Fysiska pengar riskerar att bli ett minne blott när Sverige nu är på god väg att bli det första helt kontantlösa landet i världen.

Utvecklingen är negativ för många, men allra hårdast drabbas de redan mest utsatta – nämligen gamla, sjuka och fattiga.

Sedan 2007 har mängden kontanter i Sverige halverats och idag använder över 80 procent av befolkningen digitala betaltjänster som Swish – ofta dagligen. Forskare vid Lunds universitet noterar att många platser i Sverige redan nu är helt kontantlösa och att detta innebär att den som av olika skäl inte kan använda de digitala lösningarna i praktiken stängs ute från samhället.

En intervjustudie som genomförts av professor Lena Halldenius och docent Moa Petersén vid Lunds universitet, visar att de med allra lägst inkomster också är de som klarar av den påtvingade övergången till det kontantlösa kontrollsamhället sämst.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 21 december 2024.

”Det kan handla om äldre, hemlösa eller psykiskt sjuka som ofta inte ens har något bankkonto och heller inte har råd att investera i digital teknik”.

”En del av dem vi intervjuade är hemlösa eller har psykiska problem. Andra lever på en mycket låg inkomst. De hinder de möter är både praktiska och kulturella. De känner sig som brottslingar, undervärderade och utestängda från att delta i mycket av det dagliga livet”, skriver forskarna i den internationella nyhetsplattformen i The Conversation.

”Kände mig som en tjuv”

Dessa personer kan inte längre handla i många butiker, betala räkningar eller på andra sätt delta i samhället på samma sätt som tidigare, och tvingas istället begränsa sig till ”kontantbubblor” där det fortfarande fungerar att betala med fysiska pengar.

”Kontanter fungerar som en lokal valuta, isolerad från resten av ekonomin. I kontantbubblan kan du köpa nödvändigheter och gå på enkla kaféer, men du kan inte betala för parkering och du kan inte betala räkningar utan hjälp. Volontärer vid lokala samhällsgrupper berättade för oss att de tillbringar större delen av sin tid med att göra människors bankärenden åt dem”, skriver man vidare.

Ett konkret exempel rör en äldre kvinna som sparat ihop pengar för att kunna köpa en present till sitt barnbarn – men nekas att göra detta i kassan med barnbarnet i handen – detta eftersom butiken inte längre tar emot kontanter.

– Jag kände mig som en tjuv, förklarar kvinnan.

”Dyrt att vara digitalt fattig”

Hemlösa som sover i bilar kan inte längre använda parkeringsautomaterna – eftersom dessa inte tar emot kontanter. Istället har det uppstått en illegal marknad där människor med smartphones och bankkonton betalar för sin parkering till en betydande extra kostnad.

”Det är dyrt att vara digitalt fattig”, konstateras det.

Att inte kunna handla i butiker, betala räkningar och avgifter eller vara en del av det svenska samhället leder till att många känner såväl skam som ilska och uppgivenhet – samtidigt som den som använder kontanter blir allt mer misstänkliggjord och stigmatiserad.

”Digitaliseringen har gjort människor ensamma”

Sverige har idag  blivit ett land ”där digitala pengar är bra och kontanter förknippas med kriminalitet och smuts” varnar forskarna.

”I Sverige, liksom i många andra länder, känns en helt kontantlös ekonomi oundviklig under de kommande åren. Men vi har sett att människor som är beroende av kontanter på grund av fattigdom inte har möjlighet att klara sig på egen hand eller ens att betala sina räkningar”.

– Det är inte bara kontantlösheten. Jag känner att människan har försvunnit. Vi lever som robotar; klicka här, klicka där. Digitaliseringen har gjort människor ensamma, förklarar ett av intervjuobjekten uppgivet.