MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 19 april 2025

lördag 19 april 2025


Periodisk fasta piggar upp – och kan bromsa åldrande

publicerad 26 augusti 2024
– av Sofie Persson

Periodisk fasta kan medföra åtskilliga hälsofördelar som bland annat sänkt blodtryck, fördröjt åldrande och även vara fördelaktig vid cancerbehandling. Fastande ska även kunna göra oss piggare och förbättra sömnen.

Det finns flera olika former av periodisk fasta, bland annat 5:2-metoden eller 16:8-metoden.


Artikeln publicerades ursprungligen den 23 december 2023.


Periodisk fasta, även känd med sin engelska beteckning intermittent fasting, är en kostmetod där man växlar mellan perioder av fasta och ätande. Hälsosyftet med fastan är att låta kroppen vila och återhämta sig. Kroppen, som arbetar med till exempel spottkörtlar, lever, gallblåsa och bukspottkörtel vid matsmältningen, får behövlig vila och tid att reparera skador i cellerna när man fastar en period. Likt andra system i kroppen behöver även matsmältningssystemet vila för att fungera optimalt.

Ett sätt att hålla periodisk fasta är exempelvis den så kallade 16:8-metoden, vilken innebär att man äter som vanligt under åtta timmar och fastar resterande 16 timmar av dygnet. Det är vanligt att man äter middag kring 18-19 på kvällen och åter äter vid 10-11 dagen efter. Det sägs att man ska kunna lägga dessa timmar som man vill, men vissa menar att man inte bör äta efter klockan 18 på kvällen för bästa effekt. Ett liknande, men ”snällare”, upplägg är att istället använda sig av en motsvarande 14:10-metod. Det förekommer även att ”uppgradera” till 18:6 för den som vill hålla längre fasteperioder.

En annan vanlig metod är 5:2, då man äter som vanligt under fem dagar och ”halvfastar” två dagar. De dagar man ”halvfastar” äter man cirka 500-600 kalorier i form av näringsrik mat. Det går även här att göra en snällare variant i form av 6:1.

Hälsofördelar

Att regelbundet använda periodisk fasta kan ge flertalet positiva hälsofördelar för bland annat blodtryck, blodfetter och tarmflora, enligt Kerstin Brismar professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet.

Ofta upplever också personer som fastar att de blir piggare, gladare och sover bättre, säger hon till tidningen Må Bra.

I en djurstudie från 2015 kunde man se att periodisk fasta förändrade tarmfloran, till stor fördel för de goda bakterierna. I en annan studie, publicerad 2019, visades att periodisk fasta kan leda till betydande förbättringar av leverfetma, särskilt hos personer med typ 2-diabetes. Resultaten indikerar att personer både med och utan diabetes upplever en minskning av leverfett och kroppsvikt genom denna typ av fasta.

Ofta förespråkas periodisk fasta som ett bra sätt att gå ner i vikt, men en studie från 2021 indikerar att detta kanske inte stämmer. I studien testades tre grupper där en använde periodisk fasta, en med traditionell diet och en som endast fastade delvis. Gruppen som fastade periodiskt gick nästan inte ner någonting i vikt under tre veckor, medan de som gick på en traditionell diet tappade 1,9 kilo.

Däremot kan man fortfarande gå ner i vikt med periodisk fasta, av det enkla skälet att man ofta inte äter lika mycket som när man inte fastar. Aptiten kan även minska vid fasta, vilket i sig också kan göra att man går ner i vikt.

Motsägelsefullt nog har fasta visat sig minska hungerhormonet ghrelin, säger näringsspecialisten Whitney English till Livestrong.

Anledningen till att man kan känna sig mer alert och pigg vid fastande kan bero på att kroppen hamnar i det metabola tillståndet ketos, vilket innebär att den växlar från att använda glukos till att istället använda ketoner.

Forskare kallar detta ”intermittent metabolisk växling” och tror att det anpassades för att hjälpa människor att förbli i ett tillstånd av optimal funktion för att kunna jaga och samla mat under perioder av hunger, förklarar English.

Att fasta ska också kunna ge förbättrad insulinkänslighet, vilket kan skydda mot diabetes. Vidare kan det också bidra till sänkt blodsocker, förbättrade blodfetter och sänkt blodtryck, enligt Livestrong.

Fastande ska vara bra för hjärtat och ge bland annat sänkt blodtryck. Foto: Mara Ket/Unsplash

Minskar åldrandet

Professor Valter Longo, vid University of Southern California, har dedikerat över 15 år till forskning om fasta och dess hälsoeffekter och har kommit fram till att begränsat kaloriintag genom fasta kan förlänga livslängden. I en av hans studier genomförde deltagarna tre omgångar av fem dagars fasta, varvat med en kost låg på socker och protein. Resultaten visade att deltagarnas biologiska ålder minskade med i genomsnitt 2,5 år.

Vi ser tydligt i våra labbstudier att organ och celler krymper och sedan återuppbyggs. Kroppen slår på stamcellerna och börjar återuppbyggas, berättar Valter Longo i SVT-programmet Vetenskapens värld under 2022.

Longo har också forskat en del kring cancer och menar att fastande kan hjälpa vid cancerbehandling. Redan 2012 visade han att fasta tillsammans med cellgifter kan krympa tumörer mer än om man enbart använde cellgifter, eftersom fastan gör att cancercellerna inte får den näring de behöver för att växa. Däremot kan fasta även ge patienterna näringsbrist, varför man tagit fram en fasteliknande diet utan den näring cancercellerna vill ha, samtidigt som immunsystemets viktiga celler får vad de behöver. I senare försök, under 2016, testade man denna fasteliknande diet tillsammans med cellgifter hos cancerpatienter och fann att det fungerade, enligt en artikel från forskning.se. På sin hemsida beskrivs dieten och annan forskning Lango gjort.

Så börjar man med periodisk fasta

Vill man påbörja någon form av periodisk fasta kan det vara bra att inleda långsamt och gradvis, exempelvis genom att fasta i tolv timmar och se hur det känns, öka sedan successivt till längre perioder. Sedan kan man testa sig fram och se vilken typ av periodisk fasta som passar bäst. En del kanske vill varva mellan 5:2 och 16:8 medan andra endast vill använda 14:10-metoden.

Under ätperioder är det också viktigt att äta bra och näringsrik mat. Se till att det finns tillräckligt med proteiner, fibrer, fetter samt vitaminer och mineraler. Kom ihåg att dricka tillräckligt med vatten, särskilt under fasteperioderna.

Under dessa fasteperioder är det okej att förutom vatten även dricka kaffe och te.

Var noga med att lyssna på kroppen. Börjar man må dåligt eller känna sig yr, kan det vara bra att avbryta fastan.

Man ska alltid undvika att fasta vid graviditet, om man är underviktig, är under 18 år eller om man lider av någon form av ätstörning. Tar man mediciner bör man också rådgöra med läkare om periodisk fasta är okej.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Järnbrist vanlig bland gymnasieflickor

publicerad 5 april 2025
– av Redaktionen
Järnbrist kan orsaka koncentrationssvårigheter.

Mer än var tredje svensk kvinnlig gymnasieelev har järnbrist, enligt en studie från Lunds universitet. Risken visades vara särskilt hög bland vegetarianer och veganer.

Studien, som publicerats i European Journal of Nutrition, omfattade 475 gymnasieelever från två skolor i Malmö och Lund. Deltagarna svarade på frågor om bland annat kostvanor och menstruation, och lämnade därefter blodprov.

Blodproverna analyserades med fokus på järnstatus, som sedan jämfördes med deltagarnas kost. Resultatet visade att 38 procent av gymnasieflickorna hade järnbrist. Bland vegetarianer och veganer var andelen nära 70 procent, jämfört med 30 procent bland köttätare. Även pescatarianer – som utesluter rött kött och kyckling – hade högre förekomst av järnbrist.

Det är positivt att många unga väljer mer växtbaserad kost, det minskar risken för olika kroniska sjukdomar som till exempel cancer och hjärtkärlsjukdom och är också positivt för miljön. Men man behöver tänka på hur man får i sig järn. Vi hoppas att resultaten uppmärksammar vikten av att man ersätter köttet med järnrika livsmedel, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Järnbrist kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter och i allvarliga fall blodbrist. Kroppens förmåga att ta upp järn påverkas av vad man äter i övrigt, oavsett om järnet kommer från kött eller vegetabiliska källor.

Det är viktigt att äta mycket fullkorn, och baljväxter som bönor, ärtor och linser. C-vitamin och syror – till exempel surkål, kimchi eller surdegsbröd – som intas samtidigt som maten ökar järnupptag. Kaffe och te minskar upptaget. Vi såg också att de som uppgav att de åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist.

Forskarna vill nu ta fram en screeningmetod som kan hjälpa skolhälsovården att identifiera gymnasieflickor som löper risk att drabbas av järnbrist.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Barnläkare varnar för smör

publicerad 2 april 2025
– av Redaktionen
Konsistensen inte passande för barn, varnas det på Schibsted-kanalen TV4.

En tesked smör före läggdags sägs bland annat ge bättre sömn för barn, enligt en populär trend bland småbarnsföräldrar – något som föranlett Schibsted-kanalen TV4 att bjuda in en barnläkare som lyfter ett varningens finger för bland annat komjölksallergi och att smörets konsistens inte ska passa barn.

Många småbarnsföräldrar på sociala medier menar att deras barn sover bättre efter att ha fått en sked smör före läggdags. Det sägs ge ökad mättnad och ett stabilare blodsocker som gör att barnen sover längre och vaknar mer sällan.

På Teliakanalen TV4, nyligen upphandlad av Schibsted-koncernen, är man inte lika förtjusta i trenden. Här lyfter man fram barnläkaren Kajsa Kaijser som varnar för komjölksallergi, att smöret ska vara svårt svälja och att konsistensen inte passar barn.

Ett barn kan sätta i halsen, framför allt om man inte har introducerat olika livsmedel successivt. Dessutom kan komjölksallergi spela in, så man måste vara försiktig, säger hon i TV4 Nyheterna.

Kaijser tillstår att det kan finnas viss sanning kring att fett kan mätta längre, men menar att barn inte är skapta för att sova hela nätterna.

Det är inte så att barn bara sover dåligt för att de är hungriga, och man får tänka på att föräldraskap tyvärr aldrig blir en enkel quick fix, fortsätter Kaijser.

I mer medvetna hälsokretsar har smör, liksom andra typer av naturliga fetter, på senare år i allt högre utsträckning lyfts fram som en viktig nyckel till god hälsa i rätt proportioner, ett tema som bland annat lyfts fram i Lars Berns bok Den metabola pandemin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Omega-3 saktar ned kroppens biologiska åldrande

publicerad 31 mars 2025
– av Sofie Persson

Omega-3 kan tydligt bromsa biologiskt åldrande hos alla åldersgrupper, enligt en ny studie. Effekten var ännu större i kombination med styrketräning och vitamin D.

Studien, som genomfördes av forskare vid bland andra Zürichs universitet, sjukhusuniversitetet i Toulouse och Harvard University, undersökte effekten av vitamin D, omega-3 och träning på det biologiska åldrandet.

Totalt omfattade DO-HEALTH-studien 2 157 deltagare från flera europeiska länder. Syftet med långtidsstudien är att förebygga hälsosamt åldrande och studera effekterna av omega-3 och D-vitamin.

Deltagarna delades in i olika grupper där vissa fick D-vitamin eller omega-3 dagligen, medan andra fick placebo. Dessutom jämfördes styrketräning (30 minuter, tre gånger i veckan) med rörlighetsträning för lederna i samma omfattning.

Genom att variera kombinationerna kunde forskarna analysera både enskilda och kombinerade effekter, exempelvis hos dem som fick både vitamin D och omega-3.

Analysen, publicerad i Nature Aging, visar att ett dagligt intag av ett gram omega-3 under tre år kunde bromsa det biologiska åldrandet med nästan tre månader jämfört med dem som inte tog tillskottet.

Effekten densamma oavsett ålder

Hos gruppen som kombinerade omega-3, D-vitamin och styrketränade var effekten ännu större och bromsade åldrandet med nästan fyra månader. Kombinationen minskade också risken för invasiv cancer med 61 procent och risken för tidig benskörhet med 39 procent.

Effekten på det biologiska åldrandet var detsamma oavsett kön, ålder eller BMI.

Omega-3-fettsyror finns främst i fet fisk och är bland annat viktiga för att bygga upp och reparera celler. De kan också påverka reglering av blodtryck, njurarnas funktion samt även immunförsvaret.

I nästa steg planerar forskarna att inkludera fler deltagare för att få ett bredare urval och studera hur olika livsstilar påverkar resultaten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brusreducerande hörlurar kan påverka hjärnans ljudbearbetning

publicerad 28 mars 2025
– av Sofie Persson

Allt fler unga får diagnosen auditiv perceptionsstörning (APD). Enligt audiologer kan den ökade användningen av brusreducerande hörlurar vara en bidragande orsak.

APD är en hörselstörning som sitter i hjärnan och inte i öronen, som i korthet innebär att det påverkar hjärnans förmåga att bearbeta ljud. Vanliga symptom inkluderar svårigheter att följa muntliga instruktioner, behov av upprepning, problem med att minnas hörd information och utmaningar med att skilja mellan liknande ljud.

25-åriga Sophie lider av sjukdomen och får ofta höra att hon tappar fokus eller inte lyssnar, men i själva verket kan enkla bakgrundsljud göra det svårt att känna igen röster eller andra ljud.

Även om jag kan höra att det är ljud på gång kan jag inte lyssna på varifrån ljudet kommer. Jag vet att det är personens röst, men jag kan bara inte räkna ut det tillräckligt snabbt, säger Sophie till den brittiska statskanalen BBC.

Sophies problem kom inte förrän hon lämnade det lugna lantlivet där hon växte upp och började på universitetet i London. Där upplevde hon snabbt en förändring i sin hörsel, men när hon tog ett hörseltest visade det normala värden. Då fick hon istället träffa en privat audionom, som sedan efter ytterligare tester gav henne diagnosen auditiv processtörning.

Ökar bland unga

Fem audiologiska avdelningar i Storbritannien menar att det skett en ökning av antalet ungdomar som får diagnosen. APD är också vanligare bland neurodivergenta personer, de med hjärnskador eller som haft en infektion i mellanörat som barn – Men nu får allt fler patienter diagnosen som faller utanför dessa kategorier.

Orsaken till Sohpies diagnos är okänd, men hennes audionom tror att överanvändning av brusreducerande hörlurar, som Sophie bär upp till fem timmar om dagen, kan vara en del av anledningen. Fler inom yrket tror också att just dessa hörlurar, som blivit alltmer populära de senaste åren, kan bidra till de ökade diagnoserna hos unga.

Brusreducerande hörlurar är en typ av hörlurar som använder avancerad teknik för att blockera oönskade ljud från omgivningen. Vissa har en aktiv brusreducering, som med hjälp av mikrofoner övervakar ljudet omkring och skapar en motsatt ljudvåg som spelas upp genom hörlurarna, vilket neutraliserar det oönskade ljudet. Andra har passiv brusreducering, som har tjocka vadderingar och höljen som hjälper till att blockera ljud genom att skapa en barriär.

Hjärnan lär sig inte att filtrera

Claire Benton på British Academy of Audiology förklarar att hypotesen är att hjärnan inte lär sig att filtrera bort bakgrundsljud och fokusera på det viktiga – till exempel vad en samtalspartner säger.

Du har nästan skapat en falsk miljö genom att ha på dig hörlurarna och bara lyssna på det du vill lyssna på. Du behöver inte anstränga dig för att göra det, säger hon och fortsätter:

De mer komplexa, avancerade lyssnarförmågorna i hjärnan börjar egentligen utvecklas först i slutet av tonåren. Så om du bara har haft på dig brusreducerande hörlurar och levt i den här falska världen under sena tonåren, så försenar du något din förmåga att bearbeta tal och ljud.

Det finns behandling mot APD och man kan bli helt återställd. Det finns dock väldigt lite forskning inom ämnet och audionomer efterlyser därför fler studier.

Det menar bland annat Wayne Wilson, docent vid skolan för hälso- och rehabiliteringsvetenskap vid University of Queensland, som säger att mer forskning behöver göras för att se den möjliga kopplingen. Han påpekar dock att det kan vara svårt att genomföra kontrollerad forskning med så många variabler.

Djävulen ligger i detaljerna eftersom svaret förmodligen beror på vilka ljud, vilka scener, vilket buller, vilken bullerdämpning, vilken period av bullerdämpning, vilken ålder på barnet etc.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.