NyD Debatt

Annons:

”Återigen ser vi hur våra makthavare härskar genom att söndra”

Det nya kalla kriget

I Orwells 1984 är det yttersta målet för den härskande klassen inte seger i kriget, utan att befästa strukturen i samhället. Metodiken att söndra och härska är ett perspektiv som tål att påminnas om, särskilt när folket nu serveras sina "två minuter av hat" på bägge sidor av en ny järnridå, skriver journalisten Per Shapiro.

Uppdaterad april 7, 2022, Publicerad april 7, 2022

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En central strategi i all maktutövning går ut på att söndra och härska. Därför spelar makten gärna bägge sidorna av en skapad konflikt. 1800-talets amerikanska oligarki – de män som blivit groteskt förmögna på folkmord, plundring och slaveri – visste att om de drev ett gemensamt parti, ”Maktpartiet”, skulle de med tiden få en jobbig opposition att hantera. Då var det mycket smartare att dela in sig i Demokrater och Republikaner. Författaren Upton Sinclair kallade partierna två vingar av samma rovfågel.

En annan författare, George Orwell, har illustrerat denna taktik i sin framtidsdystopi 1984. Målet för den härskande klassen är inte seger över vare sig Eurasien eller Östasien (de fiktiva fiendeländerna i romanen), utan att bibehålla strukturen i samhället. Det verkliga kriget förs mot undersåtarna.

De konstanta måltavlorna för härskarklassens militära spektakel är således vi – de 99,9 procenten. Min pappa, som växte upp i New York, var på 1950-talet engagerad i en radikal vänsterrörelse, där man brukade benämna dåtidens kalla krig mellan USA och Sovjet för "The great partnership".

Vi lever idag med en ny järnridå där folk på bägge sidor matas med ensidig hat- och hotpropaganda. De alltmer bisarra yttringarna av antirysk diskriminering - såsom bojkotten av rysk musik och litteratur - används flitigt av Kreml som exempel på hur ”väst visar sitt sanna ansikte”, som Putin sade i ett tal till folket. ”Väst hatar oss”, heter det i propagandan. ”Om vi inte försvarar oss kommer de att krossa och förnedra Ryssland, som kommer bli uppstyckat och förlora sin suveränitet”.

Annons:

Polariseringen omöjliggör även en sansad debatt. När krigsveteranen och forna presidentkandidaten Tulsi Gabbard försökte initiera en diskussion om USA:s och Natos roll i att provocera Ryssland kallades hon på Twitter för en ”fucking traitor” även av etablerade opinionsbildare. Minst lika hätsk stämning råder i Ryssland där anslagstavlorna upplyser alla ”femtekolonnare” om att ”ni står på tur”. Corona-narrativet är utbytt av krigsnarrativet men dynamiken är snarlik. Precis som i Orwells roman serveras folket sina två minuter av hat. På bägge sidor av den nya järnridån har landsförrädare ersatt/kompletterat "anti-vaxxare” som hatobjekt.

Polariseringen omöjliggör även en sansad debatt.

Under de två år då corona och vacciner var så gott som det enda media rapporterade om försökte jag som oberoende journalist fungera som en motvikt till den i mitt tycke okritiska och ofta propagandistiska rapporteringen de flesta medier ägnade sig åt. Jag gick på Folkhälsomyndighetens presskonferenser och ställde kritiska frågor, intervjuade människor som drabbats av misstänkta vaccinbiverkningar, granskade och nagelfor Läkemedelsverkets och Folkhälsomyndighetens påståenden, som ofta visade sig klent underbyggda.

Men hur bör vi i den alternativa mediesfären förhålla oss till kriget i Ukraina? Hur undviker vi att bli megafon för någondera sidans propagandamaskineri?

Även om de alternativa medierna positionerar sig annorlunda, göder även de ofta den polarisering som används för att söndra och härska.

Självklart bör vi fördöma den folkrättsvidriga invasionen. Självklart bör vi förkasta despoten i Moskva. Men för den skull för bör vi inte glorifiera den kriminella oligarki som styr Ukraina och som länge har ägnat sig åt att fängsla oppositionella och trakassera oberoende journalister.

Självfallet bör vi visa solidaritet med lidandet som nu drabbar Ukrainas civila, men utan att acceptera indelningen av världens lidande i ”värdiga och ovärdiga offer”, en kategorisering Noam Chomsky har beskrivit som kännetecknande för imperialistiska medier. Hur känns det för människor i Jemen att veta att deras liv är mindre viktiga?

En av USA:s främsta alternativjournalister, Aaron Maté på The Grayzone, betonar vikten av att även se konflikten från Rysslands (Kremls) perspektiv. Och visst har han rätt i att det tillämpas väldigt olika måttstockar för olika aktörer – det var inget tal om att bojkotta allting amerikanskt i samband med den fruktansvärda invasionen av Irak. Han har rätt i att även om Ukraina är ett självständigt land som själva får besluta vilka de vill ingå allians med, skulle USA agera precis likadant om Ryssland betedde sig på motsvarande sätt på USA:s ”bakgård”. Ett konkret exempel på detta är Kubakrisen 1962.

Denna geopolitiska analys tar dock för givet att fiendskapen mellan supermakterna är genuin, inte orwellskt regisserad.

Alternativjournalistiken har också med rätta uppmärksammat nazisterna som strider i ukrainska bataljoner. Frågan man glömmer att ställa i sammanhanget är vad Putin skulle ha emot nazister? Eller fascister för den delen? Den politiska gruppering som mest helhjärtat stöttar Putins krig just nu är Rysslands ultranationalister. Den forna politiska ungdomsrörelsen ”Nasji”, även kallad Putinjugend, satte i system att hota, smutskasta och misshandla oliktänkande.

Putins karriär tog fart då han hösten 1999, som nybliven premiärminister inledde bombräder mot Tjetjenien efter att tjetjenska terrorister påståtts ligga bakom de nattliga bostadssprängningar av ryska bostadshus som kostade 300 människor livet. De som istället velat utreda den ryska säkerhetstjänsten FSB:s eventuella inblandning i terrordådet har det i regel slutat illa för – den mest namnkunnige dissidenten på området var Alexander Litvinenko som dog en fasansfull död efter förgiftning med polonium. Mot fonden av den hjärtsjuke och alkoholiserade president Jeltsin som alltmer liknade en docka i vaxkabinettet framstod Putin som resolut och handlingskraftig, och spelade på djupt rotade fördomar mot tjetjener som han sade sig vilja ”ha ihjäl när de sitter på dass”.

Låt oss som ett tankeexperiment föreställa oss ledarskapet i Ryssland och Väst som delar av samma härskarklass. På bägge sidor av den nya järnridån ser vi en utveckling i samma totalitära riktning, med en tilltagande censur och en allt snävare åsiktskorridor. Under de gångna två åren har såväl Ryssland som de flesta västländer genomfört samma drakoniska frihetsinskränkningar med vaccinpass och masktvång, och slagit ut många människors försörjning med utdragna nedlåsningar av samhället.

När det gäller den långsiktiga agendan för mänskligheten finns heller inga meningsskiljaktigheter mellan de skenbart fientliga makterna. De är alla lydiga pjäser på World Economic Forums (WEF) schackbräde och deltar entusiastiskt i genomförandet WEF:s fjärde industriella revolution, där målet för framtiden är en AI-styrd värld, allt mer övervakning och kontroll, samt allt mindre individuell frihet.

Om vi lyfter blicken bortom den ideologiska propagandan kan vi se hur både västmakterna och Putins Ryssland använder varandra som en orwellsk yttre fiende - för att motivera censur mot sin egen befolkning. För att skydda folket mot fientlig desinformation som det heter, ska invånarna enbart få maktens version av verkligheten.

Vad sägs om att vi slutar lyssna och lita till deras lögner, slutar basera vår förståelse av verkligheten på det vi matas med via våra skärmar, och att vi vägrar välja sida i deras söndra-och-härska-kampanjer? Hur länge ska vi fortsätta gå som en fårskock ledd från den ena propagandakrisen till den andra och låta våra känslor styras och manipuleras av världens rikaste och mäktigaste intressen?

Om vi inte återgår till att leva våra liv utanför den konstruerade verklighet som pumpas in i våra sinnen med oavbruten, hjärnskadlig propaganda reduceras våra psyken till terminaler som mottager kommandon från huvuddatorn – "Hata Ryssland! Be för Ukraina!". Till slut är vi inte längre självständiga, reflekterande människor.

Filmen The Matrix från 1999 beskriver en framtid där mänskligheten är infångad i en simulering. Utan att veta om det har människor blivit kapade av artificiell intelligens och får sin upplevda verklighet serverad via en kabel kopplad till hjärnan. Men hur såg vägen in i simuleringen ut? Det förtäljer inte historien.

Kanske ungefär som den tid vi lever i nu. Människor får allt mer av sin världsbild via skärmen och de som kontrollerar nyhetsflödet kan också konstruera mer av den verklighet många lever i. Genom att trycka på olika knappar såsom Rädsla, Ilska, och Hat går det att styra folks reaktioner och känsloyttringar.

Tillvaron börjar också te sig alltmer absurd. Kefiren plockas bort från livsmedelshyllorna, Tjajkovskij från konserthusen. Någon sade att aprilskämten är inställda i år eftersom det ändå inte finns något påhittat som kan matcha det som nu sker i världen.

Voltaire skrev att den som kan få dig att tro på det absurda kan få dig att utföra illdåd. Efter två år av ständigt föränderliga direktiv om att vi måste sitta ned på krogen, vara max si och så många personer i en grupp, bära mask från restaurangbordet till toaletten (det får tas av när vi sitter på muggen och när vi sitter och äter) etcetera, ska vi nu förväntas tro att ryskägda katter som utestängs från utställningar bidrar till freden i Ukraina.

Ett skäl till att corona-narrativet höll på att krackelera var att kritiken och avslöjandena började sippra igenom hela vägen till mainstreammedia. Detta i sin tur var en effekt av eldsjälars outtröttliga försök att göra kritiska perspektiv hörda genom den allt kompaktare censuren och självcensuren. Ihållande protester i stora delar av världen mot covid-restriktioner och vaccinmandat spelade också en viktig roll. Till slut började även Youtube-giganter som Joe Rogan och Russel Brand ta upp covid-åtgärderna och belysa de manipulationer och bedrägerier vi har varit föremål för under de här två åren. I Kanada kunde premiärminister Trudeau, trots totalitära åtgärder, inte få stopp på de folkliga protesterna, som började sprida sig till andra delar av världen.

Men krigsrapporteringen lyckades på bara några timmar förpassa allt detta till medieskugga. Krigsfebern tjänar dessutom som distraktion från den underliggande politiska och ekonomiska agenda som många har försökt varna för. "War is the health of the state", sade författaren Randolph Bourne under första världskriget - den universalmedicin makthavare kan ta till för att avancera sina impopulära agendor och för att avleda människors uppmärksamhet från korruption och vanstyre.

En uppskrämd allmänhet fås enklare att acceptera avskaffandet av olika friheter. Precis som föregående narrativ används kriget i Ukraina för att accelerera den ytterligare centralisering av makten som den globala ekonomiska eliten har i pipeline. Ett exempel på den auktoritära agendan är utvidgandet av WHO:s befogenheter, så att de framöver ska kunna påtvinga stater olika drakoniska åtgärder. Några dagar efter krigsutbrottet förkunnade EU-kommissionen att man skulle påbörja förhandlingar med anledning av denna nya lagstiftning. Helt under radarn i de flesta medier.

Invasionen av Ukraina tjänar många agendor, små som stora. Den innebar slutet för en utdragen kamp som miljöaktivister länge fört för att skydda ett skogsområde utanför Moskva från avverkning. Aleksej Sakhnin, den mångårige Putinkritikern jag intervjuade i Folkets Radio nyligen, berättade att skogsmaskinerna kort efter krigsutbrottet kom och kalhögg skogen utan att möta nämnvärt motstånd.

I Sverige tävlar partiledarna om att snabbast möjligt vilja dra in Sverige i Nato. DN:s Johan Croneman, en av få mainstreamkrönikörer som vågat uttrycka en avvikande uppfattning, har kallats för Putins nyttiga idiot, hotats och mejlskrivare har yrkat på att han bör censureras. En sak Nato-hökarna har åstadkommit de senaste 5-10 åren är att göra samtalsklimatet i Sverige mer likt det i Putins Ryssland.

En av de första åtgärderna som vidtogs efter krigsutbrottet var att den ryska kanalen RT stängdes av för västerländska servrar. Som ett led i censuren raderade Youtube sex års avsnitt av RT:s intervjuserie On Contact, ledd av prisbelönte amerikanske journalisten Chris Hedges, en mångårig kritiker av kapitalism och imperialism.

Hedges skriver om det inträffade att han var på RT av samma skäl som dissidenten Vaclav Havel var på Voice of America under kommunistregimen i Tjeckoslovakien. Det var att vara där eller att inte bli hörd alls som var alternativen. Havel hade inte mer sympati för Washington än Hedges har för Moskva. ”Men om man utmanar den officiella lögnen, vilket jag ofta gjorde, blir man snart en icke-person i digitala medier”, skriver Hedges. ”I totalitära system upphör du att existera från en dag till en annan”.

Hedges har länge varnat för farorna med den digitala hjärntvätt vi ständigt utsätter oss för. ”Shut off your electronic hallucinations!” - stäng av dina elektroniska hallucinationer, sade han i en intervju för några år sedan. Man skulle idag kunna tillfoga: medan det ännu är möjligt!

Hur bör då vi alternativa journalister rapportera om Ukraina? Hur kan vi bedriva seriös journalistik som varken fördjupar polariseringen eller avleder uppmärksamheten från ovan nämnda agendor? Ett viktigt ämne är undermåligheten i själva rapporteringen. Hur även redaktioner som säger sig ha högt ställda krav på opartiskhet och trovärdighet fullständigt tycks ha abdikerat från dessa riktlinjer.

Hur kan vi bedriva seriös journalistik som varken fördjupar polariseringen eller avleder uppmärksamheten från ovan nämnda agendor?

Undersökande journalisten Dan Cohen har kartlagt den armé av politiska rådgivare, Washington-lobbyister och hundratals PR-firmor och mediesajter med underrättelsekopplingar som deltar i hybridkriget på Ukrainas sida och "kontrar den ryskledda desinformationen" med sina egna propagandakampanjer och psyops.

Cohen citerar ett Nato-befäl som till Washington Post sagt att "De (ukrainarna) är verkligen utmärkta på strategisk kommunikation”. Att ytterst lite av informationen som kommer därifrån går att verifiera tycks vara underordnat.

Jag har både ryska och ukrainska vänner och får ofta ta del av fasansfulla filmsnuttar, som sägs visa upp motståndarsidans bestialiska beteende. Ukrainska barn som ligger döda bredvid sina små cyklar, deformerade efter ryska bombräder. Ukrainska soldater som skjuter ihjäl tillfångatagna ryska soldater och sedan ringer upp deras mödrar och skrattar när de berättar om hur de slaktat deras avskum till söner. Sanningshalten kan inte jag värdera, men i den mån filmklippen är avsedda att polarisera och väcka avgrundsdjupt hat tjänar de sitt syfte väl.

Vi måste helt enkelt, för våra barns framtida frihet, väcka det kritiska tänkande vars frånvaro har möjliggjort den teknokratiska diktatur vi nu är på väg in i. Vi måste avkoda allting som kommer mot oss via våra skärmar – oavsett om det är i mainstreammedier, alternativa medier eller ”sociala" medier – utifrån maktens strategi att söndra och härska. När vi väl blir varse mönstret kan vi också genomskåda maktens kampanjer för vad de är: ett försök att avleda uppmärksamheten från införandet av totalitära system samt att polarisera och därmed splittra de breda folklager som annars skulle bjuda motstånd.

 

Per Shapiro

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

USA bryter decennielång kärnvapenpolitik – Trump beordrar tester

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 13:20 – av Jan Sundstedt
Donald Trump kärnvapenprov
Donald Trump har beslutat att USA ska återuppta landets kärnvapenprov.

Donald Trump meddelade på torsdagen att han har beslutat att USA omedelbart ska återuppta provsprängningar av kärnvapen och att krigsministeriet fått i uppdrag att matcha andra länders program.

USA:s president hävdar att beslutet är nödvändigt för att upprätthålla maktbalansen mot Ryssland och Kina.

Trump hänvisar till Rysslands senaste missiltester men också Kinas växande kärnvapenkapacitet som skäl för beslutet att återuppta provsprängningarna.

Han bekräftar i ett inlägg på Truth Social på onsdagskvällen att han "gett krigsministeriet i uppdrag att börja testa våra kärnvapen på lika villkor" och att "denna process kommer att inledas omedelbart".

Annons:
Foto: faksimil/Truth Social/Trump

"Hade inget val"

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One i samband med mötet med Kinas ledare Xi Jinping förklarade Trump att detta var ett svar på andra länders senaste ageranden.

"På grund av den enorma förstörelsekraften hatade jag att göra det, men jag hade inget val! Ryssland ligger på andra plats och Kina på en avlägsen tredjeplats, men inom fem år kommer de att ligga jämsides", försvarar Trump beslutet på sin sociala medieplattform.

Trump ville inte ge några detaljer om var och när testerna skulle äga rum när han fick frågor om detta.

Det kommer att meddelas. Ni vet, vi har testanläggningar. Det kommer att meddelas, sa han.

Han påstod också att han inte trodde att ett återupptagande av USA:s kärnvapenprov skulle göra den globala situationen farligare.

Jag tror att en avspänning, eller en kärnvapennedrustning, skulle vara fantastiskt. Vi diskuterar faktiskt detta med Ryssland, och Kina skulle också delta om vi gör något.

Atomubåt utanför ryska kusten

Tillkännagivandet kommer några dagar efter att Trump riktade en varning till Vladimir Putin om att USA har en atomubåt stationerad nära Ryssland. Varningen följde på Rysslands senaste missiltester.

Jag vet att vi har en atomubåt, den bästa i världen, precis utanför deras kust.

USA har inte testat kärnvapen sedan 1992. Beslutet innebär att Washington bryter med det moratorium som de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd hållit sedan 1990-talet.

USA:s kärnvapenprov

  • USA genomförde sitt senaste underjordiska kärnvapenprov 1992.
  • Landet har sedan dess följt ett ensidigt provstopp, även om det aldrig ratificerat det internationella avtalet Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT).
  • CTBT förbjuder alla kärnvapentester, men träder inte i kraft förrän samtliga kärnvapenstater ratificerat det.
  • Under kalla kriget utförde USA över tusen kärnvapentester, främst i Nevadaöknen och på Stillahavsöar.
  • Beslutet att återuppta testerna ses som ett brott med tre decennier av amerikansk återhållsamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spotifygrundarens bolag kan sälja attackdrönare till Tyskland för miljarder

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 11:59 – av Markus Andersson
Daniel Ek med drönaren HX-2. Tyskt kontrakt kan generera miljarder till Helsing.

Tysklands regering planerar att tilldela tre företag kontrakt värda 10 miljarder kronor för leverans av kamikazedrönare – ett av dem är Daniel Eks militärteknikbolag Helsing.

De tre företagen som förväntas dela på kontraktet är den Ek-backade startupen Helsing, den tyska konkurrenten Stark – som har Silicon Valley-miljardären Peter Thiel bland sina investerare – samt den militärindustriella jätten Rheinmetall. Varje företag väntas tilldelas kontrakt på omkring 300 miljoner euro, drygt 3 miljarder kronor var, enligt källor till Financial Times.

Inga formella avtal har ännu undertecknats, men om kontrakten godkänns av den tyska riksdagens budgetutskott blir de sannolikt de största affärerna för de båda unga startupbolagen hittills.

Enligt avtalet ska de tre företagen leverera upp till 12 000 kamikazedrönare, även om endast en del av det antalet kommer att levereras initialt. Drönarna förväntas sättas in i en ny tysk brigad stationerad i Litauen, med det officiella uppdraget att försvara Natos östra gräns mot eventuella ryska angrepp och luftrumskränkningar.

Annons:

Enligt källor som FT talat med hoppas tyska myndigheter att uppdelningen av kontraktet mellan tre aktörer ska stimulera innovation och konkurrens.

— De gör det för att hålla konkurrensen vid liv och säkerställa att de får det bästa systemet, sa en av källorna.

Europeisk drönarupprustning

Affären kommer i en tid då europeiska länder kraftigt bygger upp sin förmåga inom drönarkrigsföring, både när det gäller defensiv teknologi för att skydda sig mot eventuella drönarattacker men också offensiva drönare för att själva kunna utföra attacker mot mål i andra länder.

Investeringarna i Europas militärtekniska startups har skjutit i höjden sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022, där diverse riskkapitalbolag nu satsar stora summor på militära verksamheter.

Helsing har beskrivits som Europas mest värdefulla militärstartup med en värdering på 12 miljarder euro och under det senaste året har företaget tillkännagivit planer på att leverera 6 000 drönare till Ukraina, köpt den tyska flygplanstillverkaren Grob och presenterat planer på att tillverka undervattensövervakningssystem i Storbritannien.

Stark grundades för bara 15 månader sedan och backas av investerare som amerikanska teknikmiljardären Peter Thiel och riskkapitalbolaget Sequoia Capital. Bolaget har ett team i Ukraina som arbetar med testning och utveckling, och i juli meddelade företaget att det planerar att öppna en fabrik i den engelska staden Swindon.

Rheinmetall överraskade

Att delar av kontraktet ska gå till artilleri- och stridsvagnskoncernen Rheinmetall, som redan har vunnit tiotals miljarder euro i statliga kontrakt, kom som en överraskning för en del aktörer i den militärindustriella industrin.

Även om företaget har partnerskap med den amerikanska drönartillverkaren Anduril och det israeliska företaget UVision, har det fram till nyligen inte haft någon egen beväpnad drönare i sin produktportfölj.

Rheinmetall, med huvudkontor i Düsseldorf, erbjöd sig att leverera den beväpnade drönaren FV-014 till den tyska armén, som företaget presenterade offentligt i september. Drönaren, även känd som Raider, kan bära en laddning på 5 kilo och har en räckvidd på 10 mil.

Stark kommer att leverera sin beväpnade drönare Virtus och Helsing sin HX-2.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Två amerikanska militärflyg kraschar i Sydkinesiska havet

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 28, 2025 – av Jan Sundstedt
Det senaste halvåret har sett ett antal förluster av amerikanska stridsflygplan i samband med olyckor.

En amerikansk helikopter och ett stridsflygplan störtade under separata rutinuppdrag i Sydkinesiska havet på söndagen. Enligt den amerikanska flottan räddades samtliga besättningsmedlemmar oskadda.

Händelserna inträffade inom loppet av en halvtimme och preliminära rapporter pekar på tekniska fel.

Den amerikanska Stillahavsflottan uppgav på söndagen att en helikopter av typen MH-60R Seahawk kraschade omkring klockan 14:45 lokal tid under ett rutinuppdrag från hangarfartyget USS Nimitz i Sydkinesiska havet.

Tre besättningsmän räddades snabbt av närliggande fartyg och befinner sig i gott skick, rapporterar Associated Press.

Annons:

Ungefär trettio minuter senare förlorade flottan även ett stridsflygplan av modellen F/A-18F Super Hornet, som också opererade från Nimitz. De två piloterna sköt ut sig och kunde kort därefter plockas upp av räddningsenheter.

Flottan har inlett en formell utredning för att fastställa orsakerna till de båda olyckorna, som inträffade över ett av världens mest strategiska och omstridda havsområden.

Trump: "Mycket ovanligt"

President Donald Trump kommenterade händelserna under sin Asienturné och kallade de två krascherna i följd för "mycket ovanliga."

De tror att det kan röra sig om dåligt bränsle. Vi ska ta reda på det. Inget att dölja, kommenterade Trump till reportrar ombord på Air Force One på väg från Malaysia till Japan.

Enligt flottan är det fjärde gången i år som ett F/A-18-plan, med en uppskattad kostnad på omkring 60 miljoner dollar per styck, gått förlorat i en olycka.

Två förluster inträffade tidigare under året i Röda havet och en olycka skedde utanför USA:s östkust i augusti.

Sydkinesiska havet är sedan länge en geopolitisk brännpunkt där Kina gör anspråk på nästan hela området.

Under de senaste åren har Peking byggt ut militära installationer på omtvistade öar och rev. Något som fått USA att upprätthålla en ständig militär närvaro i regionen för att, enligt egna uppgifter, skydda fri sjöfart.

De dubbla flygkrascherna inträffade samtidigt som Trump befinner sig på en längre diplomatisk rundresa i Asien, där han under veckan väntas möta Kinas ledare Xi Jinping för samtal om handel och säkerhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverige skyndar på bygget av rymdförsvar – militära satelliter planeras före 2030

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 28, 2025 – av Markus Andersson
Försvarsmakten övervakar andra länders satelliter och rymdrörelser i realtid.

Försvarsmakten påskyndar uppbyggnaden av ett svenskt rymdförsvar och planerar att sända upp egna operativa satelliter tidigare än tidigare planerat.

Initiativet, som ska öka förmågan till övervakning och spaning i ett läge med eskalerande konflikter och försämrat säkerhetsläge, innebär en forcerad anskaffning där Försvarets materielverk (FMV) fått i uppdrag att snabba på processen.

Konflikten med Ryssland och "det förvärrade säkerhetspolitiska läget" har fått Försvarsmakten att accelerera arbetet med ett nationellt rymdförsvar. Målsättningen att ha egna militära satelliter var ursprungligen satt till 2030, men FMV har nu fått i uppdrag att genomföra en forcerad anskaffning så att satelliterna kommer i drift tidigare än så. Försvaret vill i nuläget inte ange ett exakt år eller hur många satelliter som kommer att ingå i systemet.

— Vi behöver se längre, säger Anders Sundeman, ny chef för Försvarsmaktens rymdverksamhet, till statstelevisionen SVT.

Annons:

Satelliterna ska främst användas för spaning och övervakning och syftar till att ge en förbättrad lägesbild, bland annat över Östersjöområdet. En beväpning av satelliterna uppges i dagsläget inte vara aktuell.

"Vapnen når längre"

Försvarsmakten anger två huvudskäl för den ökade takten: det förvärrade säkerhetspolitiska läget och utvecklingen av vapensystem med längre räckvidd. Förmågan att upptäcka och följa händelseutveckling på större avstånd har därför blivit allt viktigare, samtidigt som rymdteknik blivit billigare och mer tillgänglig.

— Avstånden har ökat så mycket numera, vapnen når längre. Därför behöver vi ha en god uppfattning av hur händelseutvecklingen ser ut på betydligt längre avstånd, säger Anders Sundeman.

På sikt är det tänkt att uppskjutningar ska kunna ske från Esrange i norra Sverige, men den första operativa satelliten väntas troligen skickas upp från utländsk mark. Försvaret har redan två övningssatelliter i omloppsbana: Gna-3, som sköts upp förra året, och den svensk-danska satelliten Bifrost som följde tidigare i år.

Rymden som konfliktdomän

I dag arbetar omkring femton personer med rymdförsvaret inom Försvarsmakten, och inom fem år väntas personalstyrkan fördubblas. I det övervakningsrum som hanterar rymdlägesbilden följs andra länders satelliter, passage över Sverige noteras och misstänkta rörelser analyseras.

Sverige är ett av flera länder som nu bygger upp rymdförsvar. Även den USA-ledda militärpakten Nato har lyft fram rymden som en möjlig framtida konfliktdomän.

— Med ett ökat intresse, ökad aktivitet och ökat beroende så kommer potentiella konflikter, eller rymden som potentiell konfliktdomän, att öka, säger Anders Sundeman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.