MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 15 januari 2025

onsdag 15 januari 2025

Vitryssland utrustar stridsflyg med ryska kärnvapen

publicerad 31 augusti 2022
– av Sofie Persson
Rysslands president Vladimir Putin och Vitrysslands president Alexander Lukashenko.

Vitryssland har nu utrustat flera stridsflygplan med ryska kärnvapen. Det bekräftar president Alexander Lukashenko som betonar att man står beredda om Väst ”börjar skapa problem”.

Lukashenko bekräftade under fredagen att man uppgraderat flera stridsflygplan med kärnvapen. Det var i juni som presidenten tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin kom överens om att modifiera flygplanen med ryska kärnvapen. Vitryssland har själv inga kärnvapen och presidenten har inte klargjort några detaljer kring hur kärnvapnen fraktats.

Vidare säger Lukashenko att man är beredd att agera om Väst skulle orsaka några problem, vilket man menar bland annat skulle kunna vara att Nato tillhandahåller exempelvis grannländerna Polen eller Litauen med kärnvapen.

De måste förstå att inga helikoptrar eller flygplan kommer att rädda dem om de beslutar sig för att förvärra situationen. Putin och jag sa en gång i St Petersburg att vi bland annat kommer att rusta om vitryska Sukhoi-flygplan så att de kan bära kärnvapen. Tror du att vi pratar strunt? Allt är klart! säger Lukashenko till vitryska nyhetsbyrån BelTA.

Hur många stridsflygplan som utrustats med kärnvapen är oklart, men presidenten menar att ”våra mål låsts in” samt att man håller ögonen öppna. Samtidigt säger Lukashenko att det inte skall tolkas som ett hot och att man inte behöver oroa sig så länge man inte utgör ett hot mot Vitryssland.

Om man börjar skapa problem kommer vi att svara omedelbart.

FN-organisation trotsar Israels bannlysning – stannar i Gaza

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 14:44
– av Redaktionen
Internationell personal kommer att tvingas lämna - men lokala hjälparbetare fortsätter sitt arbete så långt det är möjligt.

UNRWA, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, kommer att fortsätta sitt arbete i Gaza – trots att Israel har förbjudit organisationen.

– Vi kommer att stanna och leverera, förklarar organisationens chef Philippe Lazzarini.

I höstas beslutade Netanyahus regering att förbjuda FN-organisationen att bedriva någon verksamhet i Israel eller det ockuperade östra Jerusalem. Den israeliska regeringen motiverade beslutet med anklagelser om att UNRWA skulle vara kopplade till Hamas och att FN-organisationens personal deltog i attackerna den 7 oktober – anklagelser som organisationen själva förnekar.

Schweizaren Philippe Lazzarini som idag leder flyktingorganet förklarar dock att man inte tänker acceptera bannlysningen som träder i kraft vid månadsskiftet. Tvärtom kommer UNRWA att fortsätta med sitt hjälparbete i Gaza så långt det är praktiskt möjligt.

– UNRWAs lokala personal kommer att fortsätta erbjuda nödhjälp och, där det är möjligt, utbildning och primärvård, förklarar han.

”Drar sig tillbaka under protester”

Samtidigt utgår man från att Israel kommer att vägra dela ut visum till internationell FN-personal, och således göra det praktiskt omöjligt för detta att komma in i Gaza.

– Denna personal kommer att tvingas dra sig tillbaka under protester, heter det.

Lazzarini betonar vidare att hjälparbetarna redan nu hotas och trakasseras av israeliska myndigheter och att hotbilden mot UNRWA-personal förväntas öka ytterligare framöver.

Han varnar för att om flyktingorganet helt försvinner från de palestinska territorierna så kommer detta bara öka det lidande och misär som civilbefolkningen idag redan tvingas utstå.

Israel fortsätter bomba ”humanitär zon” – hundratals dödade

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 11:02
– av Markus Andersson
Även de "humanitära zonerna" i Gaza utsätts frekvent för israeliska bombningar.

Trots att Gazas civilbefolkning uppmanats söka skydd i så kallade humanitära zoner fortsätter dessa att angripas av israeliska stridsflygplan.

Sedan maj förra året har åtminstone 97 flygattacker genomförts mot områden som upprättats i syfte att skydda civila palestinier och minst 550 människor har dödats.

– Vi har sagt det så många gånger. Det finns ingen säker zon i Gaza. Ingen plats är säker. Ingen är säker. Ingen plats är skonad, förklarar Juliette Touma, från FN:s flyktingorgan UNRWA.

Det är brittiska BBC som har analyserat de israeliska attackerna och konstaterar att den humanitära zonen som omfattar städerna Khan Younis och Deir al-Balah bombarderats mycket flitigt. Här bor över en miljon människor – många i provisoriska tältläger med begränsad tillgång till mat, vatten och sjukvård.

IDF etablerade zonen i oktober 2023 med löftet att hålla civila utom fara. Men enligt FN och humanitära organisationer är verkligheten en annan.

Enligt BBC har fler än 550 människor dödats i de 97 attacker som dokumenterats i zonen – även om Israel själva bara erkänt ansvar för en minoritet av dessa. Analysen visar också att attacker ägt rum nära sjukhus och bostadskomplex.

– Vi flyttades till Khan Younis för att det skulle vara en säker zon, men i verkligheten finns det ingen säkerhet här. Vi lever i konstant rädsla, berättar Khaled som uppmanades av IDF att ta sig till området.

Journalister dödas

Den israeliska armén uppger själva i vanlig ordning att man bara attackerar Hamas – och att den terrorklassade gruppen använder civilbefolkningen som mänskliga sköldar och använder den humanitära zonen för att attackera israeliska mål med raketer.

Bedömare avfärdar dock dessa förklaringar och menar att Israel använder zonens ”humanitära” status som en fasad, och att denna frekvent utsätts för bombningar på samma sätt som resten av Gaza.

FN och människorättsgrupper som verkar i området konstaterar att några ”säkra zoner” överhuvudtaget inte existerar i Gaza idag. Gavin Kelleher från Norges flyktingråd (NRC) betonar att även de områden dit flyktingar beordrats att söka sin tillflykt när som helst kan attackeras av krigsskepp eller drönare.

Fler journalister har dödats i Gaza än i något annat krig och den israeliska militären har också anklagats för att avsiktligt mörda journalister och fotografer för att förhindra att eventuella krigsförbrytelser dokumenteras .

Samtidigt beviljas mycket få journalister israeliskt tillstånd att överhuvudtaget resa in i Gaza, och eftersom rapporteringen på plats är så begränsad är det ofta mycket svårt att få en bild av de israeliska angreppens omfattning.

Keir Starmer anklagas för inblandning i USA:s val

Presidentvalet i USA

publicerad Igår 13:01
– av Redaktionen
Keir Starmer och Joe Biden under ett möte förra sommaren.

Storbritanniens premiärminister, Keir Starmer, står inför anklagelser om att Labourpartiet påverkade det amerikanska presidentvalet 2024 genom att skicka volontärer för att bistå Kamala Harris kampanj.

Samtidigt växer kritiken mot premiärministern på hemmaplan, där denne anklagas för att inte ha agerat mot pakistanska groominggäng och en tidigare Labourpolitiker greps i en pedofilskandal dagarna efter att han tagit officiell ställning för Starmer.

En politisk storm med internationella förgreningar tog sin början i oktober 2024 när Donald Trumps kampanj anklagade Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Labourpartiet för att ha försökt påverka det amerikanska presidentvalet.

Enligt en anmälan till Federal Election Commission (FEC) ska Labourpartiet ha skickat volontärer till USA för att bistå Kamala Harris kampanj, något som Trumps kampanj beskriver som ”uppenbar utländsk inblandning”.

För att skydda vår demokrati från olaglig utländsk påverkan är det avgörande att Federal Election Commission omedelbart utreder detta, sade Gary Lawkowski, kampanjjurist för Trump.

Anmälan pekade särskilt på ett nu raderat LinkedIn-inlägg från Labourpartiets operativa chef Sofia Patel, där hon uppmanade volontärer att resa till North Carolina och lovade: ”Vi ordnar ert boende”.

Labourpartiet har inte förnekat att volontärer reste till USA men framhåller att ingen lag brutits.

Labourpartiet har haft volontärer som åkt över inför i princip varje val, sade Keir Starmer. De gör det på sin fritid, som volontärer.

Kritik mot Starmers inhemska politik

Samtidigt växer kritiken mot Starmer på hemmaplan. Våld mot flickor har nått rekordnivåer, och kontroversen kring så kallade ”grooming gangs” fortsätter att prägla debatten. Under sin tid som chef för Crown Prosecution Service (CPS) har Starmer anklagats för att inte ha agerat kraftfullt mot dessa grupper, vilket ledde till omfattande övergreppsskandaler i städer som Rotherham och Rochdale​.

I augusti förra året skedde en knivattack i Southport där tre flickor dödades. Händelsen har blivit en symbol för den ökande kriminaliteten i Storbritannien och ledde till upplopp i flera städer. Fyra månader senare, i januari i år, tweetade Elon Musk ”Fängelse för Starmer” med hänvisning till attacken, vilket ytterligare ökade trycket på premiärministern​​.

Starmer-försvarare arresterad i pedofilskandal

Krisen för Labourpartiet fördjupades nyligen när den tidigare Labourparlamentarikern Ivor Caplin greps efter en stingoperation utförd av medborgaraktivister. Caplin anklagas för att ha försökt arrangera ett möte med en 15-årig pojke.

Caplin, som tidigare kallat Musks kritik mot Starmer ”oacceptabel” och ”ogrundad”, greps bara dagar efter att han offentligt försvarat premiärministern men har släppts mot borgen medan utredningen pågår​.

Stora protester efter ogiltigförklarat presidentval: ”Rumänerna har valt sin president”

publicerad Igår 11:55
– av Redaktionen
Bilder från protesterna i Bukarest.

Under de senaste dagarna har omfattande demonstrationer ägt rum i Rumäniens huvudstad Bukarest och andra större städer.

Protesterna, som samlade över 100 000 deltagare i Bukarest, riktar sig mot den sittande presidenten Klaus Iohannis och den nuvarande regeringen, som demonstranterna anser är illegitima.

Demonstrationerna började efter att Rumäniens författningsdomstol ogiltigförklarade resultatet av den första omgången av presidentvalet, där Călin Georgescu segrade med 22,95 % av rösterna. En andra omgång skulle ha hållits den 8 december 2024 mellan Georgescu och reformistledaren Elena Lasconi, men detta stoppades av domstolens beslut.

– Vi är fler än 100 000 i Bukarest. Iohannis måste avgå, ropade en av demonstranterna, och fortsatte: Den här usurpatorn till president, som har valt en illegitim regering, måste lämna omedelbart!

Demonstranterna kräver att Călin Georgescu, som segrade i den första omgången av presidentvalet, ska erkännas som landets legitime ledare.

– Rumänerna har valt sin president. Vi måste snarast återuppta valets andra omgång och låta folket bestämma vem som ska leda Rumänien!

Domstolens beslut motiverades med misstankar om utländsk påverkan, särskilt via sociala medier, som ska ha gynnat Georgescus kampanj. Detta har mötts av kraftiga fördömanden från både Georgescu och Lasconi, som menar att beslutet är ett hot mot demokratin.

Parallella protester i Serbien

Samtidigt har demonstrationer ägt rum i Serbien, där missnöje över regeringens hantering av en kollapsad tågstation i Novi Sad har lett till omfattande protester. En del demonstranter har visat symbolisk solidaritet med sina rumänska grannar genom att vifta med rumänska flaggor och riva sönder EU-flaggor, vilket understryker en regional frustration över politiskt maktmissbruk.

https://twitter.com/MarioBojic/status/1870888600138858868