MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 1 juli 2025

tisdag 1 juli 2025

NyD Debatt


”Återigen ser vi hur våra makthavare härskar genom att söndra”

Det nya kalla kriget

I Orwells 1984 är det yttersta målet för den härskande klassen inte seger i kriget, utan att befästa strukturen i samhället. Metodiken att söndra och härska är ett perspektiv som tål att påminnas om, särskilt när folket nu serveras sina "två minuter av hat" på bägge sidor av en ny järnridå, skriver journalisten Per Shapiro.

publicerad 7 april 2022

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En central strategi i all maktutövning går ut på att söndra och härska. Därför spelar makten gärna bägge sidorna av en skapad konflikt. 1800-talets amerikanska oligarki – de män som blivit groteskt förmögna på folkmord, plundring och slaveri – visste att om de drev ett gemensamt parti, ”Maktpartiet”, skulle de med tiden få en jobbig opposition att hantera. Då var det mycket smartare att dela in sig i Demokrater och Republikaner. Författaren Upton Sinclair kallade partierna två vingar av samma rovfågel.

En annan författare, George Orwell, har illustrerat denna taktik i sin framtidsdystopi 1984. Målet för den härskande klassen är inte seger över vare sig Eurasien eller Östasien (de fiktiva fiendeländerna i romanen), utan att bibehålla strukturen i samhället. Det verkliga kriget förs mot undersåtarna.

De konstanta måltavlorna för härskarklassens militära spektakel är således vi – de 99,9 procenten. Min pappa, som växte upp i New York, var på 1950-talet engagerad i en radikal vänsterrörelse, där man brukade benämna dåtidens kalla krig mellan USA och Sovjet för ”The great partnership”.

Vi lever idag med en ny järnridå där folk på bägge sidor matas med ensidig hat- och hotpropaganda. De alltmer bisarra yttringarna av antirysk diskriminering – såsom bojkotten av rysk musik och litteratur – används flitigt av Kreml som exempel på hur ”väst visar sitt sanna ansikte”, som Putin sade i ett tal till folket. ”Väst hatar oss”, heter det i propagandan. ”Om vi inte försvarar oss kommer de att krossa och förnedra Ryssland, som kommer bli uppstyckat och förlora sin suveränitet”.

Polariseringen omöjliggör även en sansad debatt. När krigsveteranen och forna presidentkandidaten Tulsi Gabbard försökte initiera en diskussion om USA:s och Natos roll i att provocera Ryssland kallades hon på Twitter för en ”fucking traitor” även av etablerade opinionsbildare. Minst lika hätsk stämning råder i Ryssland där anslagstavlorna upplyser alla ”femtekolonnare” om att ”ni står på tur”. Corona-narrativet är utbytt av krigsnarrativet men dynamiken är snarlik. Precis som i Orwells roman serveras folket sina två minuter av hat. På bägge sidor av den nya järnridån har landsförrädare ersatt/kompletterat ”anti-vaxxare” som hatobjekt.

Polariseringen omöjliggör även en sansad debatt.

Under de två år då corona och vacciner var så gott som det enda media rapporterade om försökte jag som oberoende journalist fungera som en motvikt till den i mitt tycke okritiska och ofta propagandistiska rapporteringen de flesta medier ägnade sig åt. Jag gick på Folkhälsomyndighetens presskonferenser och ställde kritiska frågor, intervjuade människor som drabbats av misstänkta vaccinbiverkningar, granskade och nagelfor Läkemedelsverkets och Folkhälsomyndighetens påståenden, som ofta visade sig klent underbyggda.

Men hur bör vi i den alternativa mediesfären förhålla oss till kriget i Ukraina? Hur undviker vi att bli megafon för någondera sidans propagandamaskineri?

Även om de alternativa medierna positionerar sig annorlunda, göder även de ofta den polarisering som används för att söndra och härska.

Självklart bör vi fördöma den folkrättsvidriga invasionen. Självklart bör vi förkasta despoten i Moskva. Men för den skull för bör vi inte glorifiera den kriminella oligarki som styr Ukraina och som länge har ägnat sig åt att fängsla oppositionella och trakassera oberoende journalister.

Självfallet bör vi visa solidaritet med lidandet som nu drabbar Ukrainas civila, men utan att acceptera indelningen av världens lidande i ”värdiga och ovärdiga offer”, en kategorisering Noam Chomsky har beskrivit som kännetecknande för imperialistiska medier. Hur känns det för människor i Jemen att veta att deras liv är mindre viktiga?

En av USA:s främsta alternativjournalister, Aaron Maté på The Grayzone, betonar vikten av att även se konflikten från Rysslands (Kremls) perspektiv. Och visst har han rätt i att det tillämpas väldigt olika måttstockar för olika aktörer – det var inget tal om att bojkotta allting amerikanskt i samband med den fruktansvärda invasionen av Irak. Han har rätt i att även om Ukraina är ett självständigt land som själva får besluta vilka de vill ingå allians med, skulle USA agera precis likadant om Ryssland betedde sig på motsvarande sätt på USA:s ”bakgård”. Ett konkret exempel på detta är Kubakrisen 1962.

Denna geopolitiska analys tar dock för givet att fiendskapen mellan supermakterna är genuin, inte orwellskt regisserad.

Alternativjournalistiken har också med rätta uppmärksammat nazisterna som strider i ukrainska bataljoner. Frågan man glömmer att ställa i sammanhanget är vad Putin skulle ha emot nazister? Eller fascister för den delen? Den politiska gruppering som mest helhjärtat stöttar Putins krig just nu är Rysslands ultranationalister. Den forna politiska ungdomsrörelsen ”Nasji”, även kallad Putinjugend, satte i system att hota, smutskasta och misshandla oliktänkande.

Putins karriär tog fart då han hösten 1999, som nybliven premiärminister inledde bombräder mot Tjetjenien efter att tjetjenska terrorister påståtts ligga bakom de nattliga bostadssprängningar av ryska bostadshus som kostade 300 människor livet. De som istället velat utreda den ryska säkerhetstjänsten FSB:s eventuella inblandning i terrordådet har det i regel slutat illa för – den mest namnkunnige dissidenten på området var Alexander Litvinenko som dog en fasansfull död efter förgiftning med polonium. Mot fonden av den hjärtsjuke och alkoholiserade president Jeltsin som alltmer liknade en docka i vaxkabinettet framstod Putin som resolut och handlingskraftig, och spelade på djupt rotade fördomar mot tjetjener som han sade sig vilja ”ha ihjäl när de sitter på dass”.

Låt oss som ett tankeexperiment föreställa oss ledarskapet i Ryssland och Väst som delar av samma härskarklass. På bägge sidor av den nya järnridån ser vi en utveckling i samma totalitära riktning, med en tilltagande censur och en allt snävare åsiktskorridor. Under de gångna två åren har såväl Ryssland som de flesta västländer genomfört samma drakoniska frihetsinskränkningar med vaccinpass och masktvång, och slagit ut många människors försörjning med utdragna nedlåsningar av samhället.

När det gäller den långsiktiga agendan för mänskligheten finns heller inga meningsskiljaktigheter mellan de skenbart fientliga makterna. De är alla lydiga pjäser på World Economic Forums (WEF) schackbräde och deltar entusiastiskt i genomförandet WEF:s fjärde industriella revolution, där målet för framtiden är en AI-styrd värld, allt mer övervakning och kontroll, samt allt mindre individuell frihet.

Om vi lyfter blicken bortom den ideologiska propagandan kan vi se hur både västmakterna och Putins Ryssland använder varandra som en orwellsk yttre fiende – för att motivera censur mot sin egen befolkning. För att skydda folket mot fientlig desinformation som det heter, ska invånarna enbart få maktens version av verkligheten.

Vad sägs om att vi slutar lyssna och lita till deras lögner, slutar basera vår förståelse av verkligheten på det vi matas med via våra skärmar, och att vi vägrar välja sida i deras söndra-och-härska-kampanjer? Hur länge ska vi fortsätta gå som en fårskock ledd från den ena propagandakrisen till den andra och låta våra känslor styras och manipuleras av världens rikaste och mäktigaste intressen?

Om vi inte återgår till att leva våra liv utanför den konstruerade verklighet som pumpas in i våra sinnen med oavbruten, hjärnskadlig propaganda reduceras våra psyken till terminaler som mottager kommandon från huvuddatorn – ”Hata Ryssland! Be för Ukraina!”. Till slut är vi inte längre självständiga, reflekterande människor.

Filmen The Matrix från 1999 beskriver en framtid där mänskligheten är infångad i en simulering. Utan att veta om det har människor blivit kapade av artificiell intelligens och får sin upplevda verklighet serverad via en kabel kopplad till hjärnan. Men hur såg vägen in i simuleringen ut? Det förtäljer inte historien.

Kanske ungefär som den tid vi lever i nu. Människor får allt mer av sin världsbild via skärmen och de som kontrollerar nyhetsflödet kan också konstruera mer av den verklighet många lever i. Genom att trycka på olika knappar såsom Rädsla, Ilska, och Hat går det att styra folks reaktioner och känsloyttringar.

Tillvaron börjar också te sig alltmer absurd. Kefiren plockas bort från livsmedelshyllorna, Tjajkovskij från konserthusen. Någon sade att aprilskämten är inställda i år eftersom det ändå inte finns något påhittat som kan matcha det som nu sker i världen.

Voltaire skrev att den som kan få dig att tro på det absurda kan få dig att utföra illdåd. Efter två år av ständigt föränderliga direktiv om att vi måste sitta ned på krogen, vara max si och så många personer i en grupp, bära mask från restaurangbordet till toaletten (det får tas av när vi sitter på muggen och när vi sitter och äter) etcetera, ska vi nu förväntas tro att ryskägda katter som utestängs från utställningar bidrar till freden i Ukraina.

Ett skäl till att corona-narrativet höll på att krackelera var att kritiken och avslöjandena började sippra igenom hela vägen till mainstreammedia. Detta i sin tur var en effekt av eldsjälars outtröttliga försök att göra kritiska perspektiv hörda genom den allt kompaktare censuren och självcensuren. Ihållande protester i stora delar av världen mot covid-restriktioner och vaccinmandat spelade också en viktig roll. Till slut började även Youtube-giganter som Joe Rogan och Russel Brand ta upp covid-åtgärderna och belysa de manipulationer och bedrägerier vi har varit föremål för under de här två åren. I Kanada kunde premiärminister Trudeau, trots totalitära åtgärder, inte få stopp på de folkliga protesterna, som började sprida sig till andra delar av världen.

Men krigsrapporteringen lyckades på bara några timmar förpassa allt detta till medieskugga. Krigsfebern tjänar dessutom som distraktion från den underliggande politiska och ekonomiska agenda som många har försökt varna för. ”War is the health of the state”, sade författaren Randolph Bourne under första världskriget – den universalmedicin makthavare kan ta till för att avancera sina impopulära agendor och för att avleda människors uppmärksamhet från korruption och vanstyre.

En uppskrämd allmänhet fås enklare att acceptera avskaffandet av olika friheter. Precis som föregående narrativ används kriget i Ukraina för att accelerera den ytterligare centralisering av makten som den globala ekonomiska eliten har i pipeline. Ett exempel på den auktoritära agendan är utvidgandet av WHO:s befogenheter, så att de framöver ska kunna påtvinga stater olika drakoniska åtgärder. Några dagar efter krigsutbrottet förkunnade EU-kommissionen att man skulle påbörja förhandlingar med anledning av denna nya lagstiftning. Helt under radarn i de flesta medier.

Invasionen av Ukraina tjänar många agendor, små som stora. Den innebar slutet för en utdragen kamp som miljöaktivister länge fört för att skydda ett skogsområde utanför Moskva från avverkning. Aleksej Sakhnin, den mångårige Putinkritikern jag intervjuade i Folkets Radio nyligen, berättade att skogsmaskinerna kort efter krigsutbrottet kom och kalhögg skogen utan att möta nämnvärt motstånd.

I Sverige tävlar partiledarna om att snabbast möjligt vilja dra in Sverige i Nato. DN:s Johan Croneman, en av få mainstreamkrönikörer som vågat uttrycka en avvikande uppfattning, har kallats för Putins nyttiga idiot, hotats och mejlskrivare har yrkat på att han bör censureras. En sak Nato-hökarna har åstadkommit de senaste 5-10 åren är att göra samtalsklimatet i Sverige mer likt det i Putins Ryssland.

En av de första åtgärderna som vidtogs efter krigsutbrottet var att den ryska kanalen RT stängdes av för västerländska servrar. Som ett led i censuren raderade Youtube sex års avsnitt av RT:s intervjuserie On Contact, ledd av prisbelönte amerikanske journalisten Chris Hedges, en mångårig kritiker av kapitalism och imperialism.

Hedges skriver om det inträffade att han var på RT av samma skäl som dissidenten Vaclav Havel var på Voice of America under kommunistregimen i Tjeckoslovakien. Det var att vara där eller att inte bli hörd alls som var alternativen. Havel hade inte mer sympati för Washington än Hedges har för Moskva. ”Men om man utmanar den officiella lögnen, vilket jag ofta gjorde, blir man snart en icke-person i digitala medier”, skriver Hedges. ”I totalitära system upphör du att existera från en dag till en annan”.

Hedges har länge varnat för farorna med den digitala hjärntvätt vi ständigt utsätter oss för. ”Shut off your electronic hallucinations!” – stäng av dina elektroniska hallucinationer, sade han i en intervju för några år sedan. Man skulle idag kunna tillfoga: medan det ännu är möjligt!

Hur bör då vi alternativa journalister rapportera om Ukraina? Hur kan vi bedriva seriös journalistik som varken fördjupar polariseringen eller avleder uppmärksamheten från ovan nämnda agendor? Ett viktigt ämne är undermåligheten i själva rapporteringen. Hur även redaktioner som säger sig ha högt ställda krav på opartiskhet och trovärdighet fullständigt tycks ha abdikerat från dessa riktlinjer.

Hur kan vi bedriva seriös journalistik som varken fördjupar polariseringen eller avleder uppmärksamheten från ovan nämnda agendor?

Undersökande journalisten Dan Cohen har kartlagt den armé av politiska rådgivare, Washington-lobbyister och hundratals PR-firmor och mediesajter med underrättelsekopplingar som deltar i hybridkriget på Ukrainas sida och ”kontrar den ryskledda desinformationen” med sina egna propagandakampanjer och psyops.

Cohen citerar ett Nato-befäl som till Washington Post sagt att ”De (ukrainarna) är verkligen utmärkta på strategisk kommunikation”. Att ytterst lite av informationen som kommer därifrån går att verifiera tycks vara underordnat.

Jag har både ryska och ukrainska vänner och får ofta ta del av fasansfulla filmsnuttar, som sägs visa upp motståndarsidans bestialiska beteende. Ukrainska barn som ligger döda bredvid sina små cyklar, deformerade efter ryska bombräder. Ukrainska soldater som skjuter ihjäl tillfångatagna ryska soldater och sedan ringer upp deras mödrar och skrattar när de berättar om hur de slaktat deras avskum till söner. Sanningshalten kan inte jag värdera, men i den mån filmklippen är avsedda att polarisera och väcka avgrundsdjupt hat tjänar de sitt syfte väl.

Vi måste helt enkelt, för våra barns framtida frihet, väcka det kritiska tänkande vars frånvaro har möjliggjort den teknokratiska diktatur vi nu är på väg in i. Vi måste avkoda allting som kommer mot oss via våra skärmar – oavsett om det är i mainstreammedier, alternativa medier eller ”sociala” medier – utifrån maktens strategi att söndra och härska. När vi väl blir varse mönstret kan vi också genomskåda maktens kampanjer för vad de är: ett försök att avleda uppmärksamheten från införandet av totalitära system samt att polarisera och därmed splittra de breda folklager som annars skulle bjuda motstånd.

 

Per Shapiro

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skenande vapenpriser riskerar att äta upp Sveriges Nato-upprustning

Det nya kalla kriget

publicerad 29 juni 2025
– av Isac Boman
Det är oklart hur mycket vapen och utrustning den svenska mångmiljardsatsningen faktiskt kommer att räcka till i slutändan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige rustar upp som aldrig förr – men det är långt ifrån säkert att satsningarna ger önskad effekt. Vapentillverkarnas priser på vapen och ammunition har skenat, och en stor del av upprustningen riskerar att ätas upp av ökade kostnader.

– Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, betonar Försvarsmaktens operationsledningschef, viceamiral Ewa Skoog Haslum.

Enligt Försvarsmakten har kriget i Ukraina visat hur snabbt ammunition och vapensystem förbrukas i moderna konflikter, och Sveriges egna förråd är dimensionerade för övning och avskräckning – inte för utdragna stridigheter.

– En sådan sak som ammunition har vi kanske inte köpt så mycket som vi skulle behöva ha om vi skulle hamna i en strid. Utan vi har köpt så mycket som vi tror att vi behöver ha för att öva och verka tillräckligt avskräckande, säger Skoog Haslum till TT.

För att möta hotbilden måste lagren byggas upp, och svensk försvarsindustri måste snabbt kunna växla upp produktionen om krig skulle bryta ut.

Vapenindustrin ser positivt på tätare samarbete

Utvecklingen av nya vapen går också allt snabbare. I Ukraina har till exempel nya vapensystem, som marina drönare, mötts av motåtgärder redan inom fyra till sex veckor. I Sverige kan det däremot dröja år – ibland decennier – från beställning till leverans.

För att korta ledtiderna vill Försvarsmakten testa ofärdiga produkter direkt i övningar, i nära samarbete med försvarsindustrin.

– Jag tror att vi blir bättre som Försvarsmakt, men jag tror också att industrin skulle utvecklas snabbare, fortsätter viceamiralen.

Vapenindustrins företrädare är positivt inställda och Lena Gillström, vd för BAE Systems Bofors och ordförande i Säkerhets- och försvarsföretagen, ser stora vinster i att korta avståndet mellan användare och utvecklare.

– Genom att ha en nära dialog med de som använder systemen så har vi också möjlighet att se vilka problem som behöver lösas. Det tror jag kommer att vara avgörande för att vi ska få till en snabbhet i systemet, säger hon.

Hon är beredd att skicka egna ingenjörer till övningar för att justera kanontorn och artillerisystem i fält – något som idag sker i mycket begränsad omfattning.

Riksdagen vill låna 300 miljarder

När allt fler länder rustar upp ökar också efterfrågan på både vapen och ammunition – och därmed även priserna. Ewa Skoog Haslum ser en tydlig risk att de ökade försvarsanslagen inte kommer att omvandlas till faktisk stridskraft.

– Absolut, det är en risk, och då får vi inte mer kapabilitet till Försvarsmakten. Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, utan då har vi använt pengarna på dyrare saker istället, förklarar hon.

Försvarsbudgeten för 2025 uppgår till 143 miljarder kronor – en ökning med tio procent jämfört med föregående år. Det motsvarar 2,4 procent av BNP enligt Natos beräkningsmodell. Men för att nå Natos nya mål – 3,5 procent för militärt försvar plus 1,5 procent för civilt – krävs ytterligare 70 miljarder kronor per år.

Riksdagen är beredd att låna upp till 300 miljarder kronor för att snabba på upprustningen och nå målen till 2032. Av dessa är 50 miljarder öronmärkta för det civila försvaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagens nya jättelån för upprustning: 300 miljarder

Det nya kalla kriget

publicerad 19 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Riksdagsbeslut - militär upprustning - 2025-06-18
Samtliga riksdagspartier står bakom skuldsättningen av befolkningen inklusive målsättningen att möta militärpakten Natos krav på upprustning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I bred enighet beslöt riksdagen på torsdagen att skuldsätta staten med ytterligare 300 miljarder kronor för en massiv militär och civil upprustning. Kritiker varnar för att satsningen kan bli dyrköpt på längre sikt.

Överenskommelsen, som samtliga riksdagspartier står bakom, innebär att staten frångår sitt balansmål och tar upp historiskt stora lån för att möta Natos framtida försvarskrav.

Av totalbeloppet ska 250 miljarder användas till militärt försvar – främst brigader, luftvärn och ammunition – medan 50 miljarder går till civila förberedelser såsom sjukvård, matlager och infrastruktur.

Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att målet är att uppnå 3,5 procent av BNP till militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar senast 2032. Beslutet innebär en dramatisk höjning av dagens nivåer och gör Sverige till ett av de länder i Europa som nu lägger störst andel av sin ekonomi på försvaret.

Nordic Response 2024
Foto: Norska Försvarets hemsida/ntb.no

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver lånen som tillfälliga och nödvändiga.

Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson.

Flera ekonomer ifrågasätter om lånefinansiering av militära utgifter är hållbar, där socialdemokraterna vill se en ny skatt för att kunna finansiera återbetalningen. Tidö-regeringen å sin sida hoppas att satsningen ska rymmas inom framtida tillväxt.

 

Fakta: Sveriges historiska upprustningsbeslut 2025

  • Total låneram: 300 miljarder kronor

Fördelning:

  • 250 miljarder till militärt försvar
  • 50 miljarder till civilt försvar

Mål:

  • 3,5 % av BNP till militärt försvar
  • 1,5 % av BNP till civilt försvar
  • Målen ska vara uppfyllda senast 2032
  • Politisk enighet: Samtliga riksdagspartier står bakom överenskommelsen
  • Finansiering: Statlig upplåning, frångår balansmålet
  • Syfte: Möta Natos krav och stärka Sveriges försvarsförmåga

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark godkänner nytt försvarsavtal – öppnar för amerikansk militärnärvaro på Grönland och Färöarna

Det nya kalla kriget

publicerad 12 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Mette Frederiksen Danmark Nato USA
Danmarks statsminister Mette Frederiksen ser fram emot ett utökat samarbete med USA.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det danska Folketinget har röstat igenom ett avtal som ger USA tillgång till danska militärbaser – inklusive möjligheter till militär infrastruktur i de självstyrande regionerna Grönland och Färöarna. Kritiker varnar för en glidning i dansk suveränitet, medan regeringen beskriver avtalet som ett nödvändigt steg.

Med bred majoritet – 94 röster för och 11 emot – antog det danska parlamentet i veckan ett nytt försvarsavtal med USA. Avtalet ger amerikanska styrkor rätt att använda flera militära anläggningar på dansk mark, däribland Karup, Skrydstrup och Aalborg, samt tillgång till områden på Färöarna och Grönland.

Enligt den danska regeringen syftar uppgörelsen till att förstärka Danmarks samarbete med USA inom ramen för Nato. Försvarsminister Troels Lund Poulsen betonar att avtalet inte innebär någon permanent truppnärvaro, utan att det rör sig om logistiska möjligheter och operativ flexibilitet.

Försvarsdepartementet framhåller att USA:s militära närvaro ses som en förberedelse för att snabbt kunna svara vid kriser i Arktis och Nordatlanten – områden som fått ökad militär betydelse i takt med förändrade säkerhetslägen.

Avtalet väcker samtidigt kritik från flera håll. Särskilt ifrågasatt är klausulen som innebär att amerikansk militärpersonal lyder under USA:s jurisdiktion – även om de begår brott mot civila i Danmark. Flera oppositionspolitiker har pekat på att detta undergräver rättssäkerheten och går emot dansk rättstradition.

Strax före omröstningen sade ledaren för Enhetslistan, Pelle Dragsted, att avtalet är ”skadligt för landet”.

Det är ett avtal som innebär att vi kommer att ha områden i Danmark som står under amerikansk jurisdiktion – där danska myndigheter inte kan utöva kontroll, och där misshandel av fångar kan förekomma. Det är ett gigantiskt svek mot den danska befolkningen.

Danska soldater kan i och med landets nya DCA-avtal med USA se den amerikanska närvaron i Danmark förstärkas kraftigt. Foto: 7th Army Training Command/CC BY 2.0

Stormaktslogik styr beslut

Andra menar att avtalet innebär ett steg mot att Danmark i praktiken upplåter delar av sitt territorium till främmande makt.

Grönland och Färöarna, som båda har ett långtgående självstyre, har formellt informerats om avtalet, men varken det färöiska Lagtinget eller det grönländska Inatsisartut har haft rätt att blockera beslutet. Det har lett till ytterligare kritik, då många ser det som att Köpenhamn rundar lokala intressen till förmån för stormaktslogik.

I bakgrunden ligger också det geopolitiska skifte som pågår i Arktis, där Ryssland, Kina och USA försöker stärka sina positioner. USA har tidigare visat intresse för Grönland – inte minst efter Donald Trumps omtalade förslag att köpa ön – och anser att ön har strategisk betydelse för övervakning och kontroll över Nordatlanten.

Den danska regeringen ser avtalet som en nödvändig anpassning till en ny verklighet.

Problemet är inte ett alltför stort engagemang från USA:s sida i Europa. Tvärtom är risken att USA drar sig tillbaka och flyttar bort trupper eller stoppar donationer till Ukraina, uttryckte statsminister Mette Frederiksen tidigare i veckan.

Samtidigt växer farhågor om att Danmark därmed också gör sig mer sårbart – både politiskt och militärt – i händelse av en framtida stormaktskonflikt.

Folketingets beslut markerar inte bara ett fördjupat samarbete med USA, utan också en förändrad dansk hållning till militära allianser och suveränitet – ett vägval som långt ifrån alla danskar är nöjda med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tulsi Gabbard: Krigshetsarna driver världen mot kärnvapenförintelse

Det nya kalla kriget

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
Tulsi Gabbard har tidigare anklagat Nato-ledarna för att vara "galna" och för att försöka dra in mänskligheten i ett tredje världskrig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s nationella underrättelsechef Tulsi Gabbard varnar i en dyster videohälsning för risken för ett fullskaligt kärnvapenkrig.

Hon riktar skarp kritik mot ”den politiska elitens krigshetsare” och anklagar dessa för att driva världen ”närmare randen av kärnvapenutplåning än någonsin tidigare”.

I det tre minuter långa videoklippet berättar Gabbard om sitt senaste besök i Hiroshima, Japan, där hon studerade följderna av USA:s kärnvapenattack mot staden 1945. Videon blandar bilder från resan med arkivmaterial på offren för bombningen och visar Gabbard när hon talar direkt till kameran om konsekvenserna av en modern kärnvapenattack.

Gabbard påpekar att dagens kärnvapen är betydligt kraftfullare än dem som användes i andra världskriget.

– Ett enda kärnvapen idag kan döda miljontals människor på bara några minuter, förklarar hon och fortsätter:

– Detta är verkligheten av vad som står på spel, vad vi står inför nu. För när vi står här idag, närmare randen av kärnvapenutplåning än någonsin tidigare, driver den politiska elitens krigshetsare vårdslöst fram rädsla och spänningar mellan kärnvapenmakter.

”Upp till oss – folket”

Gabbard antyder vidare att mäktiga personer är övertygade om att de själva skulle ha tillgång till ”kärnvapenskydd” och att de därför tror sig vara skyddade från konsekvenserna av ett kärnvapenkrig.

– Det är upp till oss, folket, att tala ut och kräva ett slut på denna galenskap. Vi måste avvisa denna väg till kärnvapenkrig och arbeta mot en värld där ingen behöver leva i rädsla för en kärnvapenförintelse, uppmanar hon avslutningsvis.

Det är oklart exakt när videon spelades in, men Gabbard besökte Japan under förra veckan, bland annat en amerikansk militärbas tillsammans med USA:s ambassadör i landet. Enligt hennes stab besökte hon dock inte Hiroshima under sitt första besök i Japan som underrättelsedirektör i mars.

På en fråga om att förtydliga uttalandena svarade Gabbards ställföreträdande stabschef, Alexa Henning, att även president Donald Trump delar hennes oro för ett framtida kärnvapenkrig.

President Trump har upprepade gånger sagt att han inser det omätliga lidandet och utplåningen som kan orsakas av kärnvapenkrig, vilket är anledningen till att han har varit tydlig med att vi alla måste göra allt möjligt för att arbeta mot fred”, sade Henning i ett skriftligt uttalande och tillade att Gabbard stödjer Trumps mål om varaktig fred och stabilitet.

”Försöker dra in oss i tredje världskriget”

Det är heller inte första gången som den tidigare demokratiska kongressledamoten och presidentkandidaten varnat för att ett kärnvapenkrig kan vara nära förestående – samt riktat hård kritik mot politikers och militära företrädares krigshets.

Under sin presidentkampanj 2019 sade hon att världen befann sig ”på randen av kärnvapenkrig”, och i kongressen var hon en stark förespråkare för kärnvapennedrustning och förnyade internationella avtal.

Så sent som 2023 anklagade hon också ledande företrädare för USA, Nato och Ukraina för att ha ambitioner att starta ett tredje världskrig och riskera hela mänsklighetens överlevnad.

Krigshetsarna försöker dra oss in i tredje världskriget, som bara kan sluta på ett sätt: kärnvapenutplåning och lidandet och döden för alla våra älskade. Zelenskyj, Biden, Nato, kongressens och medias neokonservativa är galna, och vi är galna om vi passivt låter dem leda oss in i denna förintelse som får till slakt”, varnade hon på X.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.