MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 25 april 2025

fredag 25 april 2025


Zelenskyjs förre säkerhetsrådgivare varnar för Ukrainas domedagsplaner: ”De planerar att spränga kärnkraftverken”

Kriget i Ukraina

  • Ukrainska makthavare har planer på att spränga samtliga landets kärnkraftverk och göra hela regionen till en obeboelig zon.
  • Planerna uppges vara en del av en "brända jordens taktik" - att man ifall man ser kriget som förlorat kommer att förinta hela landet hellre än att det faller under rysk kontroll.
  • Det uppger Oleksij Arestovytj, tidigare säkerhetsrådgivare åt Volodymyr Zelenskyj med insyn i Kievs innersta krets - som han benämner som "en grupp galningar".
publicerad 2 april 2025
– av Redaktionen
Enligt Zelenskyjs tidigare rådgivare bygger domedagsplanen på att "ta alla med sig" om man är på väg att falla.

Oleksij Arestovych arbetade mycket nära Zelenskyj fram till januari 2023 då han avpolletterades efter att bland annat offentligt ha medgivit att ukrainsk militär bar skuld för att ett flerfamiljshus i staden Dnipro förstördes och 46 människor dödades, något som vid tillfället skylldes på Ryssland.

Efter att han vid flera tillfällen kritiserat Zelenskyjs-administrationens beslut och kompetens under kriget föll han i ännu mer onåd och kände sig tvingad att fly landet av rädsla för att arresteras av landets underrättelsetjänst.

Via sociala medier, intervjuer och i videoform har han fortsatt att kommentera krigets utveckling och i en färsk intervju med en ukrainsk journalist avslöjar han att den högste chefen för Ukrainas militära underrättelsetjänst – Kirill Budanov – har tagit fram en plan som riskerar att bli ödesdiger för hela Europa.

Planen uppges gå ut på att alla Ukrainas kärnkraftverk – och eventuellt även några av Rysslands, ska sprängas om alla andra försvarsåtgärder misslyckas och kriget bedöms vara förlorat.

Under amerikansk kontroll?

I dagsläget finns fyra aktiva kärnkraftverk med totalt 15 reaktorer i landet. Zaporizjzjas kärnkraftverk är det största i hela Europa, och ryska trupper tog kontroll över detta redan i mars 2022, kort efter att kriget inleddes. I Ryssland finns det därtill ytterligare 37 reaktorer fördelade på 11 kärnkraftverk.

Exakt hur stor påverkan det skulle få för livet i regionen om alla eller någon av dessa reaktorer faktiskt sprängdes är svårt att avgöra – men konsekvenserna av en sådan händelse riskerar enligt bedömare att bli fullständigt förödande.

Arestovych lyfte fram uppgifterna i samband med Trumps förslag att ukrainska kärnkraftverk ska ställas under amerikansk kontroll – ett förslag som USA:s president också ska ha diskuterat med sin ukrainska motsvarighet.

”En apa med en handgranat”

Officiellt skulle detta enligt Vita huset vara det ”bästa skyddet” för landets kärnkraftsinfrastruktur, men Zelenskyjs tidigare rådgivare menar att det i verkligheten snarare handlar om att Trump-administrationen känner till Kievs domedagsplaner och vill undvika att dessa realiseras.

– De ser oss som en apa med en handgranat och vill helt enkelt ta kontroll över dessa farliga leksaker, menar Arestovych.

– De känner till våra planer på att spränga alla kärnkraftverk om Ukraina förlorar, förklarar han vidare.

”Ta alla med oss”

Enligt Arestovych började idén dryftas bland det ukrainska ledarskapet redan för 1,5 år sedan, och det talades inte endast om att spränga de egna kärnkraftverken – utan även de ryska reaktorer man har kapacitet att nå med sina vapen.

– Principen är att om vi ska dö så ska vi också ta alla med oss, fortsätter han, och beskriver Zelenskyj och dennes innersta krets som en ”grupp galningar”.

Ex-rådgivaren berättar också att USA redan under Biden-administrationen mer försiktigt försökte ta kontrollen över ukrainska kärnkraftverk – men Trumps regering är mer explicita och tydliga i denna strävan.

Han uppger även att ukrainska oligarker i dagsläget försöker samla in pengar i syfte att finansiera ett ukrainskt kärnvapenprogram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainska barnsoldater hyllas av tysk statsmedia

Kriget i Ukraina

publicerad 21 april 2025
– av Redaktionen
Att DW gestaltar träningslägret för barnsoldaterna som någonting positivt och naturligt har vållat stor ilska på sociala medier.

I ett uppmärksammat reportage från den tyska statskanalen Deutsche Welle får tittarna se hur ukrainska barn så unga som 10 år görs ”stridsklara” och får lära sig hantera olika vapentyper i vad som beskrivs som ”hemliga militärläger runtom i landet” specifikt riktade för minderåriga.

Många har dock reagerat mycket starkt på reportagets positiva ton och påpekat att det framstår som att tysk media aktivt försöker utmåla barnsoldatslägren som någonting positivt och nödvändigt.

Barnsoldater kanske vanligtvis förknippas med blodiga inbördeskrig i Afrikas och Asiens djungler – och någonting som systematiskt brukar förkastas i Väst som barbariskt och fullständigt oacceptabelt – med argumentet att vuxna har ett ansvar att göra vad man kan för att hålla barn utanför krig och konflikter.

DW:s reportage följer dock inte alls den mallen, istället får tittarna veta att de militära träningslägren för barn är en medveten och långsiktig strategi från ukrainskt håll och något av ett nödvändigt ont.

– I Ukraina förbereds barn så unga som 10 år för strid. Medan striderna med Ryssland drar ut på tiden lär hemliga militärläger över hela landet ut krigets konst till barnen, inklusive hur man skjuter med pistoler, gevär och till och med maskingevär. Ukrainarna inser att kriget kan fortsätta i många år, och de vill vara förberedda, säger reportern, och fortsätter:

– Dagens barn kan vara morgondagens soldater.

”Kommer dö för mitt land”

Den tyske journalisten hävdar att barnen inte kommer att skickas till fronten förrän de blivit myndiga – men det framgår inte om detta bara är någonting som han blivit tillsagd av lägeransvariga, eller om han faktiskt undersökt saken närmare.

– De (föräldrarna) tror att jag fortfarande är deras lilla flicka, att jag inte kan vara en soldat eller en krigare. Men jag säger att jag kommer att dö för mitt land, jag kommer att skadas för mitt land. Det här är val som jag har gjort. De förestår inte det här, säger en 14-årig flicka.

Även om lägret för barnsoldaterna huvudsakligen utmålas som någonting positivt, medger en av de ansvariga att alla ukrainare inte stödjer verksamheten och att många föräldrar inte vill skicka sina barn dit – eftersom de är rädda att barnen ska skickas vidare till armén.

– Vi hjälper dem bara att försvara sig själva och att överleva i kriget, försäkrar han dock.

”Liberala demokratins degenerering känner inga gränser”

På sociala medier har reportaget väckt stor ilska och frustration – och många pekar på att det verkar som att det tyska mediebolaget försöker normalisera användande av barnsoldater i krig.

Ukrainarna utbildar barnsoldater och tyska statliga medier firar det. Ukraina-manin lockar fram de mörkaste demonerna i den mänskliga själen”, skriver en användare.

Träna barn till köttkvarnen? Den liberala demokratins degenerering känner inga gränser. Om det hade varit afrikaner i Kongo och inte européer i Ukraina skulle DW ha skrikit sig fördärvade över användningen av barnsoldater”, argumenterar en annan.

En del drar paralleller till andra världskrigets slutskede och hur Tyskland använde barnsoldater för att förlänga kriget – trots att det inte längre fanns någon möjlighet till seger.

Några har också noterat att åtminstone en av instruktörerna tycks bära en variant av det nationalsocialistiska Tysklands riksvapen på sin provisoriska uniform – något som dock inte nämns i DW:s reportage, trots att denna typ av symboler är förbjudna i Tyskland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA kan erkänna Krim som ryskt

Kriget i Ukraina

publicerad 20 april 2025
– av Redaktionen
2014 röstade befolkningen i Krim för att lämna Ukraina och återförenas med Ryssland. Bara ett fåtal länder i världen erkänner dock i dagsläget Krim som en legitim del av Ryssland.

USA kan komma att erkänna Krim som ryskt territorium som en del av ett potentiellt fredsavtal mellan Moskva och Kiev. Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor med insyn i frågan.

Krimregionen röstade för att lämna Ukraina och återförenas med Ryssland år 2014, kort efter den USA-stödda statskuppen i Kiev. De ukrainska myndigheterna och många andra ledare har dock konsekvent vägrat erkänna Moskvas suveränitet över halvön, som till övervägande del är etniskt rysk, och har länge krävt att Ukrainas gränser från 1991 återställs.

Enligt tidningen har Vita huset ännu inte fattat något slutgiltigt beslut i frågan. USA:s chefsförhandlare, Steve Witkoff, uppgav efter ett möte med Rysslands president Vladimir Putin förra veckan att samtalen till stor del kretsar kring statusen för Krim samt fyra andra ryska regioner som Ukraina gör anspråk på.

Hittills har bara ett fåtal länder formellt erkänt Krim som en legitim del av den ryska federationen, och om USA skulle göra samma bedömning väntas detta bli en stor och betydande prestigeseger för Putin.

USA presenterade ett fredsförslag för sina europeiska allierade under torsdagen, vilket innefattar frysningen av striderna längs den nuvarande frontlinjen samt stegvisa lättnader av sanktioner mot Moskva som en del av ett eldupphör.

Ryssland vill adressera ”konfliktens grundorsaker”

Både USA:s president, Donald Trump, och utrikesminister Marco Rubio antydde tidigare i veckan att Washington kan komma att överge sina försök att medla mellan Ryssland och Ukraina om inte betydande framsteg görs inom kort.

– Om någon av parterna av någon anledning gör detta väldigt svårt, kommer vi helt enkelt att säga: ni är dårar, förkunnade Trump till reportrar på fredagen i Ovala rummet.

– Ni är idioter, ni är hemska människor, och vi kommer helt enkelt att avstå. Men förhoppningsvis behöver vi inte göra detta, fortsatte han.

Ryssland har i sin tur krävt att Ukraina måste avsäga sig sina territoriella anspråk och dra tillbaka sina trupper från de delar av ryska regioner som Kiev fortfarande kontrollerar – detta som ett villkor för en varaktig fred.

Moskva har också betonat att en framtida uppgörelse måste adressera ”konfliktens grundorsaker”, däribland Natos östliga expansion och Ukrainas ambitioner att gå med i försvarsalliansen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Det militärindustriella komplexet briljerar

Kriget i Ukraina

I skuggan av kriget i Ukraina växer det svenska militärkomplexet snabbare än någonsin. Frågan är inte längre vem som vinner på kriget – utan varför så få vågar prata om det.

publicerad 15 april 2025
– av Jenny Piper
Soldat med Saab Bofors Dynamics pansarvärnsrobot NLAW.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En titt på de tio största svenska bolagen på Stockholmsbörsen ger vid handen att Wallenberg är majoritetsägare i de flesta och toppar listan med sitt maktbolag Investor som är värt cirka 860 miljarder kronor.

Nykomling på listan är försvarskoncernen Saab som nu når nya rekordnivåer på börsen efter att ha stigit drygt 2 % och passerat det anrika verkstadsbolaget Sandvik i börsvärde.

Intressant att notera är att SAAB B före krigsutbrottet i Ukraina 2022 hade ett börsvärde på strax under 30 miljarder kronor och att Sandvik SAND vid samma tidpunkt var värt ca 280 miljarder kronor.

Tre år och otaliga kursrallyn senare – bara i år har aktien hittills rusat nära 90 % – ser det helt annorlunda ut. Nyligen passerades verkstadsjätten i börsvärde och Saab är per dags dato värt 239 miljarder kronor i jämförelse med 238 miljarder kronor för Sandvik.

Att människor inte förstår att hela Ukrainakriget med ingredienser som krigshets, försvarsupprustning, ”stå bakom det ukrainska folket”, ”kamp för frihet och demokrati” och så vidare enbart är en kuliss för det militärindustriella komplexet som använder Ukraina som lekplats och utnyttjar det ukrainska folket till max för att sko sig själva utan något intresse för att stoppa det lidande man själva varit med och skapat.

Det svenska etablissemanget samarbetar i symbios med Bryssel för att sänka oss, men det svenska folket är så sjukt indoktrinerade att jag befarar att det inte finns någon räddning för det här landet där medborgarna står villigt på rad och hyllar krigsprofitörerna samt hjälper till att medverka till kollapsen i stället för att agera mot maktmissbruket.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA-sändebud föreslår territorielösning för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Ukrainakriget
Kriget i Ukraina har nu pågått i över tre år (arkivbild).

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff öppnar för att Ryssland får behålla kontrollen över fyra ukrainska regioner i utbyte mot vapenvila, uppger Reuters. Förslaget väcker kritik både i Kiev och i Washington.

Steve Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin den 8 april i Sankt Petersburg. Det över fyra timmar långa mötet är ett led i de pågående förhandlingarna kring en möjlig fredsuppgörelse i den nu över tre år långa konflikten.

Enligt källor till Reuters framförde Witkoff ett förslag om att Ryssland behåller Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – områden som varit under rysk kontroll sedan 2022 – som ett sätt att bana väg för eldupphör.

Förslaget presenterades för USA:s president Donald Trump efter samtal mellan Witkoff och den ryske förhandlaren Kirill Dmitriev i Washington. Enligt Reuters ska Witkoff ha betonat att kontrollen över territorierna redan i praktiken är rysk.

Ukraina avvisar

Ukraina har kategoriskt avvisat tanken på att avstå territorium. President Volodymyr Zelenskyj har återkommande upprepat landets linje att territoriell integritet inte är förhandlingsbar.

Flera europeiska regeringar markerar samma hållning och betonar att varje fredsavtal måste bygga på internationell rätt.

I Washington väcker Steve Witkoffs initiativ splittring. USA:s andre Ukraina-sändebud, Keith Kellogg, ställer sig skeptisk till förslaget och anser att det är orealistiskt.

Ukraina kommer aldrig att gå med på att unilateralt överlåta ägandeskapet av territorierna till Ryssland, sade Kellogg enligt källor.

Otydlig amerikansk linje

President Trump har ännu inte tagit officiell ställning till Witkoffs förslag. Administrationen arbetar fortsatt med att samordna sin strategi, uppger två västerländska diplomater. USA:s linje beskrivs som oklar, vilket väcker frågor bland allierade.

Inom kongressen har flera republikanska ledamöter reagerat med oro. Kontakter har tagits med nationelle säkerhetsrådgivaren Mike Waltz och utrikesministern Marco Rubio för att diskutera alternativa förhandlingsvägar.

Parallellt fortsätter samtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina, dock utan några konkreta resultat. Båda parter står fast vid sina krav, medan Ukrainas västallierade nyligen samlades i Bryssel för att samordna fortsatt stöd.

Enligt Kyiv Independent kontrollerar Ryssland cirka 20 procent av Ukraina, och Moskva anser sig därmed ha en stark förhandlingsposition när det gäller ett eventuellt fredsavtal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.