Annons:

Kristersson i hemligt möte med ökänd techmogul

Publicerad oktober 6, 2025 – av Markus Andersson
Enligt statsministerns pressekreterare avhandlades "Sveriges AI-strategi och teknikutvecklingen i Sverige" under mötet med techmogulen.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 2 100,00 SEK 3% Mål: 75 000,00 SEK

När den ljusskygga Bilderberggruppen samlade världens mäktigaste i Stockholm i juni träffade statsminister Ulf Kristersson techmogulen Peter Thiel – Trump-finansiär och styrelseordförande i det ökända AI-företaget Palantir, som anklagas för krigsförbrytelser i Gaza.

Till skillnad från statsministerns andra möten samma vecka kommunicerades detta aldrig offentligt. När Schibsteds Svenska Dagbladet begär ut handlingarna är det mesta överstruket.

Det var ett möte som inte skulle synas. När Bilderberggruppen samlade 114 av världens mäktigaste personer på Grand Hotel i juni, passade statsminister Ulf Kristersson (M) på att ha enskilda samtal med flera deltagare. Men medan Regeringskansliet öppet rapporterade om mötena med Nato-chefen Mark Rutte och Greklands premiärminister, hölls ett annat samtal under täcket.

Ett möte undanhölls dock – det med techmiljardären Peter Thiel och Palantirs vd Alex Karp.

Annons:

I den samtalsanteckning som tidningen fått ut är stora delar överstrukna. Det som går att läsa visar att Thiel anlände tillsammans med Alex Karp, och att tre högre tjänstemän från Regeringskansliet deltog.

Palantir utvecklar mjukvara för artificiell intelligens och militär stridsledning. Företaget har ingått ett strategiskt partnerskap med Israel och pekas ut av FN:s speciella rapportör som ett företag som tjänar stora pengar på kriget i Gaza – och som bidrar till krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter.

Varför detta möte inte kommunicerades, medan andra möten under samma period fick pressmeddelanden, förklaras inte.

"Det goda samarbetet med techsfären"

I de få meningar som inte maskerats framgår att statsministern "kvitterade det goda samarbetet med techsfären". Kristersson menade enligt anteckningen att staten måste hantera frågor som brottslighet, migration och energi – och att detta "underlättade också för techbolagen, som klarade sig själva om staten skötte sina uppgifter".

Vad mer som sades förblir okänt. Kristerssons pressekreterare avböjer intervju men skriver i ett mejlsvar att mötet handlade om "Sveriges AI-strategi och teknikutvecklingen i Sverige". Hon tillägger att statsministern "regelbundet träffar företagare".

Mentor till USA:s vicepresident

Peter Thiel är inte vilken företagare som helst. Sedan 2000-talet har han varit en av de mest inflytelserika gestalterna i både Silicon Valley och amerikansk högerpolitik.

Politiska analytiker beskriver Thiel som en man med enormt ideologiskt inflytande på Silicon Valley, vars politiska vision går ut på att demokrati bör ersättas med oemotsagt elitstyre.

På senare tid har techmogulen skapat rubriker genom att tveka länge inför frågan om han vill att mänskligheten ska överleva, och genom att antyda att klimataktivisten Greta Thunberg i själva verket kan vara antikrist.

Politiskt har mångmiljardären stött Donald Trump sedan 2016. När USA:s nuvarande vicepresident JD Vance kandiderade till senator 2022 donerade Thiel nästan 15 miljoner dollar – enligt vänsterliberala  Politico den största enskilda donationen till en senatskampanj någonsin och Vance har själv kallat Thiel för sin mentor.

Vilka frågor som diskuterades bakom de maskerade raderna, och varför mötet inte kommunicerades öppet, förblir obesvarat. Regeringskansliets transparens kring statsministerns möten med utländska makthavare verkar ha varit selektiv under Bilderberg-dagarna i Stockholm.

Dystopisk krigsteknologi

Nya Dagbladet har tidigare granskat Peter Thiels kopplingar till det globala maktetablissemanget. Han listas som en av Klaus Schwabs "Young global leaders" på World Economic Forums hemsida och sitter i Bilderberggruppens styrkommitté – precis det nätverk som höll sitt slutna möte i Stockholm där Kristersson deltog.

Palantirs AI-teknologi har också använts i Ukrainakriget för att utveckla system där artificiell intelligens själv fattar det slutgiltiga beslutet om vem som ska leva och vem som ska dö – ett dystopiskt madrömsscenario som kritiker länge varnat för.

Att statsministern väljer att träffa en sådan figur i hemlighet, medan andra möten kommuniceras öppet, ses av många som anmärkningsvärt. Med lukrativa regeringskontrakt i sikte – och en vicepresident i Washington som är hans egen adept – står Thiel redo att utöka både sin politiska makt och sin mångmiljardförmögenhet ytterligare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Riksrevisionen sågar polisen: Två fällande domar för människohandel på fem år

Publicerad Idag 13:29 – av Emil Fjellstedt
Svensk polisbil vid Nybroplan i Stockholm
Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål på fem år. Två fall ledde till fällande dom.

Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål under åren 2021–2025. Bara två fall ledde till fällande dom. Samtidigt använder gränspolisen tips om prostitution för att hitta kvinnor att sätta i förvar och avvisa, visar en ny granskning från Riksrevisionen.

Rapporten, RiR 2026:18, publicerades den 24 september. Slutsatsen är att Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inte arbetar effektivt för att förebygga, upptäcka och utreda människohandel för sexuella ändamål.

Huliganer och sadelstölder går före

Polisen har ingen nationell styrning av arbetet. De specialiserade spaningsgrupperna har upplösts. En finns kvar, i region Bergslagen.

I region Väst arbetar två utredare med människohandel och koppleri, och de är inte fredade. Samma region har åtta utredare mot fotbollshuliganer och fyra mot sadelstölder. Flera intervjupersoner uppger att det illustrerar vilken prioritet människohandel har.

Människohandel är ett upptäcktsbrott, men det uppsökande arbetet omfattar i huvudsak en eller ett par av de 46 webbplatser som Jämställdhetsmyndigheten har identifierat. De mest besökta har mellan 30 000 och 150 000 unika svenska besökare i månaden.

Förundersökning inleddes i omkring 80 procent av ärendena. Nästan alla lades ner utan åtal. Mediantiden var 35 dagar, och en fjärdedel lades ner inom en vecka. Några av de tillfrågade beskriver nedläggningarna som ett sätt att kontrollera arbetsbördan.

Förvar i stället för skydd

Gränspolisen använder underrättelser om prostitution som tips för att hitta kvinnor att ta i förvar och avvisa. I ett urval från 2024 och 2025 ingick 126 kvinnor från Thailand, Nigeria, Ukraina, Rumänien och Colombia. I drygt en tredjedel av fallen fanns tydliga indikationer på prostitution.

Besluten motiveras bland annat med att kvinnan "försörjer sig genom prostitution och anses därmed utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet". Återreseförbuden inom Schengen är i snitt tre år, i nio fall fem år. Normalfallet är enligt Migrationsverket två år.

Riksrevisionen konstaterar att hanteringen försvårar identifieringen av offer och strider mot Sveriges internationella åtaganden.

Potentiella brottsoffer förlorar sina rättigheter och Sverige bryter mot internationell rätt, säger Riksrevisionens projektledare Linda Jönsson till SVT.

Josephine Appelqvist grundade hjälporganisationen Talita 2004.

Kvinnor i prostitution är alltid utsatta. Men eftersom de blir avvisade så hinner de aldrig få rätt hjälp eller stöd, säger hon till SVT.

Vittnen i stället för målsägande

När människohandel utreds som koppleri ökar risken att den utsatta får status som vittne i stället för målsägande, och därmed sämre rätt till skydd och stöd. Riksrevisionen vill att regeringen utreder om den som säljer sex som utgångspunkt ska ses som målsägande, och om avvisningsreglerna kan ändras så att fler offer identifieras.

Polisen ställde inte upp på intervju med SVT men skriver att man går igenom rapporten och ser över hur arbetet kan stärkas. Svar ska lämnas senast den 24 december.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tingsrätten friar mannen som tände eld på Egons hår – brottet preskriberat

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 09:48 – av Jan Sundstedt
Egon Malmgren i närbild, bredvid en ruta från bussen där en tändare hålls mot en mans huvud.
Egon Malmgren, 73, fick håret antänt på en buss i Nacka i februari 2020. Nacka tingsrätt friade mannen på tisdagen, eftersom femårsfristen hade löpt ut.

Den gängkriminelle mannen erkände att han tänt eld på Egon Malmgrens hår på en buss i februari 2020. Ändå frikände Nacka tingsrätt på tisdagen mannen, eftersom femårsfristen redan hade gått ut. Ärendet hade dessförinnan lagts ned två gånger, och rättegången sköts upp.

Åklagaren gick till domstol med åtal för försök till grov misshandel, ett brott med tio års preskriptionstid.

Tingsrätten bedömde i stället gärningen som misshandel av normalgraden, där fristen är fem år, skriver skattefinansierade SVT.

Det känns nästan som ett hån mot mig med allt vad jag varit igenom, säger Egon Malmgren, 73.

Trots frikännandet måste mannen betala 9 200 kronor i skadestånd. Egon Malmgren hade dock begärt 51 200 kronor.

Kränkningsersättningen hade enligt tingsrätten blivit dubbelt så stor om brottet skett efter den 1 juli 2022, rapporterar Mitt i.

Hur kan man ha preskriptionstider som gynnar de misstänkta och missgynnar brottsoffren?, frågar sig Egon Malmgren.

Februari 2020

Söndagen 2 februari 2020 åkte Egon, tidigare journalist på Sveriges Radios Ekot, buss 474 från Ösbydalen mot Slussen på väg till ett födelsedagskalas. I höjd med trafikplats Orminge kände han hårtopparna resa sig.

Han upptäckte då att hans hår brann, och slog sig själv med handflatorna för att släcka elden, varpå busschauffören evakuerade bussen. Övervakningskamerorna på bussen fungerade inte, så polisen lade ned förundersökningen efter fyra dagar.

Fem år före den nu färska domen i målet, den 22 september 2021, återupptog polisen utredningen. Utredarna hade då beslagtagit en mobil i ett grovt vapenbrott och hittat ett 17 sekunder långt klipp från bussen.

Polisen skickade den färdiga utredningen till åklagare i december samma år. Dagen efter bad åklagaren Hanna Cardell om mobilfilmen och bedömde att film plus identifiering gav ett bra bevisläge för åtal.

Av oklar anledning återkom polisen därefter inte. Ärendet blev liggande i nästan tre år. Nackapolisen hänvisade till hög arbetsbelastning och till att ärenden med frihetsberövade gick först.

Dömd för mordförsök

I maj 2024 dömde Svea hovrätt mannen till tolv års fängelse för mordförsök efter sprängningen mot ett radhus i Hässelby 2023. Domstolen konstaterade kopplingar till Dalennätverket.

Nackapolisen lade därefter ned bussärendet.

Då gjordes bedömningen att brottet på bussen inte skulle påverka hans påföljd, sade Martin Hämäläinen vid Nackapolisen till Mitt i i februari.

Först när Uppdrag granskning uppmärksammade fallet i november 2025 begärde Egon Malmgren överprövning. Polisen återupptog utredningen, och i februari 2026 väckte åklagaren åtal för försök till grov misshandel. Mannen nekade då.

I maj fick Egon vänta igen. Nacka tingsrätt sköt upp huvudförhandlingen eftersom den åtalade var målsägande i rättegången mot Foxtrot-toppen Poya Shafie, misstänkt för att ha planerat att mörda honom.

Ny tid sattes till den 10 september. Åklagare Anna Telg tyckte att det var fel att ställa in förhandlingen den 13 maj.

Först blir jag utsatt för ett brott och sen drabbas jag av rättsväsendet, sade Egon Malmgren efter beskedet.

Vid rättegången i september deltog den åtalade mannen, Amin Kibuka Aschberg, via länk från anstalten.

Han erkände och bad Egon Malmgren om ursäkt.

Jag kan konstatera att tingsrätten inte delar min bedömning att gärningen är att bedöma som försök till grov misshandel, säger åklagare Anna Telg till Mitt i.

Hon har nu tre veckor från den 22 september på sig att överklaga och ska först läsa domen i detalj.

Egon Malmgren är beredd att driva ärendet vidare till hovrätten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vänsterextrema Revolutionära frontens grundare åtalas för sparkar mot 16-åring

Vänsterextremismen i Sverige

Publicerad september 22, 2026 – av Markus Andersson
Två polisbilder av en vuxen man i keps och grön jacka vid ett stängsel. Till höger ligger han på marken med blod på händerna.
Joel Bjurströmer Almgren greps efter överfallet vid Aspuddens IP. Han åtalas för grov misshandel av en då 16-årig pojke, som enligt förundersökningen låg ner när sparkarna mot huvudet utdelades. Han nekar.

Joel Bjurströmer Almgren, 47, grundare av vänsterextrema Revolutionära fronten, åtalas för grov misshandel efter ett överfall på en då 16-årig pojke vid Aspuddens IP. Enligt förundersökningen ska han ha sparkat pojken i huvudet medan han låg ner. Han nekar.

Pojken hade kommit för att se IFK Aspudden-Tellus. På läktaren ska Bjurströmer Almgren och ytterligare en man först ha ropat på honom, sedan sprungit ikapp och slagit omkull honom. Därefter började sparkarna. Enligt förundersökningen deltog ett tiotal svartklädda. Bjurströmer Almgren ska ha utdelat upprepade sparkar mot huvudet, medan andra sparkade i ryggen och drog i tröjan. Sedan flydde de maskerade. Förloppet förefaller utpekat: de gick på en ensam pojke, inte tvärtom.

Åklagaren bedömer misshandeln som grov på grund av våldets omfattning och det numerära överläget. Pojken, i dag 17, klarade sig utan allvarliga skador, skriver Bonniertidningen Expressen. I förhör säger han: "Jag står kvar i helchock av att jag inte vet vad som händer, i nästa sekund ligger jag ner och får en massa slag." Matchen ställdes in. En polispatrull fanns redan på plats, men de flesta hann undan. Polisens bilder från gripandet visar blod på Bjurströmer Almgrens händer.

Samma man överföll den som avslöjade åtalet

Uppgifterna om sparkarna kommer från Mijo Eklund, 18, som skriver under namnet Lulle. Han publicerade delar av förundersökningen dagen innan övriga medier. Eklund blev själv överfallen av Bjurströmer Almgren och flera andra vänsterextremister vid Stockholms moské i oktober 2025, och filmade när det hände.

Åtalet rapporterades under tisdagen av Fria Tider, som påminner om att vänstern hyllade honom med kampanjen #freejoel när han tidigare dömdes för att ha knivhuggit en politisk motståndare i ryggen. Den domen, från upploppet i Kärrtorp 2014, blev sex och ett halvt års fängelse, skriver Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet. Fria Tider har också rapporterat att Stockholms tingsrätt i december 2022 dömde honom till två års fängelse för grovt vapenbrott.

Flaskan är den andra åtalspunkten

I samma stämningsansökan åtalas han för misshandel efter att ha slagit en glasflaska i huvudet på en man i 23-årsåldern. Mannen säger i förhör att han försökte gripa in och då fick flaskan, och att den som slog hette Joel Bjurströmer Almgren, rapporterar Aftonbladet. Han är målsägande, inte åtalad. Bjurströmer Almgren nekar till båda punkterna. En annan man, 35 år, åtalas också. Båda har enligt Expressen vägrat svara på polisens frågor.

Åklagaren lämnar politiken utanför

Åklagare Josefine Lundström säger till Aftonbladet att hon inte för någon bevisning om tillhörighet.

Jag för ingen bevisning till någon tillhörighet åt något håll, det finns ingen större anledning att utreda det i det här fallet. Det är ingen sådan grund till den här misshandeln, säger hon.

Det åtalet gäller är ändå sparkarna mot en pojke som låg ner. I förhör sade Bjurströmer Almgren bara:

Jag är oskyldig.

Fria Tider uppger, med hänvisning till Lulle, att pojken några veckor senare fick ett hotbrev och att affischer sattes upp i trapphuset. Varken namn eller personnummer återges här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IAF: 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från a-kassorna

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Arbetsförmedlingens kontor i Malmö, med skylt och entré mot en stenlagd gata.
IAF uppskattar att 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från arbetslöshetsförsäkringen under 2025. Omkring 242 miljoner av dem spåras till handläggningen hos Arbetsförmedlingen och a-kassorna.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) uppskattar att 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från arbetslöshetsförsäkringen under 2025, vilket motsvarar 3,4 procent av de 24,4 miljarder kronor som betalades ut under året. Ungefär tre av fem felaktiga kronor har orsakats av de arbetssökande själva.

Uppskattningen kommer från IAF:s omfattningsstudie, som beslutades under tisdagen och har lämnats till regeringen. Det sammanvägda intervallet är 713–914 miljoner kronor. Myndighetens rapport bygger på registeranalyser och ärendegranskningar.

Tyngst väger felen hos de sökande, omkring 500 miljoner kronor. Merparten gäller förhållanden som inte har anmälts. Det vanligaste är att arbete inte har redovisats. Därefter följer fortsatt företagande, studier och vistelse utomlands under tid med ersättning.

Mer än hälften av alla felaktiga utbetalningar beror på att arbetssökande lämnar fel uppgifter om inkomster, företagande eller studier. Det orsakar felaktiga utbetalningar som uppgår till 500 miljoner kronor - alltså en halv miljard kronor, säger Mathias Wahlsten.

Mellan 341 och 443 miljoner kronor av de sökandes fel bedöms kunna bero på misstänkt avsiktliga fel eller grov vårdslöshet. IAF understryker samtidigt att det inte går att bedöma om den andelen har förändrats sedan den förra omfattningsstudien 2021, eftersom metod och datamaterial skiljer sig åt.

Fel beslut trots korrekta uppgifter

Resten av felen uppstår i myndigheternas och kassornas egen hantering. Fel orsakade av Arbetsförmedlingen eller a-kassorna uppskattas till omkring 242 miljoner kronor. Den dominerande orsaken är att tillräckliga och korrekta uppgifter fanns – men att beslutet blev fel. Ett exempel är att en sökande uppgett studier till Arbetsförmedlingen utan att informationen förts vidare till a-kassan.

Fel som orsakas av a-kassornas egna bedömningar uppskattas till 66 miljoner kronor 2025, mot 19 miljoner kronor 2021. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Arbetsförmedlingens fel fortsätter enligt IAF att minska.

När samma risker jämförs som 2021 landar 2025 på 585 miljoner kronor och 2,5 procent, mot 564 miljoner kronor och 2,6 procent. IAF:s bedömning är att andelen felaktiga utbetalningar inte har förändrats i någon större utsträckning – den högre totalsumman förklaras främst av bättre studiekvalitet och bredare täckning av riskerna.

Ändå kvarstår ett nettofel på 327–357 miljoner kronor inom kassornas ordinarie kontrollområden, efter förväntade återbetalningar. IAF menar att kassorna behöver upptäcka felen tidigare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.