MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 11 juli 2025

fredag 11 juli 2025

Krigets sabotörer: En granskning av den högerextrema Azovbataljonen

Kriget i Ukraina

Vulgär nationalism, Hollywood-nazism och huliganism. Det är några av kännetecknen för den av Zelenskyj understödda Azov-bataljonen som välkomnat både kriminella och ligister i sina led. Den obskyra paramilitära styrkan har under kriget i Ukraina gjort sig skyldiga till tortyr, sabotage av mänskliga korridorer och grova krigsförbrytelser där man systematiskt gömt sig bland civila för att nyttja dem som mänskliga sköldar. Här är Nya Dagbladets granskning av den ökända milisen som finansierats av bland andra den ukrainsk-judiske oligarken Ihor Kolomojskyj som även lanserade Volodymyr Zelenskyj själv.

publicerad 27 december 2023
– av Isac Boman
Azovbataljonen är kanske den mest ökända stridande enheten i Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När kriget i Donbass i östra Ukraina drog igång 2014 insåg ukrainska makthavare snabbt hur dåligt rustad och förberedd den reguljära armén var för att bekämpa de ryskspråkiga separatisterna i regionen och hur undermåligt det militära ledarskapet fungerade.

Efter att ha lidit flera nederlag startades det, med det ukrainska inrikesministeriets välsignelse och godkännande, istället upp ett flertal paramilitära miliser och frivilligförband för att slåss mot separatisterna. Ukrainas inrikesminister Arsen Avakov utfärdade den 13 april 2014 ett dekret som godkände skapandet av nya paramilitära grupper med upp till 12 000 medlemmar och tre veckor senare grundades officiellt Azovbataljonen.

Finansieras av förmögna oligarker

Gruppen finansierades initialt av privata aktörer – bland andra de mycket förmögna oligarkerna Ihor Kolomojskyj och Serhij Taruta, som räknas som två av Ukrainas allra mest förmögna män.

 

Oligarkerna Taruta och Kolomojskyj. Foto: Andriy Makukha/CC BY-SA 4.0/faksimil/Youtube

 

Den ukrainsk-judiske mångmiljardären, mediemogulen och tidigare guvernören Kolomojskyj äger bland annat PrivatBank och mediegruppen 1+1 media. Han pekas ut som den som drivit fram Volodymyr Zelenskyjs politiska framgångar och varit helt avgörande för att få denne vald till landets president – bland annat genom att tidigare bekosta en populär tv-serie där Zelenskyj spelar just en oligarkbekämpande president och ”man av folket”.

Oligarkens motiv för att lansera komikern Zelenskyj som president ska ha varit att få bort den dåvarande presidenten Petro Porosjenko eftersom denne ville nationalisera landets största bank (PrivatBank) som ägdes av just Kolomojskyj. Efter att Zelenskyj vunnit valet stoppades också nationaliseringen av storbanken och den återlämnades i oligarkens ägo.

Ihor Kolomosjkyj finansierar och har haft stor kontroll även över andra frivilligbataljoner i Ukraina – bland annat Dnipro 1 och 2, Aidar och Donbass. Han har även lovat att betala 10 000 dollar från sin privata förmögenhet för varje ”tillfångatagen rysk sabotör”.

Den kontroversielle oligarkens ljusskygga affärer, där pengar gömts och tvättats via olika offshore-bolag, har bland annat lett till att Kolomojskyj och hans familj inte längre tillåts resa in i USA eftersom han bedöms vara inblandad i omfattande bedrägerier och penningtvätt.

– Han är inblandad i korrupta handlingar som undergräver rättsstatsprincipen och den ukrainska allmänhetens tilltro till deras regerings demokratiska institutioner och offentliga processer, vilket inkluderar att använda sitt politiska inflytande och officiella makt för sin egen personliga vinning, konstaterade USA:s utrikesminister Antony Blinken och menade vid tillfället att oligarken ”utgör ett allvarligt hot mot Ukrainas framtid”.

Foto: faksimil/The Times of Israel

 

Mångmiljardären har även varit ordförande för flera judiska lobbyorganisationer och är i Ryssland misstänkt för mord, kidnappning och annan grov brottslighet.

Serhij Taruta, som också utpekats som en viktig finansiär av bataljonen, har även han en bakgrund som guvernör (i Donetsk) och sitter numera i det ukrainska parlamentet. Mångmiljardären är grundare av ett av Ukrainas största företag, Industrial Union of Donbas – ett holdingbolag som äger delar av ett 40-tal industriföretag i Östeuropa.

Taruta har som många andra oligarker tagit tydlig ställning för att Ukraina ska distansera sig från Ryssland och istället närma sig Väst. Han har även under årens lopp konsekvent gett sitt stöd till USA- och EU-vänliga presidentkandidater som Viktor Jusjtjenko och Julia Tymosjenko.

Efter maktskiftet blev Taruta och Kolomosjkyj belönade med guvernörstitlar men precis som sin oligarkkollega blev Taruta snart avsatt efter en konflikt med president Petro Porochenko, där han bland annat kritiserat presidentens försök att få till fred i östra Ukraina.

 

Oligarkerna hamnade i konflikt med president Petro Porochenko. Foto: faksimil/Youtube

 

Stålmagnaten förespråkade redan 2014 en mycket aggressiv linje mot de rysktalande separatisterna i östra Ukraina och argumenterade öppet för att de som ”vägrar föra dialog med regeringen” måste ”tas ut med våld”.

Taruta har även beskrivit de pro-ryska utbrytarrepublikerna i Donetsk och Luhansk som ”terroristorganisationer” och hävdat att krigföringen mot separatisterna är nödvändig för att ”skydda freden och ordningen” i landet.

– De (separatisterna) är terrorister och vi kommer inte att låta dem styra vårt land.

Exakt hur stora summor de båda oligarkerna plöjt ner i Azov har hittills inte offentliggjorts.

Ideologi

Vid bildandet dominerades Azovbataljonen huvudsakligen av radikala nationalister och nationalsocialister. Bataljonens förste befälhavare Andrij Biletski var även medgrundare av det etnonationalistiska partiet Socialnationalistiska församlingen vars uttalade mål är att skapa en ”socialnationalistisk” stat i Ukraina, stoppa invandringen och säkra Ukrainas ”europeiska identitet”.

 

Andrij Biletski, intervjuad av ukrainsk tv. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

– (Den ukrainska nationens mål) är att leda världens vita raser i ett sista korståg […] mot semitledda undermänniskor, deklarerade han 2010.

Andra i ledarskiktet hade en liknande bakgrund och som symbol antog Azovbataljonen varghaken – en uråldrig hednisk symbol men som idag kanske främst förknippas med det nationalsocialistiska Tyskland, Waffen-SS och Wehrmacht och som idag av den tyska staten klassas som ”hatsymbol”. Även svastikor och andra symboler förknippade med Tredje riket användes flitigt av bataljonens medlemmar.

 

Foto: faksimil/Youtube

 

Företrädarnas politiska historik, återkommande kontroversiella uttalanden och de symboler som användes, ledde till flera kontroverser och uppmärksammade reportage där Azov pekades ut som en ”nazistisk” bataljon. 2015, när Azov uppgraderats till regemente och blivit en officiellt erkänd del av det ukrainska nationalgardet (direkt underställt inrikesministeriet), uttryckte många mer liberala medier, opinionsbildare och politiker sin oro över ”nazismen” inom den ukrainska armén och det faktum att framträdande officerare i bataljonen ”belönats” för sina insatser och fått höga poster inom det ukrainska samhället, som i fallet med den tidigare vice befälhavaren Troyan som blev polischef över Kiev-regionen.

 

Azovbefälet Vadim Troyan blev Kievs polischef. Foto: Иванов Олександр/CC BY-SA 4.0

 

För att bemöta de många anklagelserna fick en företrädare för bataljonen gå ut i pressen och försäkra omvärlden att bara omkring 20 procent av medlemmarna i bataljonen definierade sig som nationalsocialister.

Flera judiska sympatisörer och medlemmar har också gått ut i medierna och deklarerat att Azovs ideologi är tydligt ”anti-rysk” – inte ”antisemitisk” och att judar är varmt välkomna att ansluta sig till bataljonen.

– Det fanns ortodoxa judar i Azov. Jag vet detta eftersom jag var med i striderna. Ingen brydde sig om att jag var jude, konstaterar Daniel Kovzhun.

– Jag blev chockad när jag såg män med hakkorstatueringar. Men jag pratade med dem hela tiden om att jag var jude och de hade inget negativt att säga, de hade ingen anti-judisk ideologi, försäkrar Konstantyn Batozsky.

 

Kombattanter med Nato-, Azov- och hakkorsflaggor. Foto: faksimil/Youtube

 

Noterbart är också att den ortodoxe juden Nathan Khazin säger sig vara en av Azovbataljonens grundare och skapade en specifikt judisk enhet som deltog i stridigheterna och som hade en egen fältsynagoga. Han har också tjänstgjort i den israeliska armén, men valde att återvända till Ukraina.

 

Nathan Khazin säger sig vara medgrundare till Azov. Foto: faksimil/Twitter

 

Även profilerade nationalistiska kanaler har anmärkt på att bataljonens vulgära framtoning, hänsynslösa våld och splittrade ideologiska prägel. Bland annat Red Ice TV menar att det är tydligt att det inte inte handlar om ett genuint projekt.

Det spretar åt alla håll. Jag förstår inte deras motivationer, deras framtoning eller deras allianser med Väst-backade personer som Zelenskyj, säger programledaren Henrik Palmgren.

 

Utbildning

I mars 2015 deklarerade den dåvarande ukrainske inrikesministern Arsen Avakov stolt att Azovbataljonen blir en av de allra första ukrainska enheterna att tränas och utbildas av USA på en militärbas i de västra delarna av landet. 290 amerikanska fallskärmsjägare skulle flygas över för att hålla i utbildningarna och effektivisera bataljonen.

 

Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

USA:s träning av bataljonen ställdes dock in bara månader senare efter att det amerikanska representanthuset sagt nej till alla former av stöd till Azov på grund av dess ideologiska inriktning. Förbudet drogs sedan tillbaka i november samma år efter påtryckningar från Pentagon och bataljonen kunde återigen ta emot amerikansk träning, stöd och vapen – ett besked som fick kritik av vissa judiska lobbygrupper men stöttades av andra.

2018 förbjöd USA:s representanthus återigen amerikansk träning och stöd till Azov och ett flertal amerikanska politiker har även krävt att frivilligbataljonen bör klassas som en utländsk terrororganisation.

2019 kom även beskedet att Facebook beslutat bannlysa bataljonen från sina plattformar och även infört ett förbud från att hylla bataljonen och deras agerande. Den 24 februari 2022 – samma dag som Ryssland gick in i Ukraina meddelade dock företaget att det numera är fritt fram att hylla Azov igen.

Exakt hur mycket resurser USA lagt på att träna och beväpna Azovbataljonen är svårt att avgöra, delvis för att träningen skett i det fördolda utan möjlighet till granskning men också för att den inte är det enda ukrainska paramilitära förband som fått amerikanskt stöd.

 

Soldater från Azov deltar i en parad i Mariupol. Foto: Wanderer77/CC BY-SA 4.0

 

Yahoos nationelle säkerhetskorrespondent Zach Dorfman konstaterar samtidigt att USA:s underrättelsetjänst CIA ansvarat för ett ”intensivt träningsprogram” av ukrainska paramilitära styrkor sedan 2015 och att de USA-tränade soldaterna kommer att ”spela en kritisk roll” vid en rysk invasion.

CIA-träningen ska ha pågått under såväl Obamas som Trumps och Joe Bidens tid som presidenter och lagt stort fokus på att lära de paramilitära grupperna hantera vapen, kamouflage, orientering, underrättelseverksamhet och olika stridstaktiker som används av amerikanska elitförband.

Enligt en tidigare chef vid CIA kan operationen bäst beskrivas som att USA tränar ukrainarna ”att döda ryssar”.

– Om ryssarna invaderar så kommer de (deltagarna i CIA:s träningsprogram) att vara er milis, era rebelledare… Vi har tränat de här killarna i åtta år nu. De är riktigt duktiga krigare. Det är här byråns program kan ha en betydande påverkan, konstaterar han vidare.

Enligt andra rapporter har amerikanska granatkastare och andra vapen skickats till Azovbataljonen och även vänstertidningen Daily Beast kunde konstatera att ansvariga för de amerikanska träningsprogrammen i Ukraina varken sållade bort ”nazister” eller personer som kan ha begått krigsförbrytelser. Det har också framkommit att även kanadensisk militär har tränat medlemmar i bataljonen.

– Att stötta Ukrainas nynazister tjänar USA:s egna intressen. Genom att elda på konflikter mellan Ukraina och Ryssland så har USA försvagat Ryssland och ytterligare drivit Ukraina mot Nato; man har också förbättrat sina relationer med Europa som har blivit mer strategiskt beroende av USA. USA är den stora vinnaren på spänningarna mellan Ryssland och Ukraina, konstaterar Li Wei, kinesisk expert på nationell säkerhet.

 

Azovs nuvarande befälhavare Denys Prokopenko.

 

Påstådd avradikalisering

Efter att Azovbataljonen uppgått i det ukrainska nationalgardet och fått stöd och träning av Nato-länder har det blivit allt viktigare för dess apologeter att skifta fokus från bataljonens ideologiska bakgrund och åsikter och istället få bataljonen att framstå mer som vilket stridande förband som helst.

2017 hävdade exempelvis den profilerade tankesmedjan Council on Foreign Relations, som anses ha ett avgörande inflytande på USA:s utrikespolitik, i sin publikation Foreign Affairs att Azovbataljonen har ”avradikaliserats och avpolitiserats” efter att han blivit en del av Ukrainas officiella försvarsmakt. Den ukrainska regeringen hävdar också att man infört rigorösa bakgrundskontroller för att sålla bort ”nynazister” och utländska kombattanter med tveksamma motiv och bataljonens grundare Biletski har även tydligt tonat ner sin radikala retorik.

Den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council har också deklarerat att Azov inte borde klassas som en utländsk terrororganisation – eftersom man numera är ett riktigt regemente underställt nationalgardet och inrikesministeriet. Man hävdar vidare att bataljonens ideologiska prägel är ”tämligen irrelevant idag”.

Andra stora internationella vänsterliberala medier och flera betydelsefulla tankesmedjor började i samband med krigets utbrott i Ukraina 2022 argumentera för att det var Azovs rykte som stridande förband och dess förmåga att träna nya rekryter som lockade människor att söka sig dit – inte deras politiska ideologi och historik, samt att det numera är ”patriotism” och vreden mot Ryssland som motiverar bataljonen – inte ”nynazism”.

Man har också varit noga med att påpeka att den ”högerextrema rörelsen” i Ukraina är betydligt mindre än i många andra länder och att Azovsoldaternas politiska tillhörighet inte är någonting man bör fokusera på.

 

Tankesmedjan Democratic Initiatives Foundation menar att Azov är opolitiska. Foto: faksimil/dig.org.ua

 

Övergrepp och krigsbrott

Sedan bildandet har Azovbataljonen sammankopplats med en lång rad krigsbrott – inklusive plundring, kidnappningar och tortyr.

Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter skriver exempelvis i en rapport att cirka tio medlemmar i bataljonerna Azov och Donbass våldtagit och torterat en förståndshandikappad man och att denne efter övergreppen tvingades läggas in på en psykiatrisk klinik. Ett annat fall rör en man i staden Mariupol som stödde separatisterna och som därför kidnappades av Azov och hölls fången i en källare i över en vecka samtidigt som han utsattes för tortyr med sexualsadistiska inslag.

Azovbataljonen har framförallt anklagats för att ta sig in i civila byggnader, bland annat härbärgen, bostadshus och museum, plundra dem och beskjuta ryska och pro-ryska mål från dessa – någonting som innebär livsfara för de civila och som varit en huvudförklaring till förstörelsen i bland annat Mariupol.

Vidare har tyska Bild kunnat bekräfta hur medlemmar ur Azovbataljonen torterat ryska krigsfångar – bland annat genom att skjuta dem genom benen och sedan lämna dem att förblöda.

Andra vittnesmål gör gällande att Azovbataljonen satt i system att terrorisera den civilbefolkning de påstår sig beskydda och hur människor som vägrat ta upp vapen mot Ryssland eller som misstänks samarbeta med landet misshandlats, torterats och bundits fast vid lyktstolpar.

Enligt civila på plats ska även barn ha utsatts för övergrepp och medlemmar ur Azovbataljonen påstås även ha attackerat civila som tackat ryska soldater för att de fått fri lejd från det belägrade Mariupol.

Andra personer vittnar om hur bataljonen sedan dess bildande 2014 ägnat sig åt att sätta skräck i lokalbefolkningen i östra Ukraina, hur den rysktalande minoriteten förbjuds tala sitt modersmål och hur boende i regionen utsatts för olika former av övergrepp av Azov och andra grupperingar.

Ryssland har länge anklagat Azovbataljonen för att använda civila som mänskliga sköldar och för att bland annat ockupera sjukhus och därifrån beskjuta ryska mål. När Ryssland senare besvarat elden har västerländska medier systematiskt undanhållit bakgrunden till detta och istället menat att det handlat om oprovocerad beskjutning av civila byggnader från ryskt håll.

Nya Dagbladet har också tidigare kunnat rapportera om hur civila ukrainare vittnat om denna strategi och berättar hur de hotats och hållits inlåsta som fångar av Azov i det av Ryssland belägrade stålverket Azovstal.

– De satte oss i en bur, de släppte inte ut oss. De kom och hotade oss: ”Vi kommer att begrava er här”, vittnar en kvinna.

Enligt Ryssland ägnar sig också bataljonen åt så kallade attacker under falsk flagg där man bland annat påstås ha planerat en terroristattack mot västerländska diplomater i syfte att sedan skyllda denna på Ryssland och få till en flygförbudszon över Ukraina.

Det ryska försvarsdepartementet hävdar även att ukrainsk säkerhetstjänst tillsammans med Azovbataljonen minerat en experimentell kärnkraftsreaktor nära staden Charkiv och planerade att spränga denna och sedan anklaga Ryssland för dådet. Inget av terrordåden har hittills ägt rum, och skeptiker menar att det aldrig heller funnits några sådana planer.

Flera vittnen berättar även om hur Azovbataljonen aktivt beskjuter civila som försöker lämna områden med pågående strider i syfte att försvåra för ryska styrkor att inta områden utan civila förluster och hur det ökända regementet med detta i åtanke dödat ”busslaster” med människor som försökt lämna Mariupol. Medlemmar ur bataljonen anklagas också av lokalbefolkningen för att begå sexuella övergrepp mot unga kvinnor.

 

 

Aiden Aslin – en britt som åkte ner för att slåss på den ukrainska sidan men som tillfångatogs av ryska styrkor har också vittnat om hur man torterat tillfångatagna ryska soldater och utsatt dem för olika former av extrema övergrepp – och hur många av de legosoldater som anslutit sig till Ukraina visar tydliga sadistiska tendenser.

De skar av deras fingrar och torterade dem. Fångar misshandlades grovt och förvägrades mat och dryck, hävdar han och anklagar dem även för att mörda civila och för att delta i kriget ”för att de njuter av det”.

 

 

Enligt underrättelser från Donetsk drar Azovbataljonen och den ukrainska militären inte heller alltid jämt och medlemmar i bataljonen ska ha svårt att acceptera order från högre ukrainska befäl. Enligt rapporter ska det hela ha eskalerat så till den grad att Azovkombattanter skjutit ihjäl en högt uppsatt ukrainsk officer – och att den ukrainska armén då svarade med att beskjuta en Azovbas med missiler och dödade ett 20-tal medlemmar i bataljonen. Uppgifterna är dock svåra att bekräfta.

Rapporterna och vittnesmålen om Azovbataljonens olika former av övergrepp och förbrytelser är många och dess medlemmar anklagas också av vittnen för att ha avrättat kvinnor och barn och för att systematiskt beskjuta civila.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har samtidigt avslagit anklagelser mot Azovbataljonen och istället fortsatt att hylla denna.

Jag skulle vilja tillägga att idag är Azovbataljonen en del av Ukrainas nationalgarde som är professionella soldater som skyddar Mariupol. Tvärtom är det ryssarna som beter sig som nazister, hävdar han.

Företrädare för Azov har också fått tala inför det grekiska parlamentet och fått utrymme att i de stora internationella medierna paradoxalt framhäva sig själva som ”antinazistiska” hjältar och modiga krigare som står emot rysk imperialism.

 

Foto: faksimil/The Times

 

Kopplingar till Sverige

Sedan kriget bröt ut har minst 20 000 utländska frivilliga anslutit sig till olika stridande förband i Ukraina för att slåss mot Ryssland – hur många av dessa som återfinns i Azov är dock oklart. Tittar man tillbaka finns dock även en tydlig koppling mellan Sverige och Azovbataljonen.

Flera svenskar åkte redan 2014 ner för att strida för det ökända förbandet – mest känd av dessa var Mikael Skillt med en bakgrund i Svenskarnas parti och Nordiska motståndsrörelsen och även den förste svensken att ansluta sig till Azov.

– 300-400 från deras sida dog. Första dagen dödade jag tre. Andra dagen två, berättar han i en intervju med Bonniertidningen Expressen

– Jag vet att den grupp jag var verksam i har dödat 150. Vi var 35 man i gruppen. Prickskyttemässigt dödade jag kanske ett 20-tal av dem, fortsätter han.

 

Mikael Skillt i Mariupol 2014. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

Han hävdar vidare att man som soldat måste ”stänga av alla moraliska betänkligheter” och att även om Azov i början bestod av radikala nationalister så har ”alla möjliga” personer sedan börjat ansluta sig till förbandet. Enligt italienska medier har Skillt även under 2022 deltagit i stridigheterna för Azovbataljonens förband ”Misanthropic Division” men uppgifterna har inte kommenterats eller bekräftats närmare.

Flera andra svenskar har valt att ansluta sig till Azov och andra frivilligbataljoner i projektet ”Svenska Ukrainafrivilliga” som drogs igång i syfte att få svenskar att åka ner och strida mot pro-ryska separatister. Sammanlagt ska cirka 30 svenskar med denna bakgrund ha rest ner under 2014 – även om inte alla deltagit i faktiska strider.

För alla slutade vistelsen heller inte lyckligt. 31-årige Leo Sjöholm omkom efter att bilen som han och tre andra personer färdades i under ett militärt uppdrag fick sladd och körde av vägen.

– Han har levt hela livet i ett utanförskap. Med Ukraina fick han en uppgift i livet. Plötsligt var han någon… Jag trodde nog in i det sista att han inte skulle åka. Vi pratade om det och han köpte biljetter och packade kläder, men jag förträngde det. Hade jag verkligen förstått hade jag nog lagt mig under flygplanet för att hindra honom, berättar hans mamma Marinette.

Enligt ryska UD har minst fem svenskar dödats även under 2022 och det är belagt att det fanns svenskar på plats när en ukrainsk militärbas besköts med raketer och minst 35 personer dödades. Varken ukrainska eller svenska myndigheter har dock velat kommenterat uppgifterna om avlidna svenskar i kriget.

 

Den ställföreträdande befälhavaren ”Mikhail” ska ha stupat i Mariupol. Foto: faksimil/Youtube

 

Som utomstående är det svårt att få en tydlig bild över Azovbataljonens status i dagsläget och hur många kombattanter man har kvar. Det rapporteras om att flera högt uppsatta ledare har dödats i kriget och att ett stort antal av regementets medlemmar ska ha mist livet under striderna vid Mariupol.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordmånga civila dödsoffer i Ukraina under juni

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 16:12
– av Markus Andersson
Antalet civila dödsoffer fortsätter att stiga på båda sidorna i Ukrainakriget. På bilden offer för en rysk beskjutning mot Charkov-området i nordöstra Ukraina i juni i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet civila dödsoffer i Ukraina nådde under juni 2025 sin högsta nivå sedan 2022, enligt en ny rapport från FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i landet. Minst 232 civila dödades och 1 343 skadades under månaden – siffror som vittnar om en dramatisk eskalering av hur kriget drabbar civilbefolkningen.

FN-rapporten visar att Ryssland genomförde 10 gånger fler missilattacker under juni 2025 jämfört med samma månad året innan. Attackerna drabbade 16 regioner i Ukraina, inklusive huvudstaden Kiev, och orsakade döda och skadade långt från frontlinjen.

”Civila i hela Ukraina står inför ett lidande som vi inte har sett på över tre år”, säger Danielle Bell, chef för FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina.

Enligt rapporten orsakades nästan hälften av alla civila offer av missiler och flygbomber i tätbefolkade områden. Samtidigt fortsatte korträckviddiga drönarattacker att döda och skada civila nära frontlinjen.

Mål för de ryska attackerna

Baserat på rapporter från konflikten riktar sig ryska angrepp främst mot energiinfrastruktur som kraftverk, gaslager och elledningar. Ryssland har systematiskt attackerat Ukrainas energiförsörjning i ett försök att lamslå landet, med över 2 400 attacker mot energianläggningar sedan februari 2022.

Militära rekryteringscenter och andra strategiska mål har också varit föremål för ryska attacker. Det ryska försvarsministeriet motiverar ofta attackerna mot energi- och bränsleanläggningar med att dessa används av den ukrainska militären.

Trots att dessa anläggningar kan ha militär betydelse drabbas civilbefolkningen hårt när de attackeras. Civila offer uppstår både från direkta träffar och från spillror från nedskjutna missiler när det ukrainska luftvärnet försvarar sig.

Flera av de civila dödsfallen har skett i nattliga anfall mot huvudstaden Kiev, där angrepp tidigare varit ovanliga. Under massiva attacker under natten mot torsdagen mot Kiev-regionen som varade i nästan tio timmar använde de ryska styrkorna 397 Shahed-drönare och 18 missiler mot ukrainska mål. Minst två personer dödades och 22 skadades under den attacken mot Kiev.

Kvinna som blev offer för tung rysk bombning i nordöstra Ukraina den 7 juni i år.

Kraftig ökning under 2025

Det totala antalet civila dödsfall och skador under första halvåret 2025 är 6 754 personer, vilket är 54 procent mer jämfört med samma period 2024. Under de första sex månaderna av 2025 ökade antalet civila dödsfall med 17 procent och skador med 64 procent.

Sedan början kriget bröt ut den 24 februari 2022 har FN:s övervakningsuppdrag registrerat minst 13 580 civila dödsfall, inklusive 716 barn. Dessutom rapporterades 34 115 skadade civila, inklusive 2 173 barn.

FN:s övervakningsuppdrag varnar för att de verkliga siffrorna för civila offer kan vara betydligt högre än vad som rapporteras, med tanke på de utmaningar och den tid som krävs för adekvat verifiering av alla dödsfall och skador.

”Ingen plats i Ukraina är helt säker”

Danielle Bell från FN:s övervakningsuppdrag har tidigare varnat: ”Nästan hälften av de civila offren under de senaste tre månaderna har dött långt borta från frontlinjerna. Vi kan dra slutsatsen att ingen plats i Ukraina är helt säker”.

Ännu är ingen fred i sikte i den över tre år långa väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina, som pågår med västlig inblandning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland tillåter utlänningar i militären

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 9:24
– av Redaktionen
Vladimir Putin med Serbiens president Aleksandar Vucic.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Icke-ryska medborgare kommer nu att få ta värvning i militären, enligt en ny lag som undertecknats av president Vladimir Putin.

Den statliga ryska nyhetsbyrån, Tass, rapporterar att den nya lagen möjliggör för statslösa personer och utlänningar att kunna teckna kontrakt och tjänstgöra i den ryska militären fram till slutet av mobiliseringsperioden, upphävandet av undantagstillståndet eller krigstillståndets upphörande i Ryssland.

Lagen uppges ha påskyndats ”för att vidta brådskande ytterligare åtgärder för att återbesätta Ryska federationens väpnade styrkor”, heter det i förklaringen till lagdokumentet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien uppmanar Väst att föra dialog med Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 2 juli 2025
– av Isac Boman
Juraj Blanar menar att ledarna i Väst måste använda diplomati och dialog för att få slut på kriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar bedömer att kriget i Ukraina inte kan avgöras på slagfältet. Istället uppmanar han västvärlden att söka en fredlig lösning genom direkt dialog med Ryssland – och varnar för att fortsatta spänningar kan leda till ett katastrofalt storkrig mellan Nato och Moskva.

– Vi vill inte att ett krig mellan Ryssland och Nato bryter ut, för det skulle vara det tredje världskriget. Vi vill att konflikten ska lösas fredligt, sade Blanar under ett diskussionsprogram i den slovakiska public service-kanalen STVR i söndags.

Blanar betonade vikten av diplomati och efterlyste en återgång till ”respekt för internationell rätt”. Han föreslog även att västvärlden bör söka vägar till förnyad kontakt med Moskva – ”och kanske till och med förlåta allt som har hänt”.

Slovakien har, i likhet med Ungern, konsekvent drivit på för en nedtrappning av konflikten och motsatt sig ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.

Landets president, Peter Pellegrini, har även uppmanat EU:s medlemsstater att återuppta direkta samtal med Moskva och samtidigt avvisat kraven på en snabb militär upprustning inom Nato, med argumentet att försvarsutgifterna bör spegla varje lands egna prioriteringar – snarare än en oro för Ryssland.

Ryssland kräver ukrainsk neutralitet

Från ryskt håll har man fördömt det USA-ledda blockets beslut i förra veckan om att medlemsländerna bör höja sina försvarsbudgetar till 5 procent av BNP – en åtgärd som enligt Nato ska avskräcka det ”långsiktiga hotet från Ryssland mot den euro-atlantiska säkerheten”.

Kreml har i sin tur upprepat att man inte har några intentioner att attackera något Nato-land och har kallat anklagelserna ”nonsens” – en skrämseltaktik som, enligt Moskva, används av Väst för att legitimera ökade försvarsanslag.

Moskva uppger att man vill nå en diplomatisk lösning på Ukrainakriget, och president Vladimir Putin har sagt att ett varaktigt avtal måste inkludera ett erkännande av den faktiska situationen ”på marken”, samt ukrainsk neutralitet.

Enligt Putin hålls kontakter mellan Moskva och Kiev om en möjlig tredje omgång fredsförhandlingar. Tidigare samtal har hållits i Turkiet, där parterna utbytt utkast till fredsförslag och genomfört flera fångutväxlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Majoritet av ukrainare vill se fred genom kompromiss

Kriget i Ukraina

publicerad 1 juli 2025
– av Redaktionen
Tidigare påstods det ofta att Ryssland skulle besegras på slagfältet - idag är bilden en annan och allt fler röster förespråkar fred genom förhandlingar istället.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En majoritet av Ukrainas befolkning uppger nu att de är beredda att acceptera kompromisser eller göra eftergifter för att få ett slut på kriget med Ryssland.

Det visar en ny opinionsundersökning genomförd av den ukrainska tankesmedjan Janus Institute for Strategic Studies and Forecasts, opinionsinstitutet SOCIS Centre for Social and Marketing Research och publikationen Barometer of Public Opinion, som sammanställer och sprider opinionsdata.

Enligt undersökningen stödjer nu 55,7 procent av de tillfrågade en lösning genom kompromiss med medverkan av internationella ledare. Ytterligare 16,6 procent förespråkar en tillfällig frysning av kriget, med ett vapenstillestånd längs den nuvarande kontaktlinjen.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Sammantaget innebär detta att över 70 procent av respondenterna är öppna för någon form av uppgörelse eller paus i stridigheterna.

Samtidigt vill 12,8 procent fortsätta kriget tills Ukrainas gränser från 1991 återställs, medan 8,6 procent uppger att de föredrar fortsatt kamp tills gränserna från den 23 februari 2022 – dagen innan den ryska invasionen inleddes – är återställda.

1,2 procent valde ett annat alternativ och 5 procent av de tillfrågade vägrade att svara eller kunde inte ta ställning.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Undersökningen visar också att 57,6 procent anser att val bör hållas i Ukraina om fredsförhandlingar med Ryssland leder till ett tillfälligt upphörande av stridigheterna och ett slut på krigstillståndet.

Opinionsundersökningen genomfördes 6–11 juni 2025 och omfattade 2 000 respondenter i åldern 18 år och äldre som intervjuades personligen över hela Ukraina. Undersökningen inkluderade inte invånare i tillfälligt ockuperade områden eller i områden där aktiva strider pågick vid tidpunkten för datainsamlingen. Den statistiska felmarginalen anges till ±2,6 procent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.