Annons:

Finland bordade Eagle S illegalt – miljonstämning hotar

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 3, 2025 – av Markus Andersson
Eagle S bordades dramatiskt på juldagsnatten 2024 – en åtgärd som domstolen nu konstaterar saknade rättslig grund.

Helsingfors tingsrätt slår fast att Finland inte hade jurisdiktion att döma besättningen på oljetankern Eagle S.

Nu riktas hård kritik mot myndigheternas bordning av fartyget på internationellt vatten – en åtgärd som riskerar att bli mycket kostsam för finska skattebetalare.

Domen från Helsingfors tingsrätt är ett tungt bakslag för de finska myndigheter som i fjol dramatiskt bordade oljetankern Eagle S på internationellt vatten. Tingsrätten slår fast att Finland helt enkelt saknade rätt att döma besättningen för de påstådda kabelbrotten.

Kaptenen Davit Vadatchkoria och styrmännen Robert Egizaryan och Santosh Kumar Chaurasia var åtalade för grovt sabotage och grovt störande av post- och teletrafik. Åtalet innehöll också alternativa, lindrigare brottsrubriceringar: sabotage, grov skadegörelse och vållande av allmän fara.

Annons:

Men eftersom kabelbrotten – som omfattade fem undervattenkablar – skedde utanför Finlands territorialvatten kan finländsk straffrätt inte tillämpas, konstaterar domstolen.

"Internationellt vatten  –  punkt slut"

Advokat Herman Ljungberg, som företräder rederiet Caravella FZ LLC, har hela tiden hävdat att åtgärden var olaglig.

— Skadan ägde rum på internationellt vatten, punkt slut. Därmed har Finland inget med saken att göra. Det är bara flaggstaten, i det här fallet Cooköarna, som har jurisdiktion, säger han till Svenska Yle.

Ljungberg går längre och kallar händelsen för en olaglig kapning.

— Bordningen borde absolut utredas. Vi har redan i ett tidigare skede gjort en polisanmälan om bordningen, men den lämnades utan utredning, säger han.

Tingsrätten hänvisar till havsrättskonventionen

I sin dom konstaterar tingsrätten att händelsen var en olycka och hänvisar till FN:s havsrättskonventions artiklar. Rätten noterar visserligen att gärningen enligt åtalet hade orsakat "synnerligen stor" ekonomisk skada, men slår ändå fast att en finländsk domstol inte kan pröva fallet.

Domstolens slutsats understryker det olämpliga i myndigheternas agerande: Man bordade ett fartyg på internationellt vatten, höll det kvar i över två månader och väckte åtal – trots att man saknade jurisdiktion.

Skattebetalarna får betala notan

Det direkta priset för den misslyckade rättsprocessen landar redan nu på 193 000 euro i rättegångskostnader som finska staten måste ersätta de tre frikända.

Men det kan vara början på en betydligt dyrare räkning. Rederiet förbereder omfattande skadeståndsanspråk.

— Det kan handla om skador på tiotals miljoner euro. Rederiet anser att finska staten är skyldig dem pengar på grund av den olagliga kapningen av fartyget, säger Ljungberg.

Han pekar på att lasten – framför allt blyfri bensin – ska ha skadats under de månader fartyget hölls kvar, samt på uteblivna hyresinkomster under tiden fartyget stod stilla utanför Sköldvik.

"Skuggflotta" – ett laddat ord utan tydlig definition

Fallet har präglats av starka ord och dramatiska rubriker. I samband med att EU i maj 2025 införde nya sanktioner mot vad som kallas "den ryska skuggflottan" placerades Eagle S på en lista över så kallade skuggfartyg.

Termen "skuggfartyg" eller "skuggflotta" används av politiker och i media, men det finns ingen enhetlig, officiell definition av vad som avses. Begreppet tycks generellt syfta på äldre fartyg med komplicerade ägarstrukturer som transporterar rysk olja, möjligen för att kringgå internationella sanktioner.

Att ett fartyg finns på EU:s sanktionslista påverkar dock inte frågan om jurisdiktion. I fallet Eagle S slår domstolen fast att Finland saknade rätt att döma besättningen, oavsett fartygets status som listat skuggfartyg.

Vad händer nu?

Åklagarna, som företrätts av biträdande riksåklagare Jukka Rappe, har ännu inte kommenterat domen. Rappe har tidigare utan framgång försökt motivera varför Finland skulle ha jurisdiktion:

— I det här fallet har kabelkapaciteten varit så stor att det enligt min mening är klart att datakommunikationen och elsystemet har påverkats i Finland. Därmed anses gärningen ha utförts i Finland även om platsen där kablarna kapades på ligger utanför finska gränsen, sa Rappe till Svenska Yle i augusti.

Nu står åklagarna inför valet att överklaga till hovrätten eller acceptera nederlaget.

Det är också möjligt att Cooköarna, som flaggstat för Eagle S, väljer att ta över utredningen – om man överhuvudtaget skulle anser att det finns ett fall att utreda.

För de tre besättningsmännen, som spenderade månader i Finland med reseförbud och skyldighet att anmäla sig hos polisen varje vecka, är ärendet nu över. Men för finska staten och skattebetalarna kan konsekvenserna av den överilade bordningen komma att bli långt mer kostsamma än de ansvariga ursprungligen föreställt sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Polen och USA i samtal om permanenta amerikanska militärbaser

Det nya kalla kriget

Publicerad augusti 6, 2026 – av Jan Sundstedt
En amerikansk arméöverste och en polsk general vid Camp Kościuszko i Poznań.
En amerikansk arméöverste och en polsk general vid Camp Kościuszko i Poznań den 29 juli 2026. Arkivbild.

WARSZAWA (Xinhua) -- Polen och USA för samtal om att etablera permanenta amerikanska militärbaser i Polen, uppgav den polske vice försvarsministern Pawel Zalewski för statliga TVP på onsdagen.

Förhandlingarnas förberedande skede är redan avslutat, enligt Zalewski, som sade att den politiska viljan hade uttryckts för länge sedan.

Vi har redan slutfört processens preliminära steg, för att inte tala om den politiska viljan, som uttrycktes för länge sedan, sade han.

Han tillade att USA har bildat ett team för samtalen.

USA ser över närvaron i Europa

Samtalen kommer sedan USA förra veckan inlett en formell översyn av sin militära närvaro i Europa.

Översynen syftar till att Europa ska ta ett "primärt ansvar för sitt konventionella försvar".

Enligt uppgifter som sammanställts av den USA-baserade tankesmedjan Council on Foreign Relations är tiotusentals amerikanska militärer stationerade i bland annat Tyskland, Polen och Italien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Marknadsanalytikern om energikriget: ”Dollarns ställning står på spel”

Maktkoncentrationen hos storbankerna

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Alex Krainer och Glenn Diesen i en videointervju om energi, dollarn och banksystemet
Marknadsanalytikern Alex Krainer intervjuas av den norske professorn Glenn Diesen om energi, dollarn och banksystemet.

Marknadsanalytikern och tidigare hedgefondförvaltaren Alex Krainer menar att krig och konflikter kring energi måste förstås som en del av en större kamp om dollarns ställning och västvärldens finanssystem. I en intervju med den norske professorn Glenn Diesen varnar han för att störningar i olje- och gasflöden kan blottlägga risker i banksektorn.

Krainer är författare, marknadsanalytiker och tidigare hedgefondförvaltare. I samtalet återkommer han till sambandet mellan energi, geopolitik och finans.

Diesen inleder med att fråga varför energi tycks ha fått en så central plats i konflikter som berör Venezuela, Iran, Ryssland och strategiska sjövägar.

Krainer svarar att energins betydelse inte är ny, utan går tillbaka till den moderna stormaktspolitikens framväxt.

Energi har varit den centrala faktorn i imperiekrig under de senaste 120 åren, säger Krainer.

Oljehandel och dollarns ställning

Enligt Krainer är det inte bara kontrollen över råvaran som står på spel. Han menar att olje- och gasprojekt, lån till energibolag och handel i amerikanska dollar tillsammans skapar en struktur där kapitalströmmarna dras mot banker i USA och Storbritannien.

Han beskriver hur ett lån från en storbank till ett energibolag, enligt hans resonemang, blir beroende av att oljeintäkter fortsatt kommer in i dollar. Därmed, menar han, kopplas resursutvinning i andra delar av världen till bankernas balansräkningar i väst.

Det här är den moderna kolonialismens mekanism, säger Krainer och hävdar att resursrikedom i slutändan slussas till finansiella centrum som London och New York.

För den finansiella nivån är den stora vinsten att behålla kontrollen över resursrika regioner, säger Krainer.

Här ligger, enligt Krainer, den avgörande kopplingen mellan banksystemet och konflikterna kring energi. När stora banker lånar ut till energibolag och lånen ska betalas tillbaka med olje- och gasintäkter i dollar blir fortsatt kontroll över produktion, kontrakt och betalningsflöden en del av bankernas affärsmodell.

Bankerna är i hans beskrivning därför inte enbart passiva långivare.

Alex Krainer menar att strukturen skapar ekonomiska incitament att bevara en världsordning där resursrika områden är öppna för västerländska bolag och där handeln hålls knuten till dollarn. När den ordningen hotas, hävdar han, uppstår också ett tryck mot politiska ingripanden och krig för att återställa kontrollen.

Han ställer detta mot vad han kallar normal och ömsesidig handel mellan länder. USA skulle enligt honom kunna importera och exportera energi utan att samtidigt eftersträva kontroll över resursrika regioner, men han menar att den finansiella logiken ger starka incitament till det motsatta.

Varnar för spridning till banksektorn

Samtalet går därefter över till bankernas exponering. Krainer hävdar att minskade exportintäkter från olje- och gasregioner kan göra lån och andra finansiella positioner osäkra. Han lyfter särskilt fram risken för att stora banker är knutna till varandra genom derivat och andra ömsesidiga åtaganden.

Om en systemviktig bank inte kan fullfölja sina åtaganden kan det, enligt Krainer, spridas vidare till andra banker. Han jämför det tänkta förloppet med finanskrisen 2008.

Hela systemet hamnar då under press och riskerar en fullständig systemkollaps, säger Krainer.

Han menar att centralbanker i ett sådant läge sannolikt skulle försöka hålla systemet flytande med ny likviditet. Men i hans analys flyttas då problemet från bankernas balansräkningar till hushållens köpkraft.

Att skapa pengar ur tomma intet leder till sist till hyperinflation, varnar Krainer.

Prognos om inflation och stagnation

Diesen tar också upp Gulfstaternas relation till USA och frågar om förändrade säkerhetspolitiska förhållanden kan påverka kapitalflöden till amerikanska marknader, bland annat till AI-sektorn.

Alex Krainer menar att ett avståndstagande från dollarn eller förstörda energianläggningar skulle kunna få långtgående följder.

Mot slutet berättar Krainer att han själv stött på tillfälliga problem med att tanka efter hemresan. Han använder händelsen som utgångspunkt för en bredare varning om brist, prisbildning och marknadsingripanden.

Varje imperium på väg ned har försökt böja ekonomins lagar efter sin egen vilja – och alla har till sist misslyckats, säger Krainer.

Hans slutsats är att världen enligt honom går mot en period av hög inflation och ekonomisk stagnation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina förbjuder export till 14 EU-aktörer efter nya Rysslandssanktioner

Det nya kalla kriget

Publicerad juli 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Xi Jinping och Vladimir Putin skakar hand framför kinesiska och ryska flaggor i Peking.
Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin undertecknar ett gemensamt uttalande efter sina samtal i Peking den 20 maj 2026.

Kina förbjuder med omedelbar verkan export av produkter med dubbla användningsområden till 14 europeiska aktörer. Beslutet är ett svar på EU:s nya Rysslandssanktioner mot 14 företag i Kina och Hongkong.

Den kinesiska åtgärden offentliggjordes av landets handelsdepartement den 24 juli. Kinesiska exportörer får inte längre sälja varor, programvara eller teknik med dubbla användningsområden till de utpekade aktörerna.

Förbudet gäller också utländska organisationer och personer som vill överföra eller tillhandahålla sådana produkter av kinesiskt ursprung. Pågående leveranser ska stoppas omedelbart. Undantag kan beviljas i särskilda fall efter ansökan till departementet.

På listan finns bland andra den tyska försvarskoncernen Rheinmetall, den tjeckiska fordonstillverkaren Tatra Trucks, den franska drönartillverkaren Cavok UAS och den polska elektronikproducenten Vigo Photonics. Även företag verksamma inom elmotorer, kemi, optoelektronik, laserteknik och skeppsbyggnad samt tekniska universitetet i Wrocław omfattas.

Svar på EU:s 21:a sanktionspaket

EU antog dagen före Kinas besked sitt 21:a sanktionspaket mot Ryssland. Paketet omfattar bland annat banker, kryptotjänster, energiföretag och aktörer med koppling till den ryska militärindustrin.

EU lade samtidigt till 51 aktörer på en lista med skärpta exportrestriktioner för produkter och teknik med dubbla användningsområden. Enligt unionen har dessa understött Rysslands militärindustri eller bidragit till att kringgå exportförbud. Företagen finns bland annat i Kina och Hongkong, Indien, Kazakstan, Kirgizistan, Turkiet och Förenade arabemiraten.

Kinas handelsdepartement uppger att 14 företag i Fastlandskina och Hongkong träffades av EU:s nya åtgärder. Peking beskriver därför exportförbudet mot de europeiska aktörerna som en motåtgärd.

Förbudet omfattar även tredje part

Beslutet innebär inte bara att kinesiska leverantörer stoppas från att exportera. Även företag i andra länder förbjuds att vidareexportera berörda produkter av kinesiskt ursprung till de 14 aktörerna. Därmed kan åtgärden påverka leveranskedjor där kinesiska komponenter går via mellanhänder.

Vilka enskilda produkter som påverkas beror på Kinas exportkontrollregler och varornas användningsområde. I det officiella beskedet anges inget uppskattat värde på de stoppade leveranserna eller hur stora konsekvenserna blir för de berörda företagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Medvedev: Finland har blivit ryskt kärnvapenmål

Det nya kalla kriget

Publicerad juli 4, 2026 – av Emil Fjellstedt
Dmitrij Medvedev och Federationsrådets talman Valentina Matvijenko i Moskva.
Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, tillsammans med Federationsrådets talman Valentina Matvijenko i Moskva i februari 2026.

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Finland nu finns med på Rysslands lista över kärnvapenmål efter att landet lättat på sitt tidigare kärnvapenförbud.

Uttalandet gjordes i ett inlägg på X sedan Finlands riksdag i juni röstat för att ändra landets regler för kärnvapen. Beslutet innebär att kärnvapen kan föras in, transporteras och innehas i Finland om landets försvar kräver det.

”Finland har upphävt sitt förbud mot att hysa kärnvapen. Vad förändrar det för finländarna? Bara en liten sak: deras land står nu på Rysslands lista över kärnvapenmål. Gläd er, Finland, ni har uppnått maximal säkerhet”, skriver Medvedev.

Medvedev är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd och hans varning innebär att Finland uttryckligen pekas ut som ett möjligt mål för ryska kärnvapen. Beskedet kommer efter att Finland gick med i Nato 2023, efter Rysslands invasion av Ukraina, och därefter stegvis anpassat sin försvarspolitik till alliansens kärnvapendoktrin.

Den finska riksdagen röstade med 125 röster mot 61 för lagändringen. Finlands försvarsminister Antti Häkkänen har beskrivit beslutet som nödvändigt för landets säkerhet och för att Finland fullt ut ska kunna omfattas av Natos avskräckning.

Finlands president Alexander Stubb har samtidigt sagt att landet inte avser att placera kärnvapen på finskt territorium i fredstid. Enligt Stars and Stripes har lagändringen i stället motiverats med att Finland måste kunna delta i alliansens försvarsplanering om säkerhetsläget kräver det. Medvedevs varning visar dock att beslutet också kan ha gjort Finland mer utsatt i en kärnvapenkonflikt mellan Ryssland och Nato.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.