Under coronakrisen upplevde svenska intensivvårdssjuksköterskor en hög grad av moralisk stress, visar en ny studie. Bland annat berodde detta på att man tvingades neka anhöriga att besöka svårt sjuka patienter.
Studien genomfördes under 2021 vid Luleå tekniska universitet där 220 intensivvårdssjuksköterskor från 15 olika intensivavdelningar svarade på ett frågeformulär gällande sitt arbete och sin hälsa kring den här tiden.
Av studien framkom att en stor andel upplevde moralisk stress under coronakrisen på grund av de särskilt svåra situationer som uppstod, det vill säga att man hamnar i situationer och måste göra saker som inte känns helt rätt efter sin egna etiska kompass. Ett återkommande problem som forskarna pekar på är de svårigheter man haft med att kommunicera med patienter, något som även blev påtagligt när anhöriga inte fick komma in på intensivavdelningarna.
Enligt forskarna, som tittat på ämnet från ett internationellt perspektiv i andra studier, menar man att svenska intensivvårdssjuksköterskor verkar ha påverkats ännu mer negativt av den tvingade frånvaron av anhöriga.
– I Sverige har vi en tradition av att jobba personcentrerat. Våra sjuksköterskor är skolade i det och under pandemin rycktes en av de viktigaste förutsättningarna bort, de närstående, säger Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, till forskning.se.
Att behöva utföra vård man inte upplevde som meningsfull gav en moralisk stress under coronakrisen. Exempelvis kunde det handla om att göra livräddande åtgärder på en patient som man visste inte hade någon chans att överleva. Många upplevde även stora problem inom verksamheten där man kände effekten av en bristande organisation.
Bland annat kunde det handla om att man behövde ta ansvar för fler patienter än vanligt, ta ansvar för nya kollegor och studenter samt att inte alltid känna till sina kollegors kompetens i pressade situationer.
Många vittnade om en klart försämrad hälsa under coronakrisen på grund av den moraliska stressen, med bland annat mer sömnproblem och minskat välbefinnande. Ungefär fyra procent upplevde symptom av utmattning och 21 procent hade tankar på att lämna sitt yrke.
Forskarna menar att ledarskap och organisering är viktigt för att motverka den moraliska stressen och för att fler intensivvårdssjuksköterskor ska vilja stanna på sina arbeten.
– Nu behövs möjlighet att reflektera över vad vi var med om. Det är också viktigt att få tillbaka sådant som förlorades under pandemin, till exempel kontakten med närstående, säger Engström.
