För första gången har forskare, däribland från Lunds universitet, lyckats analysera mjukdelar från en fossilerad svanödla. Studien visar att den havslevande reptilen hade både slät och fjällad hud.
Svanödlor, eller plesiosaurer, levde i världshaven under större delen av mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). De kunde bli upp till tolv meter långa och simmade likt havssköldpaddor med hjälp av fyra paddelformade fenor.
Svanödlornas yttre anatomi har länge varit okänd men ett forskningsteam, lett av Lunds universitet, har nu lyckats analysera mjukdelar från en 183 miljoner år gammal individ funnen i Holzmaden, Tyskland. I studien deltog även forskare från Uppsala universitet, RISE (Research Institutes of Sweden), Naturkunde-Museum Bielefeld och Urwelt-Museum Hauff.
Ovanlig kombination
Studien, som publicerats i Current Biology, visar att svanödlan hade en unik kombination av slät och fjällad hud på olika delar av kroppen.
–Vi använde ett brett spektrum av tekniker för att identifiera slät hud i svansregionen och fjäll längs den bakre kanten av simfötterna, vilket ger oöverträffade insikter i utseendet och biologin hos dessa sedan länge utdöda reptiler, säger Miguel Marx, geologidoktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna tror att hudens variation var anpassad efter olika funktioner. Den släta huden gav svanödlan bättre hydrodynamik vid jakt på fisk och bläckfisk, medan de fjällade simfötterna underlättade rörelse på skrovliga havsbottnar.

183 miljoner år gamla hudceller
Det är första gången mjukdelar från en fossilerad svanödla har analyserats. Genom att rekonstruera forntida djurs utseende kan forskare få insikter om evolutionära anpassningar och de krav som olika miljöer ställt på överlevnad.
– Bortsett från mosaiken av slät hud och fjäll var det ett fantastiskt ögonblick att kunna visualisera cellerna i tunna sektioner av den fossilerade plesiosauriens hud. Jag blev chockad när jag såg hudceller som bevarats i 183 miljoner år. Det var nästan som att titta på modern hud, säger Marx.