MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025

Två miljoner år gammalt DNA uppges ha hittats på Grönland

publicerad 22 januari 2023
– av Sofie Persson
En digital rekonstruktion av den utdöda mastodonten.

Forskare tror att man hittat världens äldsta DNA, som uppges vara två miljoner år gammalt. Proverna hittades på Grönland och visar ett tidigare oupptäckt djur- och naturliv vilket enligt en forskare i studien där man analyserat dem, innebär ett nytt kapitel i den förhistoriska tiden.

På Grönland har forskare hittat det äldsta DNA som någonsin återfunnits. Proverna hittades på den geologiska Kap København-formationen och uppges vara omkring två miljoner år gamla. Det tidigare äldsta DNA man hittat var från en mammut i Sibirien som uppges ha varit 1,3 miljoner år gammal.

Eske Willerslev, professor vid Köpenhamns universitet och University of Cambridge, chef för Lundbeck Foundation GeoGenetics Centre, och en av ledarna i studien, menar att man nu öppnat upp ett nytt kapitel av urgammal förhistoria.

Dna kan försämras snabbt men vi har visat att vi under rätt omständigheter nu kan gå längre tillbaka i tiden än någon kunde ha vågat föreställa sig. Nu öppnar sig ett nytt kapitel av den förhistoriska tiden, ett kapitel som sträcker sig ytterligare en miljon år tillbaka i tiden och för första gången kan vi titta direkt på dna från ett två miljoner år gammalt ekosystem, säger han enligt Uppsala Universitet.

I teamet ingick 40 forskare från Danmark, Storbritannien, Frankrike, Sverige, Norge, USA och Tyskland. Där ingick svenske Ian Snowball, professor vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, vars uppgift var att åldersbestämma Kap København-formationen.

Det var väldigt spännande att vara en del av arbetet och att åldersbestämma sedimentavlagringarna där det här rekordgamla DNA:t samlades in. Med hjälp av många olika kompetenser har vi tillsammans lyckats öppna ett helt nytt kapitel i evolutionens historia, säger Snowball.

Detta förhistoriska DNA har nu använts för att kartlägga ett ekosystem som existerade på Grönland för två miljoner år sedan. Klimatet ska vid den tiden ha varierat mellan arktiskt och tempererat, men trots att man vid den tiden benämner tidsepoken som istid var klimatet omkring 10 till 17 grader varmare än idag. När det var tempererat byggdes sedan den geologiska formationen upp.

Forskarna har samlat in DNA från olika djur, växter och mikroorganismer och förvånades över att se det rika djur- och växtliv som fanns då. Bland annat fann man att det vid denna tid fanns skogar av exempelvis poppelträd och granar, som idag är vanligare på lägre breddgrader. Det ska ha blandats med exempelvis björkar som fortfarande växer på Grönland idag. Djurlivet bestod av exempelvis harar och lämlar, men det fanns också djur som förvånade forskarna med spår av både mastodonter, ett idag utdött elefantdjur, och renar, djur som inte ska ha kunnat överleva där.

Renar, enligt paleontologer, borde inte ha överlevt, säger Willerslev till tidskriften Nature. De borde inte ens existera på den tiden.

Forskarna hoppas att man ska kunna göra liknande upptäckter i andra delar av världen för att i sin tur kunna få en ökad förståelse för variationen i klimatet och ekosystemen.

Våra resultat öppnar nya områden av genetisk forskning, och visar att det är möjligt att spåra ekologin och utvecklingen av biologiska samhällen från två miljoner år sedan med hjälp av forntida dna”, står det att läsa i studien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare skapar unik hjärnkarta med hjälp av mus och filmklipp

publicerad Igår 11:12
– av Redaktionen
Forskarna tror att tekniken som utvecklats kan bli användbar för att identifiera störningar i hjärnan.

Med hjälp av en mus som fick titta på olika filmklipp, från bland annat The Matrix, har forskare skapat den största funktionella 3D-kartan över en del av en däggdjurshjärna någonsin. Den högupplösta kartan innehåller mer än 200 000 hjärnceller.

Tankar, känslor, tal och rörelser styrs av neuroner i hjärnan som skickar signaler via axoner, dendriter och synapser. Men hur nätverk av nervceller samverkar – och hur störningar i dessa kopplingar kan bidra till sjukdomar som Alzheimers eller autism – är ännu inte fullständigt kartlagt.

Du kan ställa upp tusen hypoteser om hur hjärncellerna kan göra sitt jobb, men du kan inte testa hypoteserna om du inte vet det kanske mest grundläggande – hur cellerna är kopplade till varandra, säger Clay Reid, forskare vid Allen Institute, till CBC.

I ett nytt projekt, som presenteras i totalt åtta studier av ett globalt team med över 150 forskare, vill man ta ännu ett steg framåt i hjärnforskningen genom att kartlägga delar av en mushjärna. Under två timmar fick musen titta på olika klipp från filmer, bland annat från The Matrix, och sedan lyckades forskare kartlägga celler i en kubikmillimeter av musens hjärnvävnad och genom det skapa en högupplöst 3D-karta. Den innehåller över 200 000 hjärnceller, varav omkring 82 000 är neuroner.

Den tidigare mest detaljerade kartan över en människohjärna innehåller 16 000 neuroner.

Som att titta på ”nattens stjärnor”

Den nya kartan fångar också aktiviteten hos tiotusentals nervceller som avfyrar signaler och interagerar med varandra för att bearbeta visuell information. Resultaten ”är verkligen fantastiskt vackra”, säger Forrest Collman, neurovetare vid Allen Institute, som är medförfattare till studien.

När man tittar på det får man verkligen en känsla av vördnad inför komplexiteten i hjärnan som är väldigt lik den när man tittar upp på nattens stjärnor, säger han till Nature.

Forskarna kallar projektet ett nytt grundläggande steg inom hjärnforskningen och tror att tekniken som utvecklats kan bli användbar för att identifiera störningar i hjärnan. Nästa steg är att kartlägga en hel mushjärna.

Den teknik som utvecklats i det här projektet kommer att ge oss vår första chans att verkligen identifiera någon form av onormalt mönster av konnektivitet som ger upphov till en störning, säger Sebastian Seung, neurovetare och datavetare från Princeton, en av studiens ledande forskare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dödsfall efter covidvaccin berodde på sprutan – i de flesta fall

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen
Kardiologen Peter McCullough är en av forskarna bakom studien.

I en ny studie härleder läkare covidvaccin som direkt eller bidragande orsak i tre av fyra fall av 325 granskade obduktioner där individer tagit injektionerna före dödsfallet.

Forskarna har granskat totalt 44 vetenskapliga artiklar med de sammanlagt 325 obduktionsfall man kunnat finna av personer som avlidit efter att de injicerats med covidvaccin. För att hitta artiklarna användes sökord som “COVID-19 Vaccine”, “SARS-CoV-2 Vaccine”, “COVID Vaccination”, “Post-mortem” och “Autopsy”.

I varje enskilt fall granskade tre oberoende läkare obduktionsresultaten för att bedöma om covidvaccinet kunde vara den direkta orsaken eller en bidragande orsak till dödsfallet.

Bland andra är den tidigare kardiologen Peter McCullough en av forskarna bakom studien. McCullough har varit en mycket stark kritiker till covidpolitiken inklusive massvaccinationskampanjen, och yrkade bland annat starkt på att personer under 50 år och de som haft infektionen inte behövde injicera sig med covidvaccinerna.

Myokardit och plötslig hjärtdöd

Studien, som publicerats i den kvalitetsgranskade tidskriften Public Health Policy and the Law, visar att minst två av tre läkare i 74 procent av fallen bedömde att covidvaccinationen var en direkt eller bidragande orsak till dödsfallet.

De vanligaste dödsorsakerna var plötslig hjärtdöd, lungemboli, hjärtinfarkt, VITT (vaccininducerad trombos), myokardit, inflammatoriskt syndrom och hjärnblödning. De flesta dödsfall som studerats inträffade inom en vecka efter vaccination.

Den svenske läkaren Nils Littorin har kommenterat studien och menar att resultaten är slående.

 

Vädjar efter fördjupade studier

Mönstren som framgår av studien tyder enligt författarna på att det finns ett orsakssamband mellan covidvaccination och ökad dödlighet, samtidigt som man efterlyser och vädjar om betydligt mer omfattande och djupgående studier på området.

Ytterligare brådskande undersökningar krävs för att klargöra våra resultat”, skriver forskarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Game of Thrones-varg återskapad

Den biologiska mångfalden

publicerad 9 april 2025
– av Redaktionen
Idag lever de tre valparna på hemlig ort, omgärdade av stängsel och övervakade av säkerhetspersonal, drönare och kameror.

Tre valpar av jättevarg, även kallad skräckvarg, har nu återskapats av forskare i Texas. Det är det första framgångsrika fallet i världen av så kallad ”de-extinction” – återupplivandet av ett tidigare utdött djur.

Vargarten Aenocyon  dog ut för ungefär 12 500 år sedan och levde i Nordamerika. Den var större än dess nu levande släkting vargen och kunde bli omkring 1,5 meter i höjd samt väga mellan 50 till 80 kilo. Den hade också tjockare päls och bredare käke än vår nutida varg.

Forskare vid biotech-företaget Colossal Bioscience har hämtat dna från fossiler av den utdöda jättevargen för att sedan sedan undersökas för att fastställa genetiska egenskaper som färg, päls och storlek. Sedan har informationen använts för att modifiera celler hos den nutida släktingen gråvarg. Totalt har man gjort 20 genmodifieringar i 14 olika gener. Friska utvecklade embryon överfördes sedan till tamhundar, som var stora blandrashundar, som sedan fungerade som surrogatmammor.

Vårt team tog DNA från en 13.000 år gammal tand och en 72.000 år gammal skalle och skapade friska vargvalpar, Ben Lamm, Colossals medgrundare och VD, enligt CNN.

Den första oktober 2024 föddes två hanvalpar och i januari i år föddes även en tik.

Game of Thrones författare investerar

Jättevargen, känd som ”dire wolf” på engelska, har gjort starka avtryck i populärkulturen – inte minst i böcker, filmer och tv-serier. Mest känd är den från fantasyserien Game of Thrones, där familjen Stark har en skräckvarg som sitt husdjur och vapensymbol.

Faktiskt är det så att författaren bakom bokserien, George R R Martin, är med som investerare till bolaget och de genmodifierade vargarna. Han är också ”kulturell rådgivare” åt företaget, som även skickat ut en pressrelease kring artens kulturella inflytande. Böckerna gjordes även till en populär tv-serie av HBO.

Hanarna har fått namnen Romulus och Remus, samtidigt som tikvalpen fått namnet Khaleesi, vilket är en titel som karaktären Daenerys har i bokserien – som visserligen inte ingår i Stark-familjen, utan i Targaryen som har en drake på sitt sigill.

Inte en ”skräckvarg”

Även om forskarna bakom de genmodifierade valparna menar att det handlar om ”de-extinction”, påpekar andra forskare att det inte riktigt är så det ligger till. Likheterna är främst i utseendet, inte i själva dna:t.

Det här är en gråvarg med modifierad arvsmassa, inte en ”skräckvarg”, säger arvsmasseforskare Emily Roycroft till ABC. De genetiska ändringarna kan ha gett dessa vargar en ljusare päls för att påminna om en skräck – men vad som gör en art är mer än bara ytan.

Biotech-företaget betonar att målet inte är att återskapa arter med exakt genetisk identitet, utan att skapa så kallade ”funktionella kopior”. Tekniken bakom jättevargen hoppas man även kunna använda för att hjälpa utrotningshotade djur.

Vårt mål med de-extinction är alltid att skapa funktionella kopior av dessa utrotade arter. Vi fokuserade på att funktionella kopior som vi visste skulle leda till en av dessa nyckelegenskaper, säger Beth Shapiro, Colossals vetenskapliga chef.

Hemlig ort

Idag lever de tre valparna på hemlig ort i ett 2 000 hektar stort område med ett tre meter högt stängsel och övervakas ständigt av säkerhetspersonal, drönare och även kameror. Valparna är vana vid människor, men inte tama, och befinner sig fortfarande i en ungdomsfas.

Vi ser fortfarande en hel del ungdomsbeteenden. Vi har inte sett dem uttrycka alla sina beteenden fullt ut, säger Matt James, Colossals djurchef. De är en fantastisk möjlighet för oss att lära oss massor om utrotning, om kloning, om genetisk redigering och alla effekter efter det.

Colossol arbetar också mot att återuppliva mammuten, dronten och den tasmanska tigern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förarnas omdömeslösa beteende orsakar olyckor med elsparkcyklar

publicerad 27 mars 2025
– av Redaktionen
I vissa fall orsakar åkarna olyckor med flit - och i andra fall surfar man på mobiltelefonen under färden.

Olyckor där elsparkcyklar är inblandade beror oftast på förarnas eget beteende – den bedömningen gör forskare vid Chalmers universitet.

Man ser att elfordonen används på andra sätt än övriga fordonstyper och att åkare krockar med flit, surfar på mobilen under färden eller åker med en hand på styret.

Sedan ett antal år tillbaka är elsparkcyklar ett vanligt inslag i de flesta svenska städers gatubild och deras intåg har också inneburit nya sätt att snabbt och smidigt göra kortare resor.

Samtidigt har många länge påpekat att fordonen inte bara används för att transportera åkaren från punkt a till punkt b – utan att de också används som en slags nöjesaktivitet, där framförallt unga personer åker runt och gör tricks med cyklarna, eller på andra sätt agerar olämpligt eller farligt i trafiken.

– Tyvärr är det tydligt att den typen av nöjeskörning i vissa fall medför farliga beteenden som leder till påtagliga olycksrisker, säger Marco Dozza, professor i aktivt säkerhets- och trafikantbeteende vid Chalmers och en av författarna bakom en studie som tittat närmare på orsakerna bakom olyckorna.

Man har med hjälp av kameror och annan avancerad teknik samlat in data från närmare 7000 resor med elsparkcyklar – och tittat närmare på 19 olyckor och 42 incidenter som var nära att resultera i allvarliga olyckor.

”Känner inte samma ansvar”

I studien kunde forskarna snabbt notera avvikelser från liknande undersökningar av andra typer av fordon och såg att i 20 procent av incidenterna så skapade föraren medvetet en tydlig risksituation eller en faktisk krock under sin åktur.

Dozza menar att åkarnas beteende är att likna vid skadegörelse och han anser att elsparkcyklarna behandlas på ett annat sätt än andra fordonstyper.

– Det här beteendet verkar vara specifikt för elsparkcyklar. Att ägarskap saknas eftersom elsparkcyklarna hyrs kan göra att föraren inte känner samma ansvar för fordonet och bryr sig mindre om konsekvenserna av en krock, säger han.

Han konstaterar att det främst är förarens beteende som orsakar olyckor – och inte själva elsparkcykeln.

– Det förekommer betydligt fler annorlunda, märkliga och trafikfarliga beteenden hos elsparkcyklister jämfört med hos andra trafikanter.

”Kanske behövs krav på utbildning”

Exempel på detta är att förare kör med bara en hand på styret, använder mobiltelefonen under färden eller åker tillsammans i grupp – något som ökar olycksrisken.

– Det går inte att styra och bromsa med en elsparkscykel på samma som med en cykel, så att köra med en hand på styret är betydligt svårare – och farligare – än många kanske tror. Resultaten bekräftar hur viktigt det är att inte vara distraherad under körningen. Att titta på mobilen eller åka många i grupp kan ta bort fokus på körningen och omgivningen, betonar han.

Forskarna kunde också se att elsparkcyklarna var involverade i oväntat många incidenter med bilar – trots att tanken är att de främst ska köras på cykelbanor. De flesta sådana olyckor sker vid korsningar, och Benjamin Dozza spekulerar i att bilisterna kan ha svårt att se elfordonen i tid.

Även om tekniska lösningar kan förbättra trafiksäkerheten så menar professorn att det viktigaste ändå är beteendemässiga förändringar, och att föräldrar lär sina barn att köra elsparkcykel på samma sätt som de lär dem cykla.

– Kanske behövs det krav på utbildning, och helst praktisk träning, för att få hyra en elsparkcykel, föreslår han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.