Forskare har hittat hundratals år gamla mänskliga föremål i gamarnas bon – bland annat skor, armborstpilar och ett spjut.
Många fågelarter har som vana att samla på sig diverse konstgjorda saker, som exempelvis plastbitar, snören eller skräp, för att ta med till sitt bo. Ofta handlar det om att bygga bon och att dessa material helt enkelt är lättillgängliga för fåglarna.
Lövsalsfåglar (Ptilonorhynchidae), som främst finns i Australien och på Nya Guinea, har även för vana att dekorera sina hem med avancerade metoder för att imponera på honorna. De bygger strukturer och samlar på sig färgglada saker som snäckor, blommor, stenar men också plastsaker.
Även större fåglar som örnar, falkar och gamar samlar saker till sina bon, men något som är unikt för många av dessa fågelarter är att samma bo kan återanvändas i generationer om det ligger på en bra plats. På så vis fortsätter fåglar att använda sig av samma bon, och därmed också fylla på dem, under århundraden.
Återanvänds i hundratals år
Lammgamen (Gypaetus barbatus) är en fågelart som lever i bergiga områden i Asien, Afrika och södra Europa, och just detta beteende med att återanvända bon har dokumenterats hos denna art.
Den hotade arten bygger ofta bon i klippgrottor, bergsklippor eller på takutsprång, och många av dessa regioner är ofta torra, särskilt i europeiska bergskedjor där arten ofta håller till. Särskilt i grottliknande strukturer kan förhållandena bli idealiska för långsiktigt bevarande, och det har nu forskare undersökt närmare.
Forskare i Spanien undersökte tolv övergivna lammgamsbon i ett område i södra Spanien där arten dog ut för 70–130 år sedan. Totalt hittade man 226 föremål som hade tillverkats av människan i bonens lager.
Naturliga museer
Bland annat hittade man en slangbella, skor, en armborstpil, ett spjut, ett dekorerat fårskinn och fragment av en korg som lammgamarna använde som material för att bygga sitt bo. Många av föremålen var gjorda av espartogräs, en traditionell fiberväxt som använts i medelhavsområdet i tusentals år. Det som förvånade forskarna var åldern på föremålen – många av dem var hundratals år gamla.
En sko daterades till att vara 675 år gammal och fårskinnet var 650 år gammalt. Korgbiten var yngre och daterades till 150 år gammal. Föremålen var också i förvånansvärt bra skick.
”Tack vare lammgamsbonens solida struktur och deras läge i västra Medelhavet – vanligtvis på skyddade platser som grottor och bergsskydd med relativt stabil temperatur och låg luftfuktighet – har de fungerat som naturliga museer och bevarat historiskt material i gott skick”, skriver forskarna i studien som publicerats i tidskriften Ecology.
Tidskapslar
Förutom de konstgjorda föremålen fann forskarna också 2 117 ben, 86 hovar, 72 läderrester, 11 hårrester och 43 äggskal. Lammgamar samlar aktivt på sig ben och föremål till sina bon, och dessa fynd ger intressant information om artens diet sedan medeltiden, samt om vilda djurs förekomst och djur-människa-interaktioner i området.
Äggskalen möjliggör också fler studier kring miljögifter och bekämpningsmedel och om det kan finnas någon koppling till varför arten dog ut i området. Förhoppningen är också att föremålen kan användas för att ge viktig information kring återintroducering av arten.
Studien visar hur gamla bon kan fungera som tidskapslar som bevarar både naturhistorisk och kulturhistorisk information. Fynden ger inte bara insikter om lammgamens förflutna, utan också om människornas liv i dessa bergsområden för hundratals år sedan.
