kom ihåg att göra dräneringshål i botten. Vattna försiktigt jorden och fröna, ställ sedan krukan eller kärlet på en bricka och täck sedan för med plastlock eller plastfilm. Det behöver vara några små hål i locket så att luft kommer in ordentligt. Vattna regelbundet och se till att jorden är fuktig hela tiden, men inte dyblöt.

Växtbelysning

Fröna kommer att behöva ljus, men eftersom det ännu är vinter i Sverige kan växtbelysning vara till fördel. Särskilt om man bor längre upp i norr, och definitivt om man planerar att förså utan fönster. Låt växterna få belysning cirka 12 till 14 timmar om dagen, och låt dem vila däremellan. Det kan dock gå fint utan extra belysning om fröna står i ett fönster där mycket ljus hinner komma in under dagen. Växtbelysning kan köpas i de flesta trädgårdsbutiker. De första bladen som kommer kallas hjärtblad, och om man planterat många frön i en kruka kan man redan här börja gallra bort några blad så det inte blir alltför tätt.

Plantera om

När växten utvecklat riktiga blad och bildat rötter kan man plantera om den. Har man satt fler än ett frö så planterar man om plantorna ensamma i nya, lite större kärl eller krukor. Nu kan man också byta ut jorden till planteringsjord med mer näring. Se till att vattna regelbundet, men inte för mycket, vissa plantor mår bra av att torka upp lite mellan. Växer plantan mycket kan man behöva plantera om ytterligare en gång innan det är dags att sätta ut den. Planterar man att ha växter i kruka utomhus kan man med fördel plantera om den inne i den kruka man vill ha, innan det är dags att sätta ut. I regel går det att sätta ut när risken för frost är över.

Växter att förså

I februari och mars kan man börja sätta chili, paprika, kronärtskocka, tomater och purjolök inomhus, enligt Land.se. Mellan februari–april går det bra att sätta både röd och gul lök.  Mellan mars och april går det fint att sätta blomkål, broccoli, grönkål, svartkål och vitkål. Från april till maj kan man sätta gurka, squash och pumpa.

Vintersådd

Vill man börja sätta ut frön redan nu går det alldeles utmärkt. Att vinterså innebär att man lägger frön i jorden och täcker med snö. När våren sedan kommer är fröna redo att gro när det blivit tillräckligt varmt. Det ska kunna skapa tåligare plantor som också tål utomhusmiljön bättre. Det ger också bra förutsättningar att stå emot både ohyra och eventuella sjukdomar. När det blir plusgrader smälter snön ner i jorden och ger näring till fröna.

Det är dock viktigt att välja plantor som är tåliga för vintersådd och som inte börjar växa förrän det blir varmt. Ofta brukar sallad, spenat, kålväxter, zinnia och tagetes kunna tåla vintersådd. Svartkål eller grönkål, röd trädgårdsmålla, dill och ruccola brukar också gå fint. Även rotfrukter som morötter eller palsternacka ska gå att vinterså.

Vintersådd kan göras direkt i landet eller i kärl. I landet eller pallkrage tar man först bort den snö som ligger ovanpå jorden och sätter ner fröna efter förpackningens instruktioner gällande avstånd och dylikt, därefter lägger man på lite ny jord ovanpå fröna för att sedan täcka med snö, enligt odlinggsajten Grow Here. Jorden man lägger ovanpå ska inte vara frusen, utan gärna upptinad.

För den som inte har ett eget land eller inte plats kan också pröva att odla i kärl. Det går fint med exempelvis en liten plastbytta eller en plastdunk. En plastdunk kan man skära av på mitten på tre sidor, så det blir som ett lock som kan öppnas och stängas. Vidare borrar man några dräneringshål i botten. Sedan lägger man jord i botten och lägger i frön. Sist fyller man på med snö och stänger locket, enligt Land.se. Sedan kan dunken stå ute.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bästa råvarorna att äta i augusti

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sommaren går sakteligen mot sitt slut – men i augusti frodas det i både trädgårdar och natur. Nu skördas allt från äpplen och zucchini till kantareller och blåbär, och det är nu många råvaror är som allra bäst.

Augusti är skördemånaden framom andra i Sverige – trädgårdar, kolonilotter och skogsbryn dignar av frukt, grönsaker och bär. Det är nu smaken är som bäst, när råvarorna har fått mogna i sin egen takt under sommarens ljusa dagar. Här är några av alla svenska nyttigheter som skördas under augusti.

Äpplen

En del äpplen brukar man kunna skörda i augusti. Bland annat sorterna Discovery, Alice, Transparente Blanche, enligt Ica. Visst är det fint att köpa svenska äpplen i butik, men har en granne eller vän ett äppelträd kanske det är värt att fråga om det går bra att plocka hem lite utan extra omvägar…

Olika kålsorter

Kål kan lätt bli angripet av skadedjur vid odling, men har man lyckats undvika dem är det nu man brukar kunna skörda många kålsorter. Broccoli och blomkål är exempelvis näringstäta grönsaker som går att skörda i augusti. Broccoli innehåller mer C-vitamin, vitamin K, protein, järn och kalcium jämfört med blomkål, men båda är bra källor för fibrer och även B-vitaminer.

Det är i stort sett bara nu man kan hitta svenskodlad fänkål i butikerna. Det är en krispig grönsak med en distinkt smak av anis och lakrits, som används både rå och tillagad i matlagning. Ett tips är att använda den rå i salladen eller varför inte ugnsrosta den. Fänkålsfrön brukar också användas som brödkrydda.

Även bland annat vitkål, svartkål, salladskål och spetskål brukar skördas i augusti.

Gurka

Slanggurkan är populär att odla i svenska växthus, det är den man ofta hittar i butik och äter rå, exempelvis på en macka. Det är vanlig gurka, eller västeråsgurka, som man ofta använder för olika inläggningar. Slanggurkan är väldigt frostkänslig och skördas ofta i augusti månad.

Zucchini

Visst är det så att zucchini ofta kan skördas tidigare, redan i juli, men just under augusti brukar växterna producera extra mycket skörd. Zucchini är en utmärkt matlagninsgrönsak som passar ypperligt bra i exempelvis en lasagne. Bland annat innehåller den en hel del nyttiga fibrer och även mycket vitaminer och mineraler.

Körsbär

Just nu växer det körsbär i stort antal trädgårdar i Sverige, noterar bland annat tidningen Land. De säljs dock inte i stor skala i butik, men även i dessa fall kan det löna sig att höra efter med grannen om det är okej att plocka en näve eller två då de i många fall annars förblir oplockade. I kylskåp kan bären hålla i flera veckor. Körsbär är rika på antioxidanter och innehåller även en del C-vitamin samt även kalium.

Rättika och selleri

Rotfrukten rättika liknar rädisan väldigt mycket och kan användas i all form av matlagning, från att ha i grytor till att äta ugnsrostad. Det är också den som förekommer i den fermenterade koreanska rätten kimchi. Selleri skördas också under augusti och är rikt på vitaminer och mineraler, men också god att äta både rå och tillagad.

Ute i skogen…

Det är förstås inte bara i trädgårdar som det växer svenska råvaror, utan även ute i naturen. Just nu är det högsäsong för de smarriga gula kantarellerna, och även vildhallon som går att skörda just nu – kom bara ihåg att kolla efter larver som tycker om och ibland kan finnas i de mogna hallonen. Det är också säsong för den norrländska delikatessen hjortron och, tål det att påminnas om, även för blåbären.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya studien av nationalparken: Vargen fick naturen att läka

publicerad 15 augusti 2025
– av Redaktionen
Varg i Yellowstone National Park under 2016.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vargens återkomst till Yellowstone National Park har medverkat i en ekologisk återhämtning efter årtionden av skador på växt- och djurlivet. Nu visar en ny studie att parkens aspbestånd äntligen börjar återetablera sig – av allt att döma tack vare rovdjurets påverkan på ekosystemet.

Under 1930-talet utrotades vargarna helt från Yellowstone National Park i Klippiga bergen i USA. Det fick stora konsekvenser för ekosystemet – då hjortstammen ökade kraftigt och började beta intensivt i parken. Detta ledde till att träd som aspar minskade kraftigt. Just aspen ses som en nyckelart i parken, och minskningen påverkade andra arter som är beroende av lövträden, bland annat bävrar, insekter och fåglar.

På 1990-talet återintroducerades vargar i parken, vilket omedelbart förändrade hjortarnas beteende – inte bara genom att vissa togs som byte, utan främst genom att hjortarna slutade beta länge på samma platser. Resultatet blev att växtligheten återhämtade sig, vilket haft en stor effekt på den biologiska mångfalden.

Anmärkningsvärd förändring

Nu har forskare dokumenterat den första nya generationen av aspar i parken. I studien, som publicerats i Forest Ecology and Management, menar man att vargens återkomst har bidragit till att arten kunnat återhämta sig.

Återintroduktionen av stora rovdjur har satt igång en återhämtningsprocess som varit avstängd i årtionden, menar studiens huvudförfattare Luke Painter, som undervisar i ekologi och naturvård vid OSU College of Agricultural Sciences, i ett pressmeddelande. Cirka en tredjedel av de 87 aspbestånd som vi undersökte hade ett stort antal höga unga träd, en anmärkningsvärd förändring jämfört med 1990-talet, då undersökningar inte fann några alls.

Ytterligare en tredjedel av de undersökta bestånden hade partier med höga plantor som höll på att växa upp till nya träd i trädskiktet, medan resten fortfarande hölls tillbaka av betning. Detta menar man kan bero på att bisonoxar ökat i vissa delar av parken. Det faktum att bestånd med många höga plantor har låga nivåer av bete, medan andra fortsatt hålls tillbaka, tyder på att aspens återhämtning beror på en ekologisk kedjereaktion där rovdjur påverkar växtlivet genom att minska antalet betande djur – snarare än på faktorer som klimat eller markens bördighet.

Detta är ett anmärkningsvärt fall av ekologisk återställning, säger Painter. Återintroduktionen av varg ger långsiktiga ekologiska förändringar som bidrar till ökad biologisk mångfald och habitatdiversitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Radioaktiv metod redo att användas mot tjuvjakt

Den biologiska mångfalden

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Noshörningarna injiceras med radioaktivt material.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter en längre testperiod är Rhisotope-projektet i Sydafrika nu i full drift. Tekniken, som gör noshörningshorn både spårbara och ointressanta för tjuvjägare, kan nu användas i stor skala.

Det var i juni förra året som forskare injicerade radioaktivt material i hornen på 20 noshörningar i Sydafrika. Projektet, som kallas Rhisotope Project och leds av Wits University i Sydafrika, påbörjades redan för sex år sedan med tanken att sätta stopp för tjuvjakt på de utrotningshotade noshörningarna. Tanken var att det radioaktiva materialet ska kunna upptäckas vid gränskontroller, men blir också giftigt att konsumera. Vidare ska det radioaktiva materialet vara ofarligt för noshörningarna.

Nu har projektet testats ordentligt och nått fullständig driftstatus, skriver Wits University i ett pressmeddelande.

Vi har bevisat, bortom vetenskapligt tvivel, att processen är helt säker för djuret och effektiv för att göra hornet detekterbart genom internationella tullsystem för kärnsäkerhet, säger James Larkin, professor vid Wits University och vetenskaplig chef för Rhisotope Project.

Säljs som ”medicin”

Tjuvjakt på noshörningar är ett återkommande problem, särskilt i Sydafrika. Förra året dödades 420 noshörningar illegalt i landet, där hornen ofta hamnar på svarta marknaden. Ofta säljs de som medicin och kan vara värda mer än guld. Behandlingen genomförs genom att man söver ner noshörningen och sedan borrar ett litet hål i dess horn. sedan sätter man i två små isotoper med radioaktivt material.

Det innebär i praktiken att privata och offentliga noshörningsägare, icke-statliga organisationer och naturvårdsmyndigheter kan kontakta Rhisotope Project för att behandla sina noshörningar med det radioaktiva materialet.

Vårt mål är att använda Rhisotope-tekniken i stor skala för att skydda en av Afrikas mest ikoniska och hotade arter. På så sätt skyddar vi inte bara noshörningar utan också en viktig del av vårt naturarv, säger Jessica Babich, vd för Rhisotope Project.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska kräftor hotas av utrotning

Den biologiska mångfalden

publicerad 10 augusti 2025
– av Isac Boman
Från 30 000 bestånd till under 600 – flodkräftan är akut hotad.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kräftpesten fortsätter att slå hårt mot Sveriges inhemska flodkräfta. På bara några decennier har bestånden rasat från omkring 30 000 till färre än 600 – och utvecklingen fortsätter peka nedåt.

Den största boven är illegala utsättningar av främmande signalkräfta, som själv är hårt fiskad och också kan drabbas av sjukdomen.

Signalkräftan, som sprider sjukdomen, har ökat kraftigt och finns i dag i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. I Värmland har olagliga utsättningar kartlagts i hela 239 vatten mellan år 2000 och 2024.

— Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), till TT.

När augusti och kräftsäsongen är här väcks frågan om vilken art den miljömedvetna konsumenten bör välja till kräftskivan.

— Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem, menar Edsman.

Import för hundratals miljoner

Svenskar äter långt fler kräftor än landet kan producera. Mellan 70 och 80 procent av kräftorna på borden är importerade. Under 2023 uppgick importen till ett värde av 450 miljoner kronor, medan svenska kräftor såldes för 300 miljoner.

Tidigare kom den största delen av importen från Kina, men i dag dominerar Spanien, Turkiet och även Egypten den svenska marknaden.

De flesta svenskfångade kräftor är signalkräftor, varav en stor andel kommer från Vättern och Hjälmaren. På senare tid har dock många konsumenter klagat på att kräftorna blivit mindre.

— Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, förklarar Edsman.

Signalkräftan härstammar från västra Nordamerika, liksom kräftpesten – en parasitisk algsvamp. Även om arten är mer motståndskraftig än flodkräftan är den inte immun mot sjukdomen.

Så tog signalkräftan över

Signalkräftan kommer ursprungligen från västra Nordamerika och infördes i Sverige på 1960-talet som ett sätt att ersätta flodkräftan, som då slagits hårt av kräftpesten. Tanken var att bevara kräftfisket och den ekonomiska nyttan, eftersom signalkräftan är mer motståndskraftig mot sjukdomen än flodkräftan.

Problemet är att signalkräftan bär på just kräftpesten – en parasitisk algsvamp – som är dödlig för flodkräftan. Även om den invasiva arten själv kan drabbas är den betydligt tåligare, vilket gör att den fungerar som smittbärare och påskyndar flodkräftans tillbakagång.

Sedan introduktionen har signalkräftan spridit sig snabbt och finns nu i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. Många av dessa har tillkommit genom illegala utsättningar. Följden är att flodkräftan har minskat från omkring 30 000 bestånd till färre än 600 i hela landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.