Svenska forskare: Inför rekommendationer för barn och skärmtid

publicerad 14 juni 2022
- av Sofie Persson

I Sverige finns inga riktlinjer för barn och skärmtid, vilket nu tio forskare menar behövs. Barns första två år är särskilt känsliga och det finns risk för negativa konsekvenser vid för stor användning av skärmar, menar forskarna.

Det var under mars 2019 som WHO kom med nya riktlinjer för barn och skärmtid. Då rekommenderade man att barn upp till två år helt ska undvika skärmtid samt att barn mellan två och fem år helst ska ha mindre än en timmes skärmtid om dagen.

Detta anammade Norge tidigare i år, då man ändrade rekommendationen för barns skärmtid och beslutade att råda föräldrar att barn upp till två år inte bör ha någon som helst skärmtid.


Annonser:


I Sverige finns inga sådana råd överhuvudtaget, utan Folkhälsomyndigheten har istället rekommendationer angående barn och stillasittande. Det räcker inte, menar tio forskare som skrivit en debattartikel i Bonniertidningen DN.

Forskarna konstaterar att barns första två år är extra känsliga då hjärnans grundläggande funktioner utvecklas och man menar att barnen lär sig bättre om de får interagera med andra. Vidare pekar forskarna på ett flertal studier som visar att skärmtid kan leda till negativa konsekvenser för barnets utveckling. Försämrad språkutveckling, försvårat lärande, närsynthet och fetma är några av riskerna, skriver de.

Att man i skolan satsar stort på de digitala verktygen menar man också är utan konsekvensanalys och att Sverige är det enda landet i världen som har inskrivet i läroplanen att förskolebarn ska arbeta med digitala verktyg. Forskarna menar att det beslutet tagits utan en medicinsk konsultation och att om man ska använda digitala verktyg i förskolan behövs det bättre riktlinjer.

Det är dags för Folkhälsomyndigheten att lyssna på vetenskapen och införa rekommendationer”, skriver de.


Forskarna bakom debattartikeln

Sissela Nutley, med dr i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet

Lisa Thorell, docent i psykologi, Karolinska institutet

Mikael Heimann, professor emeritus i utvecklingspsykologi, Linköpings universitet

Ulrika Ådén, professor och överläkare i neonatologi och pediatrik, Karolinska institutet och Linköpings universitet, ordförande i Svenska barnläkarföreningen

Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi, Linköpings universitet

Lotta Borg Skoglund, överläkare och docent i psykiatri, Uppsala universitet

Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap, Lunds universitet och Linköpings universitet

Kerstin Hellgren, överläkare och docent i oftalmologi, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset

Maria Örtqvist, med dr, specialistsjukgymnast i pediatrik, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset

Hugo Lagercrantz, professor emeritus i barnmedicin, Karolinska institutet



Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.