Annons:

Kommentar: Vi behöver fler som Navalnyj

Aleksej Navalnyj var ingen liberal demokrat av västerländskt snitt. Om han hade varit en fransk, svensk eller spansk politiker hade han med all säkerhet inte hyllats av Ulf Kristersson, Joe Biden och Ursula von der Leyen som en martyr mot maktkorruption, utan istället betecknats som "extremist".

Uppdaterad februari 24, 2024, Publicerad februari 24, 2024
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Efter att den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj plötsligt avled i ryskt fängelse förra veckan har lovsånger och fördömanden haglat tätt från västerländska politiker och etablissemangsmedier. Hans död skall aldrig glömmas, och definitivt inte förlåtas, heter det bland annat.

USA:s president Joe Biden lät i ett pressmeddelande deklarera att oppositionspolitikern ”drömde om en bättre framtid för Ryssland”, ”modigt stod upp mot korruptionen och våldet” och beskriver Navalnyj som något av en hjältefigur hämtad från sägnernas värld.

Jag vill bara säga Gud välsigne Aleksej Navalnyj. Hans mod kommer inte att glömmas bort”, orerade Biden och upprepade flera gånger att han inte kunde ”greppa” att oppositionspolitikern nu var död.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson slår fast att Putin ”personligen bär ansvaret för att Aleksej Navalnyj inte längre är vid liv” och hävdar vidare att ”det bästa sättet att hedra Aleksej Navalnyjs minne är att bibehålla stödet för Ukraina”. EU:s rådsordförande Charles Michel uttrycker sig även han i liknande ordalag, liksom andra EU-toppar.

Annons:

Aleksej Navalnyj slogs för frihet och demokrati. För dessa ideal fick han betala det yttersta priset. EU håller den ryska regimen som ensamt ansvarig för hans tragiska död”, skrev han på X.

Navalnyj var dock ingen liberal demokrat av västerländskt snitt. I många avseenden var han snarare en radikal nationalist, som bland annat uteslöts ur det liberala partiet Jabloko för sitt samröre med organisationer som explicit arbetade för ett slaviskt Ryssland. Navalnyj deltog också i den radikalnationalistiska demonstrationen ”Ryska marschen” och uttryckte stöd för Rysslands krig mot Georgien. Georgier, centralasiater och muslimer återfinns bland de folkgrupper Navalnyj formulerade kritik mot, för att uttrycka det diplomatiskt - och han gick särskilt hårt åt muslimska separatister. Navalnyj var definitivt inte blyg med att ta ut svängarna och vid ett tillfälle framträdde han klädd som tandläkare och jämförde strömmen av icke slaviska migranter till Ryssland med ruttna tänder som måste tas bort.

– Allt som står i vägen för oss bör försiktigt men beslutsamt avlägsnas genom deportering, deklarerade han.

Med åren mjukade Navalnyj upp den nationalistiskt präglade retoriken. Större fokus lades istället på andra frågor - exempelvis korruption, och han slutade att synas i de mest explicita etnonationalistiska sammanhangen. Hans oro för den demografiska utvecklingen i Ryssland var dock av allt att döma genuin och de problem han identifierade kopplade till migrationsströmmar, etnisk splittring och politisk liberalism är högst verkliga även i Ryssland liksom de är i ännu högre grad i Europa.

Frågan är samtidigt, just mot den bakgrunden, hur genuint det västerländska maktetablissemangets ömmande för den ryske dissidentens tragiska öde faktiskt är. Motsvarande nationalistiskt-patriotiskt profilerade politiker och aktivister i Europa bekämpas med alla till buds stående medel, där den identitära rörelsens ledare Martin Sellner är ett talande exempel. Sellner, liksom de icke-våldsbaserade identitärerna i övrigt, stämplas med en hetsande och hårdför retorik i Tyskland och många andra europeiska länder, som regel i linje med att aktivismen är ”samhällsfarlig” och ger uttryck för ”våldsbejakande extremism”.

Om Navalnyj hade varit en fransk, svensk eller spansk politiker som avlidit i fängelset, hade han knappast hyllats av Ulf Kristersson och Ursula von der Leyen som någon offervillig hjälte som modigt stod upp mot maktkorruptionen. Med all säkerhet hade man i de starkaste ordalag istället uttryckt sitt djupaste förakt, förutsatt att man ens bemödat sig att kommentera honom överhuvudtaget. En amerikansk Navalnyj skulle troligen ha stämplats som nynazistisk terrorist, vilket dock inte hindrar Joe Biden att prisa den avlidne oppositionspolitikern i helgonlika termer.

I Sverige kan man också påminna sig om att det med Navalnyj jämförelsevis liberala partiet Sverigedemokraterna brukade klassas som ett "högerextremt" parti som påstods utgöra en fara för den svenska demokratin - en uppfattning som bland annat basunerades ut av Moderaternas förre statsminister, Fredrik Reinfeldt.

Orsaken till att Navalnyj som nationalistiskt profilerad aktivist görs till frihetshjälte i Väst är densamma som orsaken till att den obskyra Azovbataljonen, med en närmast karikatyrartad Hollywoodnazism som värdegrund, lyfts fram som frihetshjältar i Ukraina. De står i opposition till Vladimir Putin. Det är den enda konsekventa linjen som just nu finns.

Det är inte givet att Navalnyjs död ligger i det ryska styrets intresse, med tanke på hur förhållandevis marginaliserad han redan var i Ryssland. Det ryska styret är förvisso inte känt för sina bomullsvantar, men däremot torde man också kunna räkna ut att ett lönnmord på en oppositionspolitiker åtminstone kan väcka allvarliga frågor och ha ett högt pris i form av förlorad legitimitet. Man kan också ställa sig frågan varför man från politisk sida skulle välja att ta honom av daga just med tanke på att han redan avtjänade ett långt fängelsestraff. Kanske är det likväl just vad som skett, Navalnyj befann sig trots allt under ryska myndigheters försyn vid tidpunkten. Detta är dock, tycka vad man vill, spekulationer - liksom att spekulationer förekommer kring att blodproppen, som officiellt hänvisats till som dödsorsak, kan ha varit en följd av covidvaccin.

Klart är att den moraliska indignationen kring Navalnyjs död från västligt håll är falsk och inkonsekvent, där man tar chansen att låtsas uttrycka sin sorg inför massan eftersom man bedömer att det gynnar en egen cynisk geopolitisk agenda. Rätt och riktigt är att uttrycka beundran över hans patriotiska offervilja i den mån den var genuin och hans mod att rikta obekväm kritik mot makten. Vi behöver fler som Aleksej Navalnyj och Martin Sellner.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Två amerikanska militärflyg kraschar i Sydkinesiska havet

Det nya kalla kriget

Publicerad Idag 12:32
– av Jan Sundstedt
Det senaste halvåret har sett ett antal förluster av amerikanska stridsflygplan i samband med olyckor.

En amerikansk helikopter och ett stridsflygplan störtade under separata rutinuppdrag i Sydkinesiska havet på söndagen. Enligt den amerikanska flottan räddades samtliga besättningsmedlemmar oskadda.

Händelserna inträffade inom loppet av en halvtimme och preliminära rapporter pekar på tekniska fel.

Den amerikanska Stillahavsflottan uppgav på söndagen att en helikopter av typen MH-60R Seahawk kraschade omkring klockan 14:45 lokal tid under ett rutinuppdrag från hangarfartyget USS Nimitz i Sydkinesiska havet.

Tre besättningsmän räddades snabbt av närliggande fartyg och befinner sig i gott skick, rapporterar Associated Press.

Annons:

Ungefär trettio minuter senare förlorade flottan även ett stridsflygplan av modellen F/A-18F Super Hornet, som också opererade från Nimitz. De två piloterna sköt ut sig och kunde kort därefter plockas upp av räddningsenheter.

Flottan har inlett en formell utredning för att fastställa orsakerna till de båda olyckorna, som inträffade över ett av världens mest strategiska och omstridda havsområden.

Trump: "Mycket ovanligt"

President Donald Trump kommenterade händelserna under sin Asienturné och kallade de två krascherna i följd för "mycket ovanliga."

De tror att det kan röra sig om dåligt bränsle. Vi ska ta reda på det. Inget att dölja, kommenterade Trump till reportrar ombord på Air Force One på väg från Malaysia till Japan.

Enligt flottan är det fjärde gången i år som ett F/A-18-plan, med en uppskattad kostnad på omkring 60 miljoner dollar per styck, gått förlorat i en olycka.

Två förluster inträffade tidigare under året i Röda havet och en olycka skedde utanför USA:s östkust i augusti.

Sydkinesiska havet är sedan länge en geopolitisk brännpunkt där Kina gör anspråk på nästan hela området.

Under de senaste åren har Peking byggt ut militära installationer på omtvistade öar och rev. Något som fått USA att upprätthålla en ständig militär närvaro i regionen för att, enligt egna uppgifter, skydda fri sjöfart.

De dubbla flygkrascherna inträffade samtidigt som Trump befinner sig på en längre diplomatisk rundresa i Asien, där han under veckan väntas möta Kinas ledare Xi Jinping för samtal om handel och säkerhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Turkiet: Docka av Netanyahu hängd offentligt

Situationen vid Gazaremsan

Publicerad Igår 14:53
– av Jan Sundstedt
Den från en kran hängda dockan föreställande Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

I en kontroversiell demonstration i staden Trabzon i norra Turkiet har en docka föreställande Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hängts från en kran, vilket har väckt starka reaktioner både inom Turkiet och internationellt.

Den 26 oktober genomförde en grupp turkiska aktivister en offentlig protest i Trabzon, där de hängde upp en docka föreställande Benjamin Netanyahu i en byggkran. Dockan var försedd med en skylt där det stod "Dödsstraff för Netanyahu."

Enligt uppgifter från Israels utrikesdepartement (Israel MFA) ska en turkisk akademiker vid namn Dr Kamal Sa'lam, en föreläsare vid ett regionalt universitet, ha initierat aktionen.

Kamal Sa'lam uppger att det var en protest mot "kränkningen av rätten till liv för kvinnor, barn och oskyldiga medborgare i Gaza. Världen kan inte förbli tyst inför detta brott. Detta är en symbolisk uppmaning – de verkliga rättegångarna bör äga rum i internationella domstolar."

Annons:

En statligt ägd turkisk institution ska enligt samma uppgifter ha bistått vid framställningen av dockan.

Aktionen har fått internationell uppmärksamhet och fördöms av Israeliska myndigheter, som kallar händelsen för en "uppvigling till hat och våld". Man påpekar att en sådan handling inte bör tolereras i en civiliserad värld.

Aktionen ökar spänningarna

Protesten sker mot bakgrund av den pågående konflikten mellan Israel och Hamas i Gaza, där Turkiet har varit en uttalad kritiker av Israels militära operationer.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har upprepade gånger anklagat Israel för att begå folkmord i Gaza och har uttryckt starkt stöd för palestinierna.

Det är för närvarande oklart om den turkiska regeringen kommer att vidta några åtgärder mot de ansvariga bakom aktionen.

Händelsen belyser de djupa klyftorna mellan Israel och Turkiet, som tidigare varit allierade men nu befinner sig på motsatta sidor i flera regionala frågor, inklusive konflikten i Gaza och stabiliteten i Syrien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Milei firar stor seger – lovar fortsatta reformer

Uppdaterad Igår kl 12:33, Publicerad Igår 11:11
– av Redaktionen
Milei under valrallyt 2023.

Argentinas anarkokapitalistiskt orienterade president Javier Milei och hans parti La Libertad Avanza (LLA) vann en överraskande stor seger i söndagens mellanval och lovar nu att driva igenom ytterligare reformer för att krympa staten och avreglera ekonomin.

Mileis parti fick 40,7 procent av rösterna till kongressen, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare mandat. LLA vann enligt preliminära siffror 101 platser i underhuset, upp från 37, och 20 platser i senaten, upp från sex. Slutlig sammanställning av rösterna väntas senare i veckan.

Vid valvakan i Buenos Aires firade hundratals anhängare med jubel, kramar och tårar.

— Idag nådde vi en vändpunkt. Idag börjar byggandet av ett storslaget Argentina, sade 55-årige Milei till sina anhängare. Han lovade ett fortsatt reformarbete och spådde att kongressen nu skulle bli "den mest reforminriktade i Argentinas historia".

Annons:

USA:s president Donald Trump, som har god relation med Milei, gratulerade och kallade stödet för "väldigt starkt".

— Det var en stor seger i Argentina. Jag gav honom ett väldigt starkt stöd, sade Trump om Mileis seger.

Oppositionen reagerar

Det traditionella Peronistpartiet, som styrt stora delar av Argentinas efterkrigshistoria, hamnade på andra plats med 31,7 procent. Axel Kicillof, guvernör i Buenos Airesprovinsen och Mileis politiska motståndare, menade att det krävs extra insatser för att skydda medborgarna.

"Milei har fel om han firar detta valresultat där sex av tio argentinska väljare sagt att de inte stöder hans modell," skrev Kicillof på X.

Valdeltagandet var 67,9 procent, den lägsta på fyrtio år, och visar på väljarnas utbredda missnöje med hela den politiska klassen.

Reformagenda och ekonomisk oro

Milei har sedan tillträdet i december 2023 genomfört omfattande reformer: tiotusentals offentliga jobb har försvunnit, offentliga byggprojekt har frysts och utgifter för hälsa, utbildning och pensioner har minskats. Förutom nedskärningar i offentliga utgifter har han drivit igenom en omfattande avreglering.

Reformerna har initialt lett till ökad fattigdom, men har samtidigt sänkt inflationen med två tredjedelar, även om tillväxten och konsumtionen har minskat.

Den argentinska peson har varit under press och USA har flera gånger intervenierat för att stabilisera valutamarknaden. Inför valet fanns spekulationer om en eventuell valutadepreciering, men ekonomiminister Luis Caputo avfärdade detta på valdagen.

Många väljare stödde Milei trots kritik mot hans ledarskap och korruptionsskandaler i hans inre krets. Pensionären Adriana Cotoneo, 69 år, förklarade:

— Jag röstade på Mileis parti inte för att jag tror det är det bästa alternativet, utan för att jag vet vem jag vill ha bort.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen betalade miljoner till Somalia för att öka utvisningar

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 10:42
– av Redaktionen
Somalias premiärminister Hamza Abdi Bare möter en delegation från Afrikanska unionen

Den svenska regeringen har, genom ett hemligt beslut, betalat ut omkring fem miljoner kronor till Somalia för att underlätta tvångsutvisningar.

Pengarna, som formellt gick via FN:s migrationsorganisation IOM, ska enligt uppgifter ha finansierat höga löner till personer med kopplingar till landets premiärminister.

Den 3 april i år beslutade regeringen att Justitiedepartementet skulle betala ut motsvarande cirka fem miljoner kronor till den somaliska regeringen genom IOM Somalia. Beslutet, undertecknat av migrationsminister Johan Forssell (M), uppgavs syfta till att stärka Somalias förmåga att hantera migration och återvändande.

I praktiken har stödet finansierat tre tjänster vid premiärministerns kansli. Enligt källor med insyn handlar det om löner på över 100 000 kronor i månaden – långt över normala nivåer i landet – och mottagarna ska ha kopplingar till premiärministerns familj.

Annons:

När Bonnierägda Dagens Nyheter begärde ut beslutsunderlaget visade det sig att akten först var tom. Tre dagar senare ändrade sig Justitiedepartementet och lämnade ut kraftigt maskerade handlingar, där större delen av innehållet sekretessbelagts med hänvisning till utrikessekretess.

Regeringen: ”Prioriterat att öka återvändandet”

Regeringen har tidigare nekat till att svenskt bistånd gått direkt till Somalias premiärminister eller hans kansli. I ett skriftligt uttalande bekräftar dock Johan Forssell att medel från Justitiedepartementet betalats ut i syfte att öka återvändandet till Somalia.

”För den moderatledda regeringen är det prioriterat att öka återvändandet, och vi använder alla relevanta verktyg för att åstadkomma det”, skriver Forssell.

Han uppger vidare att det är IOM som planerar och genomför projektet enligt sina interna riktlinjer, och att det inte finns några indikationer på felaktig hantering.

Kritik mot brist på insyn

IOM Somalia uppger att rekryteringen av de svenskfinansierade tjänsterna har följt organisationens regler, men hänvisar till Sverige och Somalia för frågor om löner och tillsättningar.

Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, ifrågasätter regeringens beslut att sekretessbelägga stora delar av materialet.

— Risken för korruption är mycket hög i Somalia, bara Sydsudan är sämre enligt våra mätningar. När förutsättningarna ser ut så här behöver kraven på transparens och uppföljning ställas högt, säger han, och fortsätter:

— Man bör till exempel inte betala ut hela beloppet på en gång och ha särskilda uppföljningskrav.

Enligt Åshuvud är det inte heller någon garanti mot korruption att medlen kanaliseras via en internationell organisation.

— Organisationerna verkar i komplexa miljöer och måste bygga relationer. Då finns alltid risk att korrupta strukturer smyger sig in i processerna.

Långvarigt motstånd mot utvisningar

Efter flera års motstånd gick Somalia i fjol med på att ta emot 28 tvångsutvisade medborgare från Sverige. Den svenska regeringen beskrev överenskommelsen som ett ”utökat samarbete”, men enligt uppgifter till skattefinansierade Ekot har svenska biståndsmedel styrts om för att möjliggöra projekt nära premiärministerns kansli – i utbyte mot att Somalia tog emot utvisade.

Somalia är ett av världens mest korrupta och instabila länder. Transparency International rankar landet som näst mest korrumperat i världen, och stora delar kontrolleras av den islamistiska gruppen al-Shabaab.

Den somaliska regeringen har inte svarat på frågor om hur de svenskfinansierade tjänsterna tillsatts

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.